Efter två månaders skadebekymmer var det sent omsider dags för säsongsdebut utomhus för Carl Bengtström. Den skedde i Madrid i lördags och distansen var 400 meter slätt.

I ärlighetens namn var nog de flesta, inklusive honom själv, osäkra på vilken form han var i. Eller som han själv uttryckte det: ”- Det är otroligt skönt att persa direkt! Och det känns så jäkla kul att vara tillbaka på banan igen. Det här var nästan över förväntan. Jag har kört noll sprintpass de senaste två månaderna, inte haft spikskor på mig sedan maj. Planen var bara att komma hit och kunna springa. Och så gick det så här bra. Det är sjukt härligt, säger Carl.”

Med den bakgrunden är hans 45.91 sekunder närmast chockerande bra. Det handlar alltså om ett nytt personbästa och därtill klubbrekord på sträckan.

Härnäst väntar nu SM i Söderhamn den kommande helgen. Även här står 400 meter slätt på programmet. Än känner han sig inte redo för häcklöpning.

Den Nordiska Juniorkampen för 19-åringar gick också av stapeln den gångna helgen. Fyra stycken ÖIS-are ingick i den svenska trupp som tävlade på Bislett, Norges nationalarena för friidrott.

Elna Wester satte ett prydligt årsbästa när hon kom fyra över 400 meter på 56.49 sek. Även Elna har brottats med en del skadebekymmer så det gjorde säkert gott för självförtroendet inför stundande JSM.

Engla Nilsson fortsatte att visa upp en hög och jämn nivå i höjdhopp. Efter tre tävlingar på 1.80m blev det denna gång en tredjeplats på 1.77m. Kommande helg är det dags för hennes första start vid Senior-SM. Standarden är inte helt överväldigande och ett resultat över 1.80m kan räcka ganska så långt…

Leo Zikovic fick inte riktigt till det i kultävlingen. Han kom tvåa i tävlingen men var säkerligen inte helt nöjd med sina 17.33m med sexkiloskulan.

Alex Apelgrim kom sexa på 100m. Tiden 10.95 tillkom dock i lätt motvind och regnigt väder. Stafetten över 4x100m slutade dock i moll när tredje sträckans löpare, Erik Erlandsson, ådrog sig en muskelbristning och fick bryta.

 

Säsongen 2021 var helt sagolik för Gabriel Wallmark! Guld vid såväl EM som VM för juniorer samt ett nytt svenskt juniorrekord i tresteg med 16.43! En enda lång dans på rosor…

Sedan följde en hel säsong med skadeeländen och 2022 ville han nog glömma så snart som möjligt.

Säsongsdebuten 2023 kom vid Lag-EM och var även den ganska så oviss. Han kom in sent då Jesper Hellqvist lämnat återbud. 15.57m var dock lovande och framför allt skedde det utan skadekänningar. Efter detta hann Gabriel med att vinna tresteg vid Lag-SM i Sollentuna på 15.40m som ett genrep inför Junior-EM i Esbo.

Kvaltävlingen gav besked om att storformen infunnit sig. Efter ett inledande hopp på 15.67m prickade han så kvalgränsen 15.90m i sitt andra hopp.

Redan dagen efter var det final och lite undrade man om han var redo att tävla två dagar i följd. Inledningshoppet på 15.94 sopade dock undan alla sådana farhågor. Fransmannen Simon Gore tog dock ett stadigt grepp om tävlingen och radade upp 16.18-16.38-16.19-16.40m.
I den tredje hoppomgången slog Gabriel dock till med hela 16.24m vilket kom att räcka till en silvermedalj. Ytterligare tre grabbar tog sig dock över 16 meter i slutomgångarna så konkurrensen var minst sagt hård.

Efter alla skadebekymmer var Gabriel sprudlande glad över sin Silvermedalj! Nu håller vi tummar för en fortsatt skadefri säsong.

Wilma Nielsen kom till Esbo med uttalade medaljförhoppningar på 800 meter. Hon klarade också försöken utan några som helst bekymmer. Finalen öppnades i relativt måttligt temp (62 sek på första 400 meter). Sedan skruvades farten upp succesivt och in på upploppet hade Wilma ett bra slagläge. Tyvärr hade hon inte riktigt krafterna över upploppet och sjönk tillbaks till en slutlig sjätteplats på 2.04.66. Alls ingen dålig insats men den där hundraprocentiga dagsformen fanns där inte.

Hon tog dock revansch redan dagen därpå genom att gå till final på 1500 meter, en distans hon har betydligt mindre erfarenhet av. I finalen sprang hon taktiskt perfekt och var med till farten drogs upp rejält med varvet kvar. Wilma höll dock stil och fart bra på slutvarvet och belönades med ett nytt personbästa på fina 4.12.15. Det gav en slutlig åttondeplats. En riktigt stark insats!

Tvillingsyster Julia hade det lite jobbigare. Hon var inte riktigt nära på 800 meter (2.08.65). Då var hon faktiskt närmare finalavancemang på 1500 meter, där hennes 4.22.86 bara var sekunden för långsamt.

Kalle Wållgren gick vidare till semifinal på 400 meter häck efter ett avspänt lopp på 51.30. I semifinalen öppnade han stenhårt och låg definitivt med i täten över häckarna 5 och 6. Tyvärr stumnade han något på upploppet och var inte riktigt nära final med sina 50.92 sek. Dit gick dock hans lagkompisar Oscar Edlund (trea på 49.57) och David Thid (sexa).

Lite i skymundan av Lag-SM avgjordes även SM i halvmaraton i Anderstorp den 7 juli. Här gjorde Johanna Larsson sin främsta SM-insats till dags dato genom att komma tvåa på 1.15.34. Endast 17 sekunder efter segrarinnan Carolina Wikström.

Så här skrev man på friidrott.se: ”På den kvinnliga sidan var det länge en tät strid då de tre medaljörerna, Carolina Wikström (Upsala IF), Johanna Larsson (Örgryte IS) och Carolina Johnson (Linköpings GIF), passerade 10 km samtidigt på 36:07. Med en kilometer kvar, på ungefär samma ställe som Ebba, drog Carolina Wikström ifrån och höll ledningen in i mål. Carolina Wikström sprang i mål på 1:15:17, följd av Johanna Larsson på nya personliga rekordet 1:15:34 och bronsmedaljören Carolina Johnson 1:15:57. Såhär säger guldmedaljören Carolina om loppet:

– Det var bra! Johanna gjorde ett enormt jobb, jag flöt bakom henne ganska länge, det varierade lite, var lite fartlek. Sista kilometern skulle jag trycka, hade som mål att ligga kvar ganska länge och våga lita på min spurt.”

 

 

Det bjöds på fina förutsättningar i Sollentuna. ÖIS kom till start med ett herrlag som var regerande mästare medan damerna avancerade till finalen efter att ha vunnit kvalmatchen på Öland i maj.

Då skadedrabbade Felix Francois och Carl Bengtström saknades kunde vi inte utmana om segern denna gång. Istället utvecklades herrmatchen till en kamp om guldet mellan Stockholmsklubbarna Spårvägen och Hässelby. Den senare föreningen var slutligen den som drog det längsta strået. Bakom dessa klubbar kopplade vi dock ett stadigt grepp om bronset. När det väl var dags för den avslutande stafetten stod det klart att det räckte med att få pinnen i mål för att bestiga pallen. Bronset innebar att vårt herrlag tagit medalj fyra år i rad! Guld 2020, silver 2021, guld 2022 och nu brons 2023!

Redan på förhand stod det klart att vårt damlag var starkare än någonsin. Trots att vi aldrig tidigare varit bättre än 6:a (2021) fanns det tydliga förhoppningar på medalj. Dessa infriades tack vare en suverän silvermedalj! I och med detta blev ÖIS enda klubb att erövra medaljer för såväl dam- som herrlag.

 

I Lag-SM tillåts tre individer dubblera (starta i två grenar) per lag, utöver stafett. Dubbleringarna blir ofta avgörande då dessa kan göras av nyckelpersoner som kan många viktiga poäng. Lisa Lilja tog en överlägsen seger på 400m och sprang på nästperset 53.18. Därefter sprang hon in som tvåa på 200m på 23.75 trots en kraftig motvind (-2.9 m/s)! Avslutningsvis sprang hon en fin sträcka på stafetten där hon och träningskompisarna Jenny Lestander, Emilia Hammarström och Cajsa Augustsson noterade ett nytt klubbrekord med tiden 46.48!

 

Emma Dahl var tillbaka på tävlingsbanan och gav