Det var inför VM 1995 som diskussionen kom igång om vi skulle våga oss på att arrangera en större ungdomstävlingen på Ullevi efter det att VM var avklarat. Mondobeläggningen var på plats redan 1994 och det arrangerades en större internationell gala på höstkanten. Vi beslöt oss för att testa om vi klarade av att arrangera på Ullevi så i maj månad 1995 så genomförde vi vår dåvarande tävling, ÖIS Ungdomsspel, nere på Ullevi.

Det var en hemsk dag! Regnet vräkte ner och det var endast 7-8 grader! Vi hade drygt 1.000 starter vilket i och för sig var bra, men det kändes kallt och ödsligt ändå. Man passade på att inviga den nya utbyggda läktaren på Ullevi samma dag och så kom det sig att IAAF:s så omtalade ordförande Primo Nebiolo under en stund var prisutdelare på ÖIS Ungdomsspel.

Vi hade mycket väl kunnat bli avskräckta denna bedrövliga dag, men det blev vi inte och den 6-7 juli 1996 avhölls Världsungdomsspelen för allra första gången. Från början var det en tvådagarstävling i åldersklasserna 10-22 år. Premiäråret gav goda 1.600 starter och lagtävlingen vanns av Hälle IF. Bland segrarna märktes Stefan Holm (M22 höjd 2.20), Patrik Kristiansson (M22 stav 5.31), Yannick Tregaro (P18 höjd 2.09) och Carolina Klüft (F14 höjd 1.55).

Sedan växte tävlingen i rask takt, vi passerade 3.000 och 5.000 starter innan vi visste ordet av! Redan tredje året (1998) utökade vi från två till tre tävlingsdagar, ett format som vi hållit fast i sedan dess. Seniorerna tjatade från början om att få tävla på Sveriges då enda mondobeläggning och efter några år började vi lägga in några enstaka grenar. Snart nog hade vi ett fullt seniorprogram och samtidigt strök vi 22-årsklasserna. Vi tog också bort den yngsta klassen (10 år) då vi uppfattade tävlingen som lite för ”seriös” för de yngsta.

De senaste 10 åren har vi nått taket för vad man kan pressa in på en tredagarstävling, drygt 8.000 starter. Vi har ett maxantal per gren utifrån vad tidsprogrammet klarar av. När detta är uppnått stänger vi grenen. Rekordet lyder på 8.382 anmälningar från 2016. Alla kommer givetvis inte till start, ungefär var sjätte försvinner på vägen varför antalet genomförda starter till slut hamnar kring 7.000 st.

Det är många fantastiska upplevelser som bjudits under de hittills 22 avverkade åren. Det senaste är Michaela Meijers fenomenala rekordhopp högt över 4.71m från i somras. Året dessförinnan förstummades man av 15-åriga Tilde Johanssons 6.55m i längdhopp.

Just längdhopp har varit en favoritgren på Ullevi. Michel Torneus fick genombrott när han som 19-åring 2005 höjde sitt pers från 7.41m till 7.94m! Fyra år senare kom han tillbaks och presterade sitt första åttametershopp som mätte hela 8.11m! Ändå har han inte tävlingsrekordet i längdhopp. Det tillhör nämligen dansken Morten Jensen som 2005 fick sitt livs fullträff och seglade iväg till ett Nordiskt Rekord på 8.25m. 2008 såg vi också ett finskt rekord då Tommi Evilä hoppade 8.22m.

Vi håller hårt på åldersgränserna vid Världsungdomsspelen. Man får inte deltaga förrän det år man fyller 12. På alla år har vi bara gett dispens EN ENDA GÅNG för en underårig att deltaga. Året var 2010 och grenen var stavhopp P13. Familjen Duplantis var hemma på sommarbesök och lillgrabben Armand, endast 11 år gammal, ville väldigt gärna vara med och hoppa. Vi lät nåd gå före rätt och hann vann tävlingen i utklassningsstil. Trots att han då inte mätte stort mer än 140 cm var han redan då tekniskt mycket driven. Han klarade 3.84m och hade en marginal av 79 cm till tvåan, Urho Kujanpää från Tammerfors.
2016 var Armand tillbaks till Ullevi och fick ta emot Pekka Dahlhöjds Hederspris tillsammans med Lisa Gunnarsson. Därefter hoppade han 5.40m och var mycket nära på Ungdomsrekordet 5.56m. Ändå baxnar man över utvecklingen. Nu har han slagit juniorvärldsrekord både inne och ute och första sexmetershoppet står förmodligen alldeles om dörren och väntar.

 

Hur många längdhoppsplankor går det åt på ett Världsungdomsspel?

Den som vet svaret på den frågan är Ove Nord som ingår i den fem man starka tekniska gruppen på VU-spelen. Det äre mellanåt lite svårt att greppa omfattningen av tävlingen men en enskild detalj som denna avslöjar en hel del.
Det slits ut 40 stycken längdhoppsplankor på Ullevi under VU-helgen! Ove Nord har redan nu tillverkat dessa i slitstark furu. Ett digert jobb minnsan som tar några timmar. Över huvud taget har den här gruppen en omfattande arbetsuppgift och man jobbar heltid nere på Ullevi hela veckan som leder upp till spelen. I längdhopp var det 2014 777 stycken hoppare anmälda och i tresteg 259!

