Carbe kämpade sig till SM-silver!

Helgens SM i mångkamp ställde sannerligen tuffa krav på de deltagande! Börja med en konsekvent stark motvind på sprint och i längd. Komplettera med ett ganska blåsigt, kylslaget väder och toppa med regnskurar lördag och tidvis ösregn på söndag så förstår Ni att det här inte var något för veklingar!

ÖIS kom till start med en kvartett tuffingar sedan herrar Wiik & Olsson tvingats avstå med skadebekymmer.

Jonathan Carbe svarade för en toppeninsats som slutade med ett starkt SM-silver. Han inledde med att vinna 100m på 11.17 trots motvind på -1.1 m/sek. I det påföljande längdhoppet inledde han med 6.75 och 6.81 innan han laddade på rejält i sitt sista hopp och landade på 7.00m (-0.4 m/sek). Kolla bilden ovan – Ansiktsuttrycket säger allt om satsningen!

Sedan följde problemgrenen kula där han fick till acceptabla 11.31m. 29 sek längre än hans rekordserie (6.795 p) men några decimeter sämre än vad vi hoppats på.

Lagom till höjdhoppet friskade vinden i och kompletterades av ett tidvis kraftigt regn. 1.93m är smått bragdartat under dessa förhållanden och med ett rejält smärtande knä.

Första dagen avslutades med 400m. Jonathan satsade stenhårt och byggde upp en stor ledning i medvinden på bortre lång. Upploppet blev tungt och slutlige segraren, Andreas Gustafsson, närmade sig meter för meter. Jonathan höll dock undan och vann på 49.57 sek. Detta innebar en knapp ledning efter dag 1 på 3.777 poäng.

400 meter gav tredje grensegern för Jonathan.

Därefter drog vi oss tillbaks till Bohusgården där vi kunde återhämta oss med simning, whirlpool och bastu. Härligt efter en dag i Bohusländskt höstväder.

Andradagen inledde Jonathan med ett lysande häcklopp. Trots en styv motvind av -2.7 m/sek sprang han in på 15.25. Han ledde över 7 häckar men fick allt mer smärtor i sitt knä och fick släppa Gustafsson förbi sig (15.10).

Sedan följde det som blev helgens enda riktiga krisgren. Diskus i regn är ingen höjdare då det är svårt att få grepp på såväl redskap som ring. Första kastet var måttliga 31 m, det andra 32½m vilket var 3-4 meter för dåligt. Sista kastet var det bra tryck i men det blev för lågt och blev inte längre än 33.22m – en besvikelse för Jonathan.

Inför staven utbröt en diskussion om man inte skulle flytta tävlingen inomhus på grund av väderleken. En majoritet av de tävlande var dock emot detta då resultaten då skulle förlora sitt statistiska värde. Vi bjöds på en underbar uppvisning av Fredrik Sangberg, IF Kville, som gick in på 2.53m och sedan klarade höjd efter höjd t.o.m. 3.33m. Hans teknik var ”fantasirik” och ribbpassagerna underbara att skåda. Men vilken kämpe!

Detta är också ett sätt att passera en stavhoppsribba på!

Jonathan svarade för en utmärkt hoppning och höjde personrekordet via 3.63m till 3.73m! Med lite mer träning blir det lätt hopp över 4 meter i den här grenen.

Efter staven handlade det om ett konstant spöregn i det två avslutande grenarna! 41.20m i spjut låter ganska inte så märkvärdigt men nu var förhållandena vidriga. Inför 1500m behövde han plocka in 14 sekunder på Kevin Fankl för att bärga silvermedaljen. Han satsade friskt i blötan efter sprang ifrån Kevin med nästan halvminuten. Han stannade på 6.792 poäng, blott 3 poäng från sitt klubbrekord. Med bra yttre förhållanden gör han en bra bit över 7.000 poäng, härom råder inget tvivel. Hoppas han kan hålla sig frisk nog att genomföra en lite mer seriös satsning på mångkamp till nästa år.

Efter 3.73m hade Jonathan också ett riktigt bra försök på 3.83m.

