Dråpslaget kom redan innan avresan från Göteborg! Återbud (halsont) från Denise Eriksson på själva tävlingsdagen.

Två ”säkra” segrar bortblåsta, nu kunde vi avskriva alla segerfunderingar…

Då känner ni inte ÖIS-tjejerna! Det blev istället den tändvätska som krävdes för en tävlingsdag som sent skall glömmas. Från första till sista gren blev det en brutal och skoningslös kamp med våra goda vänner och arga konkurrenter från Mölndals AIK. När stafettpinnen slutligen förts över mållinjen och poängen summerats så stod vi som segrare med två futtiga poängs marginal, 89 emot 87. För första gången i ÖIS ärorika historia har vi både dam och herrlag i SM-final! Den 1 juli i Halmstad sker detta.

Gren för gren var detta vår väg till seger:

100m:   Cajsa Augustsson fick hoppa in som reserv för Denise, och vilken reserv sedan! Hon gick ner i blocken med ett tre år gammalt personbästa på 12.54 och passerar mållinjen som vinnare på 12.12 sekunder! Hon fäller sig till segern och faller sedan och skrapar upp sig ganska rejält. Vi trodde på 2-3 poäng och fick 6!

200m: Här fick 16-åriga Ellen Hansson förtroendet. Även hon kastade sig över mållinjen och fick plåstras om efteråt. Men då hade hon tagit en sensationell tredjeplats på nya stiliga personrekordet 25.87! Hennes tidigare bästatid löd på 26.10.

400m: Elna Wester gav sig på 400 meter för första gången utomhus. Hon öppnade i ett blixtrande tempo och fick betala en aning för det på upploppet. Ändock höll hon undan till en klar andraplats. 58.88 sek är en imponerande tid av en tjej född 2005! Med en lite jämnare disponerat lopp kommer det gå än snabbare.

800m:  Johanna Widarsson Norbeck (född 1989) inledde sin löparkarriär relativt sent. Hittills har hon huvudsakligen ägnat sig åt längre distanser (17.15 på 5km och 36.00 på 10km). På intervallpassen har hon dock avslöjat ett avsevärt ”klipp” i steget och därför fick hon förtroendet att ta ”sprintsträckan” 800m i Norrköping. Efter ett samlat förstavarv ryckte Mölndalstjejen. Hon kom in på upploppet med en klar ledning och speakern utnämnde henne till segrare. Då kom Johanna med en kraftfull tempoökning och passerade metrarna före mål. 2.17.63 är inte illa i debuten och det kan bli bra mycket bättre i Halmstad!

1500m:  Johanna Larsson fick köra en tuff dubbel med 1500m ett par timmar efter ett stentufft hinder lopp. Hon gjorde allt man kunde begära och kom in som trea efter MAIK:s Elin Brink och Västerås Elsa Wallenius.

5000m: Här hade vi vår rekordhållerska på maraton (2.46.18) Hanna Kumlin som vår representant. Hon sänkte sitt personrekord till 17.59.22 och tog fem vackra poäng på andra plats. Framför allt höll hon MAIK:s representant bakom sig.

100m häck: Här gjorde Fanny Runheim sitt livs första häcklopp och det var nog en hel del nervdaller innan start. Hon gjorde dock ett så gott som felfritt lopp och slog ett nytt stiligt klubbrekord med 14.01 sek! Det gav en klar seger och kanske är detta framtidens melodi för Fanny. Tidigare har det ju huvudsakligen handlat om sprint och längd men hon besitter stor talang även på häck. Framför allt hoppas vi att hon får vara frisk i framtiden så att hon får chansen att satsa fullt ut.

