Lycka och Stolthet!

Det var det minsta Världsungdomsspel vi arrangerat – men samtidigt det viktigaste någonsin! Sedan mars månad ifjol har idrotten stått på sparlåga under pandemin. Därför var det så fantastiskt roligt att vi trots allt kunde genomföra Världsungdomsspelen i år efter att ha tvingats ställa in ifjol.

Visserligen i ett kraftigt nedbantat format inom ramen för de regler och förordningar som fortfarande gäller. Men ändå! Det var en riktigt friidrottstävling och det kändes nästan ”som vanligt” när speaker Magnus Salmonsson presenterade finalfälten på sprint! Det var bara glädje och leenden överallt, till och med när det regnade som allra värst.

Jag trodde att det skulle bli svårt att rekrytera funktionärer i år, men ack så fel jag hade! Jag upplevde att folk hade gått och längtat efter att få komma igång igen. Det var samma fantastiska klass på funktionärsarbetet som någonsin. Här står vi faktiskt i särklass i Sverige, det skall sägas med eftertryck! Trots att regnet föll under stora delar av lördagen så var det inga sura miner någonstans utan bara totalt professionalism rakt igen.

Ett sjudundrande tack till alla Er som ställer upp och gör tävlingen till vad den är! I år mer än någonsin.

Idrotten är så oerhört viktig i samhället. När jag körde bort till Marklandsgatan på fredagen för att köpa några pizzor åt våra släggfunktionärer, fick jag ett eftertryckligt bevis på detta. På marken runt en polisbil satt fem stycken tonåriga invandrargrabbar i handfängsel. De hade just gripits av polis efter att ha skjutit ihjäl en person i frisörsalongen på Marklandsplatsen. En del av de tröstlösa pågående gängkrigen i Göteborg. 17-18 år och redan har de kastat bort sina liv. Om de ändå stött kula eller sprungit 800m på Ullevi istället. Det gjorde ont i själen att se dem.

Samhällets olycksbarn är en känd roman. Det kan också gälla för Per Zikovic som träffades av en kula på vänsterlåret under söndagen. Då hade han redan hunnit med att vara grenledare i slägga på fredag och i diskus på lördag. En strong insats även om han fick åse slutet av kulan från viloläge.

 

Så här såg det ut på kastplan utanför Friidrottens Hus på fredagen när släggan avgjordes.

Trots mindre startfält och uselt lördagsväder gjordes åtskilliga toppresultat. Eslövs Edvin Assarsson dundrade in på makalösa 13.48 sek på 110m häck P17 (91 cm) på lördagen.
Världsårsbästa i klassen och han lämnade årets världstrea på sträckan, Nayef Al Rashidi Qatar (PB 13.60) ungefär fem meter efter sig!
På söndagen fick han dock se sig besegrad av ÖIS Alex Apelgrim som vann 100 meter över toppmotstånd på 10.81 sek i vindstilla. Hans mest övertygande lopp så hör långt i karriären.

En annan tjej man la på minnet var Ayla Hallberg Hossein, Tureberg. Först vann hon längd på 6.13m och sedan 80m på nya tävlingsrekordet 9.83 sek över 80m! Det kan vara den bästa tid en svensk 15-åring gjort på sträckan. Och då är ändå hennes främsta gren höjd där hon hoppade 1.80m som fjortonåring ifjol.

Unga ÖIS-are roffade också åt sig väldigt många medaljer. Daniel Otterdahl kom tvåa på 80m häck P14 och svarade för bedriften att slå Kristian Weetoms 33 år gamla klubbrekord på sträckan. Kristian är ju numer tränare i klubben och var först fram och gratulerade Daniel till rekordet. En härlig syn!

 

I 33 år fick Kristian behålla sitt klubbrekord på 80m häck P14. I lördags var det dags att överlämna det till Daniel!

Emma Geen kan man alltid lita på. Trots två småbarn och förestående husflytt så han hon med några timmar nere på Ullevi i blötan. Snacka om föredöme!

Komplett resultatlista