Sandra Jonsson hade också medaljkänning i det längste i F17-klassen. Förstadagen innehöll bra löpning på såväl häck som 200m. Den brutala vinden höll dock ner tiderna, men hon kom tvåa på 200m slagen endast av suveränen Klara Rådbo.
Höjdhoppet var glädjande. Hon visade sin talang för grenen genom att klara 1.57m och HÅRFINT riva 1.60m. Här finns en decimeter till med lite teknikträning. Kula gav ett personrekord med 8.62m. Skall hon konkurrera med de allra bästa krävs dock ordentlig kastträning. Styrkan finns nog men inte tekniken.

Längdhoppet gav en andraplats med 5.05m.

Andradagen inleddes med längd. Det slogs nog inte ett enda personrekord i grenen på hela helgen eftersom banan ligger på bortre långsidan i en konstant motvind. Sandras 5.05m var helt OK med tanke på detta och hon var slagen endast av den omöjliga Klara Rådbo.

Spjutkastningen pratar vi inte så mycket om men Sandra avslutade med goda 2.36.61 på 800m och blev slutlig fyra i tävlingen med 4.116 poäng.

Rebecca Runfors Carlzzon hade inte bästa uppladdningen då hon varit sjuk veckan innan tävlingen. Hon kämpade dock på ordentligt i F16-klassen och blev slutlig sexa. Höjdhoppet var speciellt glädjande då hon fick till tekniken och klarade 1.45m med goda försök också på 1.48m.

Rebecca i kulringen

Felix Larsen Nilsson gjorde comeback som mångkampare efter att ha ägnat sig främst åt långhäck under sommaren. Lite teknisk ”ringrost” kunde man allt se men han kämpade på ordentligt och tog en fjärdeplats efter tio genomförda grenar. Han kunde bland annat räkna in ett personrekord i kula (10.08m) på vägen. Felix har ett riktigt ”mångkampspsyke”, det vill säga förmågan att kämpa på i gren efter gren utan att tappa humöret. Med lite mer grenspecifik träning kan det bli riktigt bra så småningom.

Häck är svårt nog utan att man behöver regn och motvind…Här har Felix dessutom fått en motståndarhäck in på sin bana!

Sammanfattningsvis alltså en brutalhelg i väldigt trevligt sällskap!

Fyra av sex fullföljande kämpar i herrarnas tiokamp var Göteborgare. Fr vänster David Klingberg (IFK), Fredrik Sangberg (Kville), Jonathan Carbe (ÖIS) och Kevin Fankl (Ullevi). Dyblöta men nöjda efter 1500 meter!

Komplett resultatlista

Dags för Castorama!

Nu är allt oväsentligt snart undanstökat (EM, Finnkamp och Golden League) och säsongens verkliga höjdpunkt är här. Givetvis talar jag om CASTORAMA!

Vi kör vår första tävling för säsongen lördag den 15 september med start kl 12.00.

Kula och Spjut kör vi inne på Slottsskogsvallen. Diskus och Slägga på kastplan.

Antalet deltagare är begränsat till 12 och det ”Först till kvarn” som gäller. Skicka ett mail till per.crona@ois.se med din anmälan snarast.

Lennie Helander är en hörnsten i vårt Castoramalag

  • År – placering – poäng – antal deltagare
  • 2017 – 6. – 24.619 p – 29 st
  • 2016 – 4. – 27.509 p – 23 st
  • 2015 – 6. – 25.816 p – 20 st
  • 2014 – 8. – 24.429 p – 21 st
  • 2013 – 7. – 25.209 p – 26 st
  • 2012 – 9. – 23.514 p – 24 st
  • 2011 – 6. 25.449 p – 22 st
  • 2010 – 9. – 24.899 p – 27 st
  • 2009 – 15 – 21.502 p – 20 st
  • 2008 – 13 – 23.164 p – 19 st

Läs mer

Mångkamps-SM i Uddevalla

Det återstår endast två SM-tävlingar av säsongen 2018. Närmast mångkamps-SM i Uddevalla till helgen och så småningom terräng-SM.

Vår trupp till Uddevalla har krympt ihop till 4 personer sedan herrar Olsson & Wiik tvingats kasta in handduken på grund av skador.

Avresa: Minibuss från Friidrottens Hus kl 07.00 lördag morgon.