2004 bad jag som innerplansspeaker om ursäkt för att eltidtagningen hade fallerat under A-finalen på 200 meter i klass F12. Tävlingsrekordet löd på 27.41 sek och Martina Salander hade just gått i mål och resultattavlan förkunnade 25.66! Inte trodde man att tjejen kunde slå det gamla rekordet med snudd på TVÅ SEKUNDER så jag lovade att återkomma med korrekta besked när vi väl kontrollerat eltiden. Men tiden stämde, och det var nog fler hakor än min som tappades i förvåning över den sagolika prestationen…

Bröderna Ingebrigtsen har varit flitiga besökare på Ullevi under årens lopp. Henrik har sju segrar i bagaget och Jakob har varit med sedan 12 års ålder. Vid ett tillfälle blev han dock diskad på grund av lite för vassa armbågar… Då var familjen Ingebrigtsen inte helt nöjda med tillvaron kan man utan överdrift konstatera!

Det har varit relativt tunt med amerikanskt deltagande vid VU-spelen under årens lopp. Tittar man igenom rekordlistan för VU-spelen så hittar man endast en notering från USA, men den är desto mer intressant.
Det var sommaren 2002 som Rickard Pell frågade om han fick ta med sig en amerikansk kompis som skulle agera hare i Rickards försök att klara EM-kvalgränsen på 800 meter. Och kompisen gjorde sig jobb perfekt när han passerade 400m strax under 52 sekunder. Det var bara det att han inte klev av banan utan bara rann ifrån motståndet sista 300 meterna och vann på världsklassiga 1.45.20! Segermarginalen blev dryga 3 sekunder.

Killen hette Khadevis Robinson och sprang SJU raka VM (1999 till 2011) för USA! Han blev amerikansk mästare 8 gånger och noterade 1,43,68 som allra bäst. Hans tävlingsrekord är fortfarande ohotat…

Det var bara ett par lösryckta minnen från 22 års festligheter på Ullevi. I sommar väntar nya upplevelser! För att regissera den här föreställningen så krävs det dock närmare 300 glada och optimistiska människor som ställer upp och hjälper till som funktionärer. Har du inte anmält dig redan så är du våldsamt välkommen att höra av dig till Per Crona, Christer Strand eller Per Tedenrud. Det finns garanterat plats för alla människor, vi har arbetsuppgifter av alla de slag.

 

 

 

Äntligen är det dags för stafett-SM hemma på Slottsskogsvallen. ÖIS har fått hedersuppdraget att stå för arrangemanget tillsammans med IK Vikingen, Utby IK, Mölndals AIK och Sävedalens AIK

Datum är 26-27 maj, det vill säga helgen efter GöteborgsVarvet. Nu skall vi verkligen ta tillfället i akt och mönstra allt vi kan av lag. I ärlighetens namn har vi varit dåliga på att få ihop framförallt seniorlag under hela 2000-talet. Det har också inneburit att vi givit våra främsta konkurrenter (Ullevi, Hässelby, Spårvägen och MAI) ett närmast ointagligt försprång i kampen om SM-poängen.

Det gäller speciella regler för SM-poängen just vad gäller stafetter. En förening kan få poäng EN gång per åldersklass om man är bland de 6 främsta i någon gren. En sjätteplats ger alltså lika mycket som tre guldmedaljer! Det innebär att första mål måste vara att ställa upp i så många klasser som möjligt och samla sjätteplatser.

SM-poäng 2017
1. Ullevi FK                                36,5 poäng  varav 5,5 i stafett
2. Hässelby SK                          31,5 poäng varav 4,5 i stafett
3. Spårvägens FK                      30  poäng varav 3,0 i stafett
4. Malmö AI                               28,5 poäng varav 3,25 i stafett
5. Örgryte IS                              22,5 poäng varav 1,5 i stafett
6. Mölndals AIK                       22,25 poäng varav 5,5 i stafett

Man kan ta maximalt 6,0 poäng om man har ett lag topp-6 i samtliga åldersklasser (seniorer – 22 – 19 – 19 – 17).
Av ovanstående framgår att Ullevi och Mölndal (!) nästan klarar det och att vi är klart sämst av toppklubbarna.
Skall vi förbättra vår position i Sverige måste vi börja med stafetterna! Här lämnar vi ett handikapp som vi aldrig kan ta igen, hur bra vi än är i allt annat.

Men nu skall det bli ändring!

Redan i mars hade våra tränare ett möte där man nominerade lagen inför stafett-SM.
Nu har också inbjudan gått ut till samtliga aktiva som är aktuella att deltaga så att man kan planera in Stafett-SM på bästa sätt i sitt träningsupplägg.
Givetvis är det preliminära laguppställningar, mycket kan hända på den dryga 1½ månad som återstår inför tävlingen. Men vi hoppas att alla verkligen taggar till inför tävlingen när vi nu arrangerar på hemmaplan!

Vår plan är att ställa upp med lag på följande sträckor på Slottsskogsvallen:
Män   4x100m – 4x400m – 4x800m – 4x1500m
M22   4x100m
P19   4x100m – Stafett 1000m
P17   4x100m – Stafett 1000m
P15   4x80m – 3x800m
K    4x100m – 4x800m – 3x1500m (3 lag!)
K22 alt F19   4x100m
F17   4x100m – Stafett 1000m
F15   4x80m

Utifrån denna målsättning borde vi kunna förbättra fjolårets 1,5 SM-poäng till 5,0!

ÖIS har vunnit många SM-guld i stafett genom historien. Det allra mest minnesvärda kan ni läsa om här: När Räven överlistade Gunder Hägg
Låt det bli inspiration inför vårt eget Stafett-SM!