400m häck: Även på långa häcken hade vi en debutant i form av Judith Wagersten. Hon öppnade tufft med 17 steg fram till femte häcken. Här fastnade hon dock och slog en vådlig kullerbytta. Hon var dock snabb på benen igen och tog sig i mål som femma och tog två viktiga poäng. Vi vann slutligen med två poäng och hade Judith brutit loppet så hade dessa varit borta! En av många bragdinsatser denna soliga dag i Norrköping! 73 sek med kullerbytta kan bli 65 i Halmstad…

3000m hinder: Johanna Larsson fick ta sig an denna svåra distans i Emma Dahls skadefrånvaro. Trots en ”oslipad” hinderteknik tog hon fyra poäng med en tredjeplats på 11.24. Johanna drog ett tungt lass när hon sedan dubblerade med 1500m där hon tog ytterligare 4 poäng ett par timmar senare.

Höjd: Maja Nilsson svarade för den medialt mest uppmärksammade insatsen då hon slog till med internationellt mycket gångbara 1.94m! 3 cm över hennes tidigare personrekord från Malmö i februari. Hon hade dessutom enligt uppgift skapliga försök även på 1.96m! Kan hon ta detta längre fram i sommar så kan det rent av handla om en OS-biljett.

Stav: Michaela Meijer stod i fullständig särklass i tävlingen. Tvåan stannade på 3.00m och Michaela inledde med ett hopp över 4.08m. Sedan tog hon även 4.30m och 4.50m i rask takt. 4.60m blev för högt men 4.50m är ju en helt OK säsongsdebut i denna solouppvisning.

Längd: Jenny Lestander har haft problem med en hälsena och var kanske inte helt nöjd med sin hoppning. Men hon tog med sig fem solida poäng och kommer att hoppa mycket längre när kroppen är hundraprocentig igen.

Tresteg: Rebecka Abrahamsson inledde sin utomhussäsong med ett nytt svenskt årsbästa på 13.18m. Hon hade ytterligare två hopp över 13 meter och stod i viss särklass. Härnäst väntar Göteborg GP på onsdag.

Kula: Amanda Nilsson tog en av våra åtta segrar och en av de verkligt överraskande. Det gamla personrekordet (11.10m) rök all världens väg när hon dängde till med hela 12.02m i sin femte stöt och därefter 12.25m i den sista! Sex poäng vi verkligen inte räknat med och dessutom nytt klubbrekord i K22.

Diskus: Karolina Pedersen är ju först och främst släggspecialist men fick denna gång även kasta diskus. Det gjorde hon på ett utmärkt sätt och plockade hem tre poäng med ett kast på 31.88m.

Slägga:  Karolina Pedersen avslutade ju egentligen sin elitsatsning för några år sedan, men helt uppenbart håller hon sig fortfarande i bästa form. Det kom att resultera i ett nytt klubbrekord för ÖIS denna dag. Han radade upp serien 48.20-50.29-47.38-50.87-51.87-52.19m. De bägge sista kasten var bägge nya klubbrekord. Med detta blev hon tvåa efter Västerås Jennifer Andersson (55.20).

Spjut: Stina Jacobsson var lite nervös efter sitt inledningskast på 37 meter. Redan i nästa omgång säkrade hon dock segern med 41.02m. Så småningom bättrade hon på sitt segerresultat till 41.44m. Andra kastsegern för dagen!

4x100m: Inför den avslutande stafetten var vår ledning över MAIK fyra poäng. Med andra ord handlade det bara om att transportera runt pinnen på ett tryggt sätt för att säkra segern. Det var precis det man gjorde med korta växlingsavstånd. Kvartetten Cajsa Augustsson – Jenny Lestander – Elna Wester och Ellen Hansson sprang in som trea på 48.89 och fullbordade därmed vår triumf!

Komplett resultatlista från Norrköping

Och här kommer den!  BRAGDEN – THE MOVIE!

Cancer är en avskyvärd sjukdom. Den uppkommer i tusen olika former och kan bryta ner den mest livskraftige. I Thomas Kyöttilä mötte denne mördare emellertid en fullvärdig motståndare. Redan 2015 drabbades Thomas av magcancer med dålig prognos. Han kämpade sig dock tillbaks och tillfrisknade efter lång behandling. Under årens lopp har han därefter drabbats av flera svåra återfall som krävt omfattande operationer och tung strålbehandling. Varje gång har han med järnvilja rest sig och kämpat sig tillbaks till såväl arbetet som tränarskapet.

Igår kom dock beskedet att kampen var över. Det är inte mer än två veckor sedan han sista gången stod nere i Friidrottens Hus och hjälpte ungdomarna att lära sig hoppa stavhopp. Det var uppenbart att han var medtagen men han fullföljde sin uppgift ända in på mållinjen.

Thomas växte upp i Resteröd utanför Ljungskile. Mamma Gunvor och pappa Veikko fick tre pojkar: Lars-Erik (född 63), Thomas (66) och Håkan (68). För dessa var handlade det tidigt om idrott. När Thomas och Håkan började med stavhopp i Hälle så byggde deras entusiastiske fader en stavbana åt honom hemma på bakgården. Trodde ni att familjen Duplantis var först med sådant så trodde ni fel. I närliggande Munkedal hade pappa Torstensson redan några år tidigare byggt en stavbana åt sina bägge söner Alf och Roger hemma på gården. I Bohuslän lämnas inget halvgjort.

1984 flyttade Thomas till Göteborg där Pekka Dahlhöjd blev hans tränare och IK Vikingen hans klubbtillhörighet. Så småningom fick han jobb på NEXA Trading som blev hans arbetsplats under hela hans vuxna liv. Även under de sista tunga åren var han välkommen att jobba precis så mycket som han orkade. Personrekordet i stav kom att fixeras till 4.90m, vilket han klarade vid Stavgalan i Nordstan i mars 1990.  Han avslutade sin egen karriär något senare och blev omgående tränare tillsammans med Pekka. 2001-2015 var han även landslagscoach vid landskamper och Internationella Mästerskap.

Låt mig få återge några rader ur minnesorden från Pekkas begravningsceremoni i Friidrottens Hus 2013:

”Det går inte att tala om tränaren Pekka utan att också nämna Thomas Kyöttilä. Den högljudde och hetsige Pekka och den lågmälde, eftertänksamme Thomas skapade tillsammans en sagolikt stark enhet, de kompletterade varandra perfekt.  Deras gärning de senaste 25 åren är unik i sin omfattning inom svensk friidrott. Det är ingen slump att Sveriges genom tiderna tre främsta manliga stavhoppare, Jansson, Klüft och Jeng, haft Pekka & Thomas som tränare genom ungdoms och juniorår ändå upp i seniorålder. När tjejerna fick stav på programmet under nittiotalet så hakade man på direkt. Flera av de allra tidigaste landslagshopparna kom från Göteborg.

De flesta så kallade elittränare brukar nöja sig med att få fram en stjärna och sedan försöka sola sig i glansen av denna så mycket och länge som möjligt! Icke så i Pekkas och Tomas ”stavhoppsfabrik”. Det var något av en massrörelse där nya ungdomar ständigt slussades in. Ja ungdomar förresten, de hjälpte alla som ville förkovra sig i stavhopp.

Gissa hur många SM-medaljer aktiva från Pekka o Thomas träningsgrupper tagit i stav 1990-2013?
Senior, junior och ungdom inräknade – 370 stycken! Smaka på den siffran, 370 stycken! Ett monument över en livsgärning!”

Snäll och hjälpsam. Det är så de flesta beskriver Thomas, det är så han blir ihågkommen.

Nu har Thomas följt efter Pekka. Vi får hoppas att Vår Fader har överseende om de bägge klämmer en bärs tillsammans, de har säkerligen mycket att prata om.

Tack för allt du gjort för Svensk Friidrott och vår klubb, Thomas! Du lämnar ett stort tomrum i Friidrottens Hus.

En tränarduo utan dess like.

ÖIS har beslutat att fortsättningsvis dela ut Pekka och Thomas Hederspris till lovande stavhoppare årligen vid Världsungdomsspelen.

PS: Läs gärna Oscar Jansons varma skildring av sin tränare på facebook.

Per Crona