Jonathan Carbe    M seniorer   Första start kl 10.00
Felix Larsen-Nilsson  P19   Första start kl 10.10
Sandra Jonsson   F17  Första start kl 10.50
Rebecca Runfors Carlzzon   F16 10.25
Kevin Fankl  (Ullevi FK)      Första start kl 10.00
Jessica Östlund  (Hässelby SK)     Första start kl 12.30
Per Crona
Erik Olsson

Boende: Bohusgården Hotell och Konferens

Tävlingens hemsida

Felix Larsen Nilsson är en av fem anmälda i P19-klassen

Kula är en av de grenar Carbe definitivt kan förbättra i jämförelse med sin rekordserie.

Rebecca och Sandra är laddade inför helgens mångkamp!

ÖIS-are i Finnkampen

Vi hade sju stycken ÖIS-are vid årets Finnkamp som liksom förra gången gick i Tammerfors. Nästa gång är kampen tillbaks på klassiska Helsingfors Olympiastadion efter ombyggnad.

Inte mindre än tre av de våra gick segrande från sina grenar. Carl Bengtström gjorde landslagsdebut på 400m häck och triumferade på 50.61 sek, hans näst snabbaste lopp hittills. Han kom in på upploppet som tvåa men kämpade ner den svenske mästaren Isak Andersson från den sista häcken och in. Tiden stiger i värde med tanke på att den tillkom i ett lätt regn. Det blev svensk trippelseger på sträckan och det var inte långt ifrån att det blivit det på 400m slätt också dagen innan. Här blev Carl tvåa efter Erik Martinsson. Tyvärr fick vi inte se Andreas Kramer på sträckan då han blivit förkyld. Det var annars något man sett fram emot.

I stavhoppet stod Melker Svärd Jakobsson i en viss särklass. Han gick in sist av samtliga och klarade 5.25m direkt. Sedan var det strömhopp även över 5.35m och 5.45m. När segern var i hamn försökte han även på 5.60m och var riktigt nära trots blötan i Tammerfors.

Felix Francois ingick i det segrande svenska laget på 4x400m. Han sprang den andra sträckan på ca 47,4 sekunder med flygande start.

Felix Francois grinar upp sig efter stafettsegern!

Emma Dahl gjorde Finnkampsdebut på 3000m hinder och gjorde det med den äran. Hon kom femma och slog ”sin” finska efter att ha satt personbästa med några hundradelar på 10.11.16.

Rebecka Abrahamsson kom femma i trestegstävlingen med 12.88m. Hon var 11 cm ifrån den tredje finskan. Bäst av de svenska var Emelie Nyman-Wänseth på personbästa 13.14m. Daniel Lennartsson var vår representant i manligt tresteg och det var väl i ärlighetens namn inte någon större stund i svensk trestegshistoria. 6-16 i baken och ett endaste svenskt hopp över 15 meter…
Du får ta revansch i Castorama Daniel!

Sandra Jonsson blev uttagen i Ungdomskampen efter sitt fina lopp på 300 meter häck vid USM. Här var det dock 400 meter häck som gällde! En tuff gren som kräver lite mer löpstyrka än Sandra hunnit skaffa sig ännu. Hon sänkte dock sin tid från seriematchen med 1½ sekund och slog Linn Ohlssons klubbrekord på sträckan med 65.62 sek! Med Jonathan Carbe som tränare i vinter så kommer den tiden bli flera sekunder bättre kommande säsong, det är en sak som är säker.

Tro det eller ej, men jag är faktiskt glad över att Finland lyckades vinna herrarnas tävling efter en kämpainsats på avslutande 1500 meter. Finsk friidrott har varit rejält på dekis ett par år, men den här triumfen stimulerar säkert och väcker nytt liv i den klassiska och för vår idrott så viktiga drabbningen.

Emma Dahl gjorde en utmärkt Finnkampsdebut

Toppenhelg i Linköping!

Vi var i ärlighetens namn en liten aning oroliga inför avresan till Linköping och årets Final i Kraftmätningen. Sten Hagström var i Spanien för att stötta sin far Eriks satsning mot ett VM-tecken i tiokamp för veteraner. Vidare hade såväl Axel Apelgrim och Isak Helgesson en del skavanker då de växer så att det knakar för tillfället. Vissa omdispositioner av laget var med andra ord nödvändiga.

16 aktiva och sex tränare reda för avresa utanför Friidrottens Hus fredag eftermiddag.

Uppresan blir besvärligare än förväntat. En rad avspärrningar på grund av vägombyggnader gjorde att vi blev sittande i bilköer i ett ganska trist regnväder. Vi kom fram lagom till att vår middag dukades fram på Scandic Väst. Regnvädret försvann dock österut och sedan fick vi två kanondagar med sol och +20 på eftermiddagarna.

Frukost redan klockan 07.00 lördag då första gren var höjd flickor kl 09.00. Hoppningen inleddes redan på 1.05m och samtliga 8 tjejer kämpade på emot höjderna. Alicia Jisbrant hoppade på totalt 12 st höjder och hade en hel del vägringar på vägen upp emot höjderna. Det blev dock bara bättre och bättre och slutligen seglade hon över nya stiliga personrekordet 1.45m.

Alicia gick in på 1.05m och slutade med bra försök på 1.49m! Personrekordet lyder på 1.45m för tillfället…

Killarnas längd startade strax efter och här hade man mestadels en kännbar motvind. Alex Apelgrim hade bara ett giltigt hopp, men 5.78m var det längsta i gruppen. Ett av hans övertramp var dock betydligt längre än så. Han kompletterades främst av Mattias Carman (5.25m) och Isak Helgesson (5.24m) .

Andra gren var häcklöpning för såväl tjejer som killar. Här imponerade Sofie Hammarström med 12.64 (motvind -1.1 m/sek) och en stark fjärdeplats totalt. Men den som verkligen chockade var Tilly Backman som vann sitt heat och sänkte sitt personbästa från 13.37 till 13.12! Detta trots en motvind -0.8 m/sek.

Dunderpers på häck av Tilly som här dock kastar flaska som förberedelse inför spjutet!

I Killarnas fick vi klar oss utan tre av våra främsta då Sten var i Spanien och såväl Alex som Isaks skavanker var speciellt kännbara på häcken. Istället fick vi se Nils Thorin göra ett helt makalöst lopp där han dundrade in som heatsegrare på 11.68 sek, ett kraftfullt personbästa. Inte långt bakom kom Mattias Carman som också ”persade” med 12.14. Sedan klev Jakob Helgesson fram och gjorde sitt livs första lopp med tre steg rakt igenom loppet vilket gav utmärkta 13.05! Också Albin Coster gjorde sitt livs första ”trestegslopp” med fina 13.68 sek.

Av tradition brukar kastgrenarna vara vår akilleshäl. I tjejernas kula gladdes vi åt att vår ”minsting” Inez Yngve (född 2005) drog till med ett stiligt personrekord 8.83m och var bäst i laget. I killarnas spjut var det Nils Thorin som drog det tyngsta lasset med ett rejält rekordkast på 31.57m.

Ebba, Ellen och Liv samlar krafterna inför lördagens avslutande 800m-lopp.

Lördagens avslutades så med det fruktade 800m-loppet. Det var en och annan som var rejält skeptisk inför den här övningen men faktiskt så sprang alla våra 8 tjejer! Den prestationen var vi den enda klubben i finalen som klarade av. Inte helt oväntat var Alicia Jisbrant (2.39.64) och Ebba Francois (2.40.14) våra två snabbaste. Sedan fightades sig Inez Yngve till den tredje poängplatsen efter en stentuff satsning. Trötta ben på upploppet men det nya personrekordet skrevs till 2.44.23. Också Liv Backman och Tilly Backman gjorde sina snabbaste lopp hittills.

Killarnas 800m avgjordes i åtta heat. Axel Nätstrand öppnade med att sänka sitt pers från 2,39 till 2,34. Sedan kom Nils Thorin med 2.19.77 trots en ömmande fot. Isak Helgesson förbättrade sina 2.20 från kvalet till 2.15.59. I sista heatet gick broder Jakob med de allra bästa och öppnade på ca 63½ på första varvet. Sista 200m blev tunga men han kämpade sig i mål på 2.16.44. Starkt!

Nu hade vi varit igång i mer än 10 timmar så det var gott med middag och en summering av en riktigt grym förstadag. Det slogs fler personrekord än någon i ledarstaben kunde räkna till. Efter maten gick ledarna (med ett sorgligt undantag…) ner i gymmet och körde ett kvällspass medan vi kikade på Finnkampen på storbilds-TV. Två ÖIS-segrar fick vi se av Carl och Melker.

Det var inga som helst sömnproblem efter den här dagen, vare sig för aktiva eller ledare… Vi somnade in med en tiondeplats i lagtävlingen under huvudkudden.

Ägg och bacon kl 06.30 är ganska tufft, men det var det som gällde för grabbarna på söndag. Man inledde med kula och här gick det faktiskt lite över förväntan. William Kindbom nosade på sitt bästa med en stöt på 10.90m och följdes av Albin Coster (PB 10.28m) och lite överraskande Mattias Carman (PB 9.83m). Mungiporna i topp hos ledarna direkt från start.

Frukost kl 06.30 och sedan personbästa i kula kl 09.00 för Albin Coster med 10.28m! Längd var dock jobbigare eftersom hans ledare stod och sjöng Kostervalsen när han skulle hoppa… Att springa ansats i valstakt är inte det lättaste!

Sedan vidtog den verkliga nervpersen i form av tjejernas spjut. Inez är säker i grenen men för övriga är tekniken (för att uttrycka sig milt) lite ”svajig” och det är svårt att undvika platta nedslag. Ett antal ledare gnagde intensivt på naglarna men tjejerna fixade det hela till slut och fick ihop sina godkända kast.

1.75m innebar personbästa med 7 cm trots en smärtande höft. Ett par års träning till så blir det hopp över två meter alla dar i veckan!

Killarnas höjd bjöd på ett naturfenomen – vi fick se ett strålande leende av Axel Nätstrand! Han brukar annars hålla masken ganska bra, men efter att ha höjt sitt personbästa först till 1.51 (från 1.48m) och sedan även 1.55m så sprack det upp ordentligt! Ledarduon Glenn&Crona trodde knappt sina ögon…
Bå den andra mattan hade Alex Apelgrim uppvisning. Han hade lite rivningar på vägen men seglade över hela 1.75m (pers med 7 cm) och hade faktiskt också ett riktigt bra försök på 1.79m!

Mattias Carman fick med sig nya personrekord i såväl häck som kula.

Längd flickor innehöll en hel del dramatik. Först landade Liv knasigt i ett hopp och skadad sin handled. Ett tag var vi rädda att det var en fraktur men efter sjukvårdsbehandling, nedkylning och bandagering så kom man fram till att det ”bara” var en rejäl stukning. Förståeligt nog blev de andra tjejerna lite skärrade. Sofie hade bara ett giltigt hopp och fick 4.73m med avstamp innan plankan. Hennes sista tramp var dock över 5 meter. Tilly hade tre långa tramp och fick inget giltigt. Inez hade dock fina 4.65m och Mimmie räddade det hela med 4.47m.

Så återstod endast stafetten över 6x200m, tre killar och tre tjejer. Alla tre grabbarna (Isak, Alex och Nils) hade lite skavanker men bet ihop och laddade om. På tjejsidan fick vi sätta in Alicia istället för Liv men det löste hon på bästa sätt. Det blev en rafflande uppgörelse som man sent skall glömma! När Inez gick ut på slutsträckan låg hon trea med ett antal meter fram till Huddinge och Växjö. Hon segade sig dock närmare och närmare och kämpade ner bägge sina motståndare på de sista 20 metrarna! Gissa om det jublades i ÖIS-gänget efter den fina slutpunkten på helgen!
Sluttiden 2.38.45 innebar snittider på i runda tal 25 sek på killarna och 27½ på tjejerna.

En seger i stafett firas som sig bör med en liten påse grillchips!

Så styrde vi färden hemåt och fastnade åter i en tröstlös bilkö! Det släppte dock så småningom och vi fick upp farten ordentligt, även om Glenn försökte tränga sig en del. Fikapaus vid Brahehus innan vi var tillbaks vid Friidrottens Hus ca 19.40.

En verklig kanonhelg! Vi kom tia på 27.100 poäng efter en verklig kämpainsats av alla 16 deltagare. Vi kvalade in som 12:a på 25.462 poäng så det var en klar förbättring. Alla kan inte lyckas till 100% i alla grenar men så länge man ger vad man har är det alltid gott nog! Det här är verkligen en suverän tävlingsform som inspirerar såväl aktiva som tränare. Här skall vi vara med varje år!

Carbe och Apelgrim tar en mycket stilfull fikapaus i Brahehus.

Den kompletta resultatlistan från Linköping

Sofie lämnar över till Nils med två sträckor kvar. Än så länge ligger Växjö före, det blev ändring på det…

Hasse Sjögren fotade när vi tog lagbild!