Nyheter-arkiv - Sida 105 av 112

Silver vid Lag-USM i Huddinge!

23 augusti, 2016

När vi ifjol placerade oss som tvåa vid Lag-USM var det en jättesensation. I år reste vi till Källbrinks Idrottsplats i Huddinge med den fasta föresatsen att vara med och slåss om segern!

Hammarby har varit dominant de sista två åren och vunnit såväl Kraftmätningen som Lag-USM ifjol före oss. Därför betraktade vi dem som starkaste motståndare tillsammans med Huddinge och Uppsala. Lite sensationellt visade det sig vara IFK Växjö som var allra starkast. Man hade ett fantastiskt starkt och jämnt lag som till slut kom att stå som segrare bland de totalt 14 deltagande klubbarna.

ÖIS gjorde dock en fantastiskt stark laginsats! I samtliga 18 grenar kämpades det till sista blodsdroppe om varje poäng… Felix Larsen-Nilssons hinderlopp får stå som symbol för dagens inställning. Efter en mycket hård öppning tröt krafterna något på slutvarven. När en motståndare kom ikapp på upploppet plockade han dock fram krafter ur en dödstrött kropp – spurtade ikapp och fällde sig hänsynslöst EN HUNDRADEL före sin motståndare! Han sänkte sitt pers från 7.16 till 7.02!

Hinderloppet var en strid på kniven från första steget till det sista!

Carl Bengtström var en klippa i laget och gjorde vår enda dubblering. Först vann han 110m häck efter helt suverän löpning över de tre sista häckarna där han flög förbi sina motståndare. 14.93 i motvind var ett dunderpers! Sedan kom han tillbaks på 800 meter och tog en stark andraplats i kamp med den samlade sverigeeliten på sträckan. 1.57.55 var även den ett kraftfullt personbästa. Slutligen sprang han slutsträckan på 4x100m där vi vann i fullständig utklassningsstil.

När Carl la in högsta växel på de sista häckarna stod specialisterna stilla…

Våra kastare låg inte så bra till på pappret men kämpade till sig bra många fler poäng än vad statistiken visade. Judith Sjöman kom rent av tvåa i spjutkastning! Släggbjässen Linus Bertilsson kastade stabilt över 30 meter och kom fin sjua. Samma placering för Linnea Helgegren i diskus. Olof Ryberg hade lite otur i kula. Hans bägge avslutande stötar (man hade fyra försök) låg kring 12 meter, men han lyckades inte stå kvar i ringen utan ramlade över trots balansakter.

Linnea plockade hem åtta goda poäng i diskuskastning

Nicole Modigh är triatlet först och främst och gjorde friidrottsdebut i det tuffa 3000m-loppet. Vi är mycket tacksamma över att hon ställde upp och kämpade till sig 5 poäng för laget.

Nicole gjorde debut som friidrottare på 3000m

Här följer en förteckning över samtliga ÖIS-prestationer:

Flickor	100m	6. Rebecca Strand	12.82 +1.4
	400m	5. Alexandra Pekic	60.64
	3000m	10. Nicole Modigh	12.15.05
	Häck 100m	6. Therese Nätstrand	15.33 -0.4
	Höjd	7. Alexandra Schill	1.55
	Tresteg	4. Della Månsson	11.04 +2.0
	Diskus	7. Linnea Helgegren	25.01
	Spjut	2. Judith Sjöman	33.95
	4x100m	5. Rebecca-Therese-Alexandra-Sandra	50.18
Pojkar	200m	2. Alexander Andreasson	22.68 +1.5
	800m	2. Carl Bengtström	1.57.55
	Häck 110m	1. Carl Bengtström	14.93 -1-4
	Hinder 2000	8. Felix Larsen-Nilsson	7.02.32
	Stav	6. Oliver Edman	3.33
	Längd	3. Otto Hammarström	6.12 -0.2
	Kula	9. Olof Ryberg	11.20
	Slägga	7. Linus Bertilsson	30.89
	4x100m	1. Otto – Alex – Carl – Viggo	43.63

Alex Andreasson kom tvåa på 200 meter efter raska 22.68!

Allsidiga Judith överraskade med en andraplats i spjutkastning

Oliver hade en del rivningar på vägen men kom till slut fin sexa i stavhoppet.

Carl gjorde en kämpainsats på 800 meter och besegrade samtliga utom årets sverigeetta.

Rebecca kom sexa i ett stentufft 100m-lopp

Olof hade lite otur och missade en 12-metersstöt med en hårsmån

Della hoppade över 11 meter men fick stryk av Växjötjejen med en retfull centimeter

Vi avslutade tävlingen med en utklassningsseger i killarnas stafett.

Duktiga ungdomar och malliga ledare paraderar med ÖIS-flaggan i Huddinge!

Damerna seriesegrare i utklassningsstil!

22 augusti, 2016

Damernas premiär i seriesystemet slutade på allra bästa sätt. Vi vann debuten i Ljungby i juni i stor stil och nu fortsatte vi på den inslagna vägen när vi vann den andra matchen hemma på Vallen en 13 augusti.

Totalt tog vi 169 poäng av 180 möjliga i de två matcherna och vann med en marginal av 27 poäng till andra lag. Allt tyder på att damerna kan göra samma raketmarsch genom seriesystemet som herrarna gjort. Nästa år handlar det i alla fall om division två Götaland.

Resultat division 3, match 2 – lördag 13 augusti 2016

Vi vann sex av nio grenar på Vallen. Speciellt imponerade Hanna Bergqvist när hon sprang hem 400 meter i stor stil på 58.77 sekunder. En tid så bra att det gav henne en SM-biljett kommande helg!

smdamhannab

Judith Sjöman är en klippa som man alltid kan lita på. Nu fick hon ta hand om det tuffa häckloppet över 400 meter, när vi saknade en specialist på sträckan. Hon genomförde loppet i fin stil och vann på 69.42.

smdamjudith

15-åriga Sandra Jonsson fick förtroendet att hoppa längd. Hon låg tvåa fram till sitt allra sista hopp på hon klämde i med 5.18m och tog segern.

sm2damsandra

Sara Cannmo stod i särklass i stavhoppet med ett segerhopp över 3.60m. Även Rebecca Strand var överlägsen på 100 meter med en segermarginal på över sekunden.

Johanna Larsson gjorde ett fint lopp över 1500 meter och persade med 4.57.

smdamjohanna

Inför den avslutande stafetten öppnade sig himlens portar i sommarens tyngsta skyfall. Efter en stunds paus gick dock våra tjejer ut och sprang hem loppet i överlägsen stil.

Bra jobbat tjejer! Nästa år vinner vi division två!

ÖIS och Idrott utan gränser på kulturkalaset

15 augusti, 2016

Öis och Idrott utan gränser visade under fredagen upp friidrott på Göteborgs Kulturkalas. Vid Kanaltorget fick barn i alla åldrar testa sina färdigheter i såväl stående längd som stående höjd.

Vincent hade rekordet länge med sina 2.28 i stående längdhopp och 1.25 i stående höjd!

Rebecca Strand mäter längder..

Tillslut fick dessa killar högst totalpoäng. Hopp utan fart är tydligen något parkourmänniskor bemästrar rätt bra!

Damlaget går för serieseger på lördag!

10 augusti, 2016

Samtidigt som våra herrar för första gång sedan urminnes tider gick till final vid Lag-SM startade vårt damlag sin marsch mot toppen. Vid den första matchen i division 3 Götaland vann vi med betryggande marginal. På lördagen är det dags för den andra matchen och vi arrangerar själva på Slottsskogsvallen.

