Bengt Alminger in Memorian
Jag befann mig på semester i ett höstvarmt Sicilien tillsammans med min gamle vapendragare Mikael Bernhardt när vi fick beskedet att Bengt Alminger gått ur tiden 88 år gammal.
De flesta som är verksamma i dagens ÖIS känner inte till Bengt Alminger men för mig är det en oförglömlig ledare. Kring 1970 dök han upp i Sällskapet när han skjutsade sina söner Hans, Anders och Karl-Björn till träningarna på Rambergsvallen och Slottsskogsvallen. Snabbt valdes han in i styrelsen och en drygt 30-årig ledargärning i ÖIS inleddes. Han hade olika uppgifter i styrelsen under årens lopp och var bland annat sekreterare. Framför allt var han dock funktionärsansvarig och höll i många olika tävlingsarrangemang.
Han drog in hela familjen i klubbverksamheten. Hustru Carin var med och sönerna var först aktiva och så småningom även ledare. Framförallt Hans var en duktig löpare och sprang 5000m på fina 14,24 som bäst, vid SM i Karlskrona 1986.
Mikael och jag satt och mindes Bengt över en god middag på strandpromenaden i Naxos-Giardini. Han skötte ofta eltidtagningen på den tiden när detta var en hel vetenskap. Filmen togs ur kameran och skulle behandlas i ett par olika lösningar innan den kunde avläsas. I ärlighetens namn slutade detta inte alltid väl… Bengt blandade ihop vätskorna och filmerna blev allt svårare att läsa av. Ibland fick vi använde oss av manuell tidtagning. Smärre motgångar av det här slaget påverkade dock sällan Bengt…
Ett styrelsemöte i början av nittiotalet. Bengt givetvis i vit skjorta och slips!
Enligt egen utsago hade han tävlat i Rally i unga år. Det fanns också något i hans framförande av motorfordon som talade för detta. Som ung aktiv åkte man med i Bengts bil med något av skräckblandad förtjusning medan han våldsamt misshandlade växellådan!
Bengt var en försynt och lågmäld man, oftast välklädd i vit skjorta och slips under tävlingarna. När det var dags för banketter och fester så visade han dock upp en lite annorlunda sida och äntrade dansgolvet med stor frenesi. Jag minns en bankett, tror det var efter Inomhus-EM i Scandinavium 1984, där han var speciellt aktiv. I efterhand klagade han på att man stängt discot redan klockan 01, det tyckte han var lite av en skandal!
Med stort nöje minns jag hur han dök upp i Friidrottens Hus i samband med nummerlappsutdelning inför GöteborgsVarvet, iklädd ett par alltför åtsittande illröda tights! Jag hejdade honom i ingången och hotade att kalla på polis, fullständigt övertygad om att han i denna mundering måste bryta emot en eller annan Svensk lag! Från denna stund bär jag med mig en bergfast övertygelse om att medelålders män definitivt aldrig skall bära åtsittande tights! Nämnda plagg blev sedan ett kärt samtalsämne under kommande år…
Ja, jag har några härliga minnen av Bengt. Framförallt känner jag dock stor tacksamhet för hans drygt 30-åriga gärning i vår klubb. Som styrelsemedlem, funktionär, skjutsare till tävlingar och som idrottsvän. Det är idrottsledare som Bengt som bygger den svenska idrottsrörelsen med sitt outtröttliga och osjälviska arbete!
Vila i frid min vän!
Per Crona