Vi ställer upp med följande starka uppställning

12.45 Häck 400m – Judith Sjöman
12.45 Slägga – Amanda Gabrielsson
13.20 100m – Rebecca Strand
13.35 Längd – Amanda Schill
14.40 400m – Hanna Bergqvist
14.40 Kula – Amanda Gabrielsson
14.55 Stav – Sara Cannmo
15.15 1500m – Frida Kristiansson
16.20 4x100m – Rebecca Strand, Therese Nätstrand, Alexandra Pekic, Sandra Jonsson

Vi arrangerar seriematchen tillsammans med Sävedalens AIK, som också har ett damlag. Dessutom avgörs en match för Män. Samtidigt tävlas det i Swedish Milers Club, med Kville som ansvariga. Med andra ord blir det full rulle på vallen på lördag.

Vi stred om Guldet!

15 juli, 2016

Onsdagen den 13 juli 2016 är ett datum ingen ÖIS-are som var på plats i Norrköping någonsin kommer att glömma! Efter sju raka segrar var vi i Final i Lag-SM och visst hade vi förhoppningar om en god insats.. Att vi skulle vara med och slåss om guldet hade nog ändå ingen kunnat drömma om!

Stämningen på Borgsmo IP var på topp. Eftersom tävlingen ingick i SM-veckan sände SVT större delen av tävlingen direkt. Det var också förhållandevis mycket publik och ett riktigt bra arrangemang.

Det började dock i moll… Efter tre raska rivningar på ingångshöjd stod en mycket olycklig David Kappelin med noll poäng i stavhoppet. Inledningen bjöd också på två ganska väntade enpoängare i slägga och på 100m. Med andra ord var vi fast förankrade i botten innan tävlingen knappt hunnit starta. I detta läget var humöret inte riktigt på topp i ÖIS-lägret.

Då vidtog dock en sagolik eftermiddag! I gren efter gren presterade vi på absolut topp, enligt kalkyl eller bättre. Långsamt och stadigt närmade vi oss de andra föreningarna bakifrån utan att någon riktigt räknade med oss.

”Dagens Män” i Sällskapet var åtskilliga! Låt mig få lyfta fram några:

* Awet Mengstaeb presterade en sensationell dubbel. Först vann han 3000 meter hinder i närmast utklassningsstil. I blott sitt andra lopp hade han fullständig koll på fältet. Efter en långsam öppning skapade han en rejäl lucka på slutvarvet och sänkte sin tid med 17 sekunder till 9.26. I ett hårdare lopp kan han kapa lika mycket till.
Efter ett par timmars vila kom han igen på 1500 meter. Återigen ett taktiklopp varefter han ryckte hårt med 250m kvar och ledde in på upploppet. Klasslöparen Elmar Engholm tog sig förbi men övriga (bl.a, Johan Hydén) fick se sig besegrade.

Awet var kung på Borgsom. Här håller han hov på läktaren!

* Richard Olsson debuterade i ÖIS-linnet med dryga 61 meter i den första seriematchen. Nu plussade han på fem meter och höjde klubbrekordet i spjut till stiliga 66.38! Han tände till rejält och besegrade självaste Simon Litzell. Endast Uppsalas kille kastade längre och det bara en halv meter. Riktigt roligt att se Richard tillbaks efter en omfattande operationen för ett par år sedan. Han kan överraska rejält vid SM i augusti.

Richard tände till rejält i spjutkurvan och blev Tv-kändis på köpet.

* Robin Lindgren hade tufft motstånd på 5000m i form av Haben Idris och Ebba Tula. Tempot var måttligt tills Robin överraskade sina motståndare med ett kraftigt ryck med kilometern kvar. Idris lyckade hänga med ett tag men Robin var klart starkast och vann med 8 sekunders marginal. Frågan är om inte Robin är kapabel att knäcka 14 minuter snart i ett jämnt, hårt tempo.

Hårdkörning över slutkilometern knäckte allt motstånd

* Oliwer Åstrand. Vid förra seriematchen var han vår olycksfågel med ett kraftigt ryggskott strax innan start. Det förärade honom ”smeknamnet” Mister Lumbago! Nu drog han ett tungt lass när han som ende lagmedlem gjorde tre grenstarter. På 200 meter tvingades vi ställa över såväl Carbe som Francois. Dessa hade problem med krassliga baklår och fick inrikta sig på en grenstart. Oliwer gjorde dock en fullgod insats med en femteplats. På korthäcken gjorde han en glimrande insats när han kämpade ner den meriterade Petter Olsson. Tiden (15.08) är förnämlig med tanke på en kännbar motsats. Slutligen tog han slutsträckan på stafetten där vi satte in vårt P19-lag (Viktor, Max och Samuel) på de tre första sträckorna.

Fadäsen i Linköping blev till triumf i Norrköping för Oliwer

Emil Svensson och Felix Francois gjorde bombsäkra insatser. Med sina odiskutabla segrar i höjd och på 400 meter la man grunden för vår framgång. Emil släppte aldrig in motståndarna i matchen och testade 2.15m efter att ha börjat segern på 2.10m. Felix hade den otacksamma innerbanan med huvudmotståndarna längst ut. Efter en stentuff öppning släppte han dock aldrig in dem i matchen. Mathias Ström gjorde sin säsongsdebut efter en del skadebekymmer. Hässelbys unge Jesper Hellström var ett hot efter 15.32 vid VU och längdseger tidigare på dan med imponerande 7.46m. Mathias motsvarade dock favoritskapet och plockade hem en förväntad fullpoängare.

Emil vände den dystra inledningen med vår första grenseger

Felix spände musklerna på läktaren efter seger på 400m. Hoppreserven Artur är impad!

Jonathan Carbe hade avsevärda känningar i ett baklår och Samuel Wiik fick också värma inför långhäcken för säkerhets skull. Carbe gjorde dock ett bragdlopp och tog 5 starka poäng trots rejäla smärtor andra halvan av loppet.

På pappret skulle Daniel Skatt vara ”dundersist” på 800 meter. Han kämpade sig dock förbi Ullevis man över upploppet trots att denna har ett personbästa 3½ sekunder bättre! 60,5 på första varvet och 57,5 på andra avslöjar att tider kring 1,55 finns inom räckhåll för vår Matador!

Victor Koch fick springa rena SM-finalen på 100 meter. Kling-Baptiste, Wissman, Hagberg o Sennung. Han gjorde dock en riktigt bra insats och tiden 11.40 skedde i rejäl motvind.

Det gick länge lite knöligt för Jonas Meyer. I sin sista stöt slog han dock till med nästan 17 meter och avancerade en oerhört viktig placering. Till nästa år skall han få slippa dubblera diskus – kula och få inrikta sig helt på kulan.

Efter många års ”nosningar” fick Erik Olsson äntligen sin SM-medalj. Nu skall han bygga en speciell SM-medaljhylla hemma i lägenheten. Där skall det fyllas på med medaljer de närmsta åren… Med 6.96m tog Erik tre stadiga poäng och framför allt besegrade han Ullevis man.

Bragdlaget från Norrköping!

Ett poäng från silver och två från guld! Ändå var vi nog det nöjdaste medaljlaget i Norrköping. Och visst kan vi mer…. Låt oss sätta upp två kraftiga mål för framtiden:

1/ Segern i herrklassen SKALL vi ta – varför inte redan i Helsingborg nästa år. Vi har laget, ungdomarna är på frammarsch och med en-två förstärkningar blir vi oslagbara!

2/ Det kan ta några år… Tänk att ha finallag för såväl herrar som damer! Visst kan vi nå detta mål, klassen i dammatchen kändes inte överväldigande. Vi vann vår första match i division 3 i maj så marschen har påbörjats.

Funktionärsinfo Världsungdomsspelen

19 juni, 2016

Den 1-3 juli skall vår förening arrangera den största arenatävlingen som NÅGONSIN genomförts i det här landet! Nu står det klart att vi når rekordnivå med drygt 8.000 starter under tre ytterst intensiva tävlingsdagar. Detta är genomförbart enbart genom att alla ställer upp och jobbar tillsammans på Ullevi.

Vi behöver fortfarande fylla på med ett antal funktionärer! Antingen slår du en signal till någon av nedanstående funktionärer ELLER så går du bara direkt till Midde Hamrin vid nummerlappsutdelningen och anmäler dig för tjänstgöring! Det kan du göra under tävlingsdagarna, du kommer garanterat att behövas någonstans!

Har du några frågor eller helt enkelt vill anmäla dig till tjänstgöring är du välkommen att ringa någon av följande fyra herrar:

Per Crona – 070-6151487
Per Tedenrud – 0706-507775
Erik Olsson – 0762-804088
Christer Strand – 0708122962

Vilken comeback – dubbla SM-guld för Maria!

16 juni, 2016

Det har varit en lång och knagglig färd för Maria Larsson. I stort sett två hela säsonger har gått till spillo på grund av skador. Egentligen har hon bara kunnat träna för fullt i några få månader, men vid SM på 10 km i Stockholm visade hon direkt vilken supertalang hon är!

Hon vann såväl seniorklass som K22 efter ett stabilt lopp på 34.37.

Så här skrev man på friidrott.se:

SM-milen genomfördes ihop med nya loppet Sthlm10 en sommarvarm kväll i Stockholm blev det succé med över 3500 anmälda. I herrklassen försvarade Abraham Adhanom sitt guld medan comebackande Maria Larsson vann dubbelt både i seniorklassen och i K22.

Det var en riktig löparfest i Rålambshovsparken med en bana runt Riddarfjärden som gav utslag i resultatlistan.
Örgrytes Maria Larsson var tillbaka med besked efter en lång tids skada. Med order att ta det lugnt i början plockade hon sedan placering efterplacering efter Gamla Stan och Söder Mälarstrand för att sedan vara först över Västerbron innan guldet var klart.

–Det är en obeskrivlig känsla, det är första riktiga loppet på två år efter skadan så det är fantastiskt! Det var hemskt över bron men där var jag stark och jag kunde springa förbi Sara (Holmgren) på toppen. Det var en väldigt väldigt fin bana och många som hejade längs loppet, sa Maria Larsson efter loppet.

Tvåa var Sara Holmgren före Ida Nilsson.

Härligt att se henne tillbaks på tävlingsbanan!

Ljuvliga resultat på Vallen!

13 juni, 2016

Det bjöds på många suveräna prestationer vid Sävedalsspelen som avgjordes på Vallen den gånga helgen. Låt mig få lyfta fram tre stycken som var närmast ofattbart glimrande!

DELLA MÅNSSON jagade fem meter i längdhopp hela innesäsongen. Gång på gång landade hon just under drömgränsen med 4.98m som toppnotering. Nu slog hon till med hela 5.10m efter en perfekt plankträff i sitt första hopp. I andra omgången blev det en lika fin plankträff och ökning till 5.11m.
Nu måste hon väl ändå vara nöjd efter sina två drömhopp – ICKE SÅ! Hon drog till med närmast ofattbara 5.30m! Snacka om ketchupeffekt! Tävlingen vanns av klubbkompisen Rebecca Strand på fina 5.40m.

HANNA BERGQVIST har tränat och kämpat lite grand i skymundan i många år. Hela tiden har hon dock tagit små steg framåt. Inomhus sprang hon 400 meter på 60½ och drömgränsen kändes allt mer överkomlig. Hon inledde söndagen med ett stiligt pers på 200 meter på 26.35. Ett par timmar senare var det så dags för huvudloppet. Det var bestämd satsning från steg ett. Hon kom in på upploppet som tvåa, några meter efter en Ymertjej. Sedan pressade hon sig närmare och närmare för att ta segern på de allra sista meterna. Att tiden skulle börja med en femma var jag nog ganska övertygad om, men när segertiden 58.50 lyste upp på ljustavlan trodde man knappt sina ögon! Stort grattis Hanna!

TOBIAS LARSSON passerade 13 meter i tresteg för första gången ifjol. Han hoppade bra och stabilt i fem omgångar utan att få någon riktig träff. I sista omgången passerades dock hans 13.36 av klubbkompisarna Samuel Wiik (13.37) och Carl Bengtström (13.40). Efter en ursinnig laddning hoppade Tobias bättre, kraftfullare och framförallt längre än någon gång tidigare i sin unga levnad…
Men ändå – 14.01 var längre än man kunnat drömma om!

Tre sagolika prestationer av tre aktiva som verkligen jobbar hårt på träningarna och är värda denna framgång.

Kross i Linköping – Finalen nästa!

16 maj, 2016

Visst blev det en tuff tävling med dramatik i Linköping! Men det var vädret och inte motståndet som var det största bekymrat… Och visst var det dramatiskt en stund när Oliwer Åstrand föll ihop med akut ryggskott TVÅ minuter före start på 100 meter!

Efter att ha gått runt i kortbyxor och T-shirt i sommarvärme en vecka så grydde lördagsmorgonen med en isande ishavskyla som svept in under fosterlandet. Temperaturen låg på 7-8 grader i Linköping och ett lätt duggregn gjorde inte saken bättre. Det var ett fruktansvärt omslag och det viktigaste kändes att få hela laget oskadat genom dagen.

Som redan nämnts så lyckades detta inte fullt ut. Oliwer Åstrand kommer framledes att gå under tilltalsnamnet MISTER LUMBAGO efter sin kollaps på löparbanan. Han kunde knappt röra sig den första timmen, men det lättade som väl var så småningom.

Med två minuter kvar till start fick Carl Bengtström göra ett sensationellt inhopp på 100m. Han hade joggat och tänjt och var enda tänkbara alternativet för Oliwer. Utan så mycket som ett stegringslopp snörde han på sig spikskorna och sprang hem segern! Tiden 11.57 skall ses i ljuset av en kraftigt motvind, lätt duggregn och bristfällig uppvärmning.
Sedan kom han åter och sprang helt ohotat hem även 200 meter under lika usla yttre betingelser. 22.87 kan säkert bli 22 blankt i sommar.

Men vem skulle ta korta häcken med Oliwer borta? Vi hade redan nyttjat våra tre dubbleringar så Carbe var inget alternativ. Det blev Max Hejdenberg som fick uppdraget att för allra första gången ge sig i lag med 106 cm-häckarna. Han löste uppgiften sensationellt bra. 16.34 var i rådande väderlek alldeles utmärkt – i tjänlig väderlek gör han utan vidare 15½ sekunder.

Jonathan Carbe hann inte bara med att vinna 400 meter häck. Han sammanställde även ovanstående film som skildrar triumfen i Linköping.

Vi vann totalt 9 av de 18 grenarna på programmet:

Felix Francois joggade hem 400 meter med en segermarginal på över 3 sekunder. 48,48 i långtights var riktigt imponerande.

Robin Lindgren inledde 5000m-loppet i makligt tempo och låg rentav bakom Måns Åkerberg de första 50 meterna! Han vilade sig långe på en fjärdeplats innan han la in en högre växel på slutvarven och lämnade motståndarna långt efter sig.

Jonathan Carbe gjorde sitt första tävlingslopp efter höstens dubbla knäoperation. Utan att förta sig tog han hem segern på 54 blankt. Skönt att se honom tillbaks på banan igen.

Emil Svensson gjorde sin kylslagna plikt och tog sina sex poäng efter ett hopp över 2.03m.
Erik Olsson fick dubblera när Ström inte är riktigt tävlingsklar och Lennartsson drabbats av en rejäl halsinfektion. Inga resultat att tala om men seger i tresteg och andraplats i längd gav 11 goda poäng.

Jonas Meyer behövde inte förta sig för att segra i kulan. Då var vi nästan mer intresserade av vad han skulle prestera i diskus. 42 meter är ett skapligt resultat som gav fyra poäng. Men visst skulle vi behöva 4-5 meter längre i finalen i Norrköping.

Festlig bild (tagen av Yannick Tregaro liksom samtliga övriga bilder) av en högtflygande
Jonas Mejer.

Awet Mengstaeb gjorde en imponerande debut som hinderlöpare. Det var hur imponerande som helst och med lite tuffare motstånd blir det helt andra tider. 9,15 känns som ett möjligt resultat längre fram i sommar. Drt kan bli många goda poäng även i Norrköping…

Rickard Olsson gjorde comeback som spjutkastare och debut i ÖIS-linnet efter två års skaderehabilitering. Han nöjde sig med två kast för att spara en irriterad ljumske men 61½ meter gav en god andraplats.

Rickard inför utkastet alltmedan Lasse Jönsson blänger surt i bakgrunden…

På medeldistansloppen var det mycket tjuv- och rackarspel då ingen var speciellt sugen på att leda i ruskvädret. Daniel Skatt blev trea på 800m efter lustempo i 600 meter. På 1500m drog Krieger Ahmed upp tempot på slutvarvet men fick se sig besegrad av Tjalves representant.

David Kappelin svingade sig över 4.76 m trots kort ansats. Det gav en andraplats då Växjös Simon Assarsson förmådde 10 cm högre.

Ett ganska stelfruset gäng spänner musklerna efter sjunde raka lagsegern!

Världsrekord i hårdhet!

15 april, 2016

Jag fick låna en bok om vår historiske storlöpare Dan Waern, skriven av den klassiske sportjournalisten Sven Lindhagen. Det finns ett kapitel som jag bara MÅSTE dela med mig av…

VÄRLDSREKORD I HÅRDHET

Den månad- och drygt det – som nu följde hör till idrottshistoriens märkligaste. Jag undrar om inte Dan Waern satte ett världsrekord i hårdhet. Man hade gågn på gång anledning att utropa ”Hur orkar karln”?!

Waern blev ”repsoldat” vid Bohuslänningarna i Uddevalla, innehade sergeants grad och tillhörde alltså det befäl, som blev inkallad tio dagar före ”truppen” för en förövning. Han gjorde vanlig trupptjänst, inte tal om något slag av specialkommendering på idrottsexpeditionen eller sådant – i stil med den militärtjänst de ungerska stjärnorna, Valentin med flera hade.

Ja, hur orkade Waern – det var något rent fantastiskt med denna kombination av militärövningar, tävlingar, nästan varje kväll på olika håll i landet, ilfärd i bil till dessa, nattlig hemfärd i egen bil, flyg då och då, ständig brist på sömn – men ändå storseger och rekord!

OS-finalen på 1500m i Rom 1960. Waern med nummer 347 på bröstet kom fyra

Dan Waern har själv i Idrottsbladets julnummer skildrat hur det gick till, och jag citerar ett par stycken – trots att det är att gå händelserna i förväg. Han berättar för Sverker Benson, som ställde följande fråga och fick svar:
”Hur såg egentligen ditt dags- och nattprogram ut under militärtjänsten, när var det som hårdast?”

”Jag vet inte vilket som var värst, men ett av de mest ansträngande var i samband med 3000-meters-loppet på Stadion… kanske för sträckans skull, för det var långt med 2 x 1500m ovanpå varandra.

På måndagskvällen sprang jag 880 yards (=804.67m) i Norrköping på 1,49 och resan dit startade jag från Uddevalla klockan 12.00. Jag hade alltså permission från 12 till tjänstens slut kl 17.00. Efter tävlingarna bilade jag hem och var framme i Uddevalla vid 3-snåret på natten.

På tisdagen var det revelj klockan 6 som vanligt, varpå jag militärtjänstade till kl. 12.00, då jag bilade till Torslanda utanför Göteborg för flygresa till Stockholm och taxi från Bromma direkt till Stadion, dit jag anlände trött och sömnig. Jag letade upp en vrå i ett omklädningsrum och där lade jag mig omedelbart för att sova som en stock i halvannan timme, då jag väcktes av grabbarna, som berättade att tidningarna – jag hade inte hunnit titta i några – gjort reklam om rekordförsök, vilket jag just då absolut inte kände mig mogen för. När jag joggat upp mig och kom ut på Stadion möttes jag av applåderande åskådare, som kommit dit för att se mig sätta rekord. Det Hjärtliga och förväntansfulla mottagandet spolade bort all trötthet och jag gav mig i stället tusan på att visa publiken hur man slår rekord, vilket jag också lyckades med. Efter loppet fick jag brådstörta i bil till Bromma för att flyga tillbaks till Torslanda, varifrån jag själv fick ratta min Volvo de ca tio milen till Uddevalla. Morgonen därpå var det revelj som vanligt klockan 06.00.

Dan med Herb Elliott efter världsrekordloppet på Ullevi

Det var ett par jobbiga dygn framförallt på grund av den knappa sömnen, men dom hade varit roliga, ty det är skoj att kunna utföra något som ingen tror att man orkar med, någonting utöver det vanliga. Sånt stärker självförtroendet och skänker en inre tillfredsställelse, som man bara kan känna, när man gjort någonting riktigt bra.

En annan vecka, som jag känner mig nöjd med, fortsätter Dan Waern, är den mellan den 8:e och 13:e september, då jag vid sidan av militärtjänsten genomförde följande tävlingar (placeringar inom parentes):

8 sept	Ullevi Gbg	1500m 3,40,7 (1)	Svenskt rekord
9 sept	Ullevi Gbg	800m 1,47,9 (2)	0,1 sek från rekordet
10 sept	Lund	880yards 1,49,0 (2)	Tangerat rekord
11 sept	Uddevalla	2000m 5,05,6 (1)	Svenskt rekord
12 sept	Trelleborg	880 yards 1,48,8 (2)	Svenskt rekord
13 sept	Hagfors	1000m 2,21,0 (1)	”Plump i protokollet”

För dessa 6 tävlingar på lika många dagar behövde jag bara söka permission för den i Lund. Alla de andra hann jag med på min fritid.

Jag tog ledigt så lite som möjligt, för att det inte skulle bli en massa gnäll i tidningarna om att Waern får permission, men inte lantbrukare Karlsson, som har skörden att sköta om. Nu blev det i alla fall gnäll i pressen, men det rådde inte jag för. Jag gjorde mitt bästa i militärtjänsten och på tävlingarna, så jag hade rent samvete och tog inte åt mig, när tidningarna skrev att jag fick för mycket ledigt i samband med landskampen i Paris och stortävlingen i London.

Så långt Dan Waern.

Det kan – fortfarande inledningsvis – nämnas, att man på många håll i utlandet förvånade sig över att inte Waern fick mycket mer ledigt ändå, t.ex. för tävlingarna i Rom, i betraktande av den kolossala reklam han gjorde för Sverige. Det borde, ansåg man, vara ett svenskt intresse att se till att han kunde vara i toppform. Me de tiotusentals män som gjorde reptjänst spelade det väl ingen roll, tyckte man, om en enda hade befriats. Det var för resten många svenska, som tyckte detsamma. Men Waern själv ville inte ha någon undantagsställning! Jan är en god medborgare och ville göra sin plikt – med lite förmån av extra permission, vilket han också fick av förstående befäl. En enda gång fick hans ledighetsansökan gå ända upp i regeringen, som gav honom tillstånd att resa.

Waern intervjuas i Friidrottens Hus på vår 125-årsdag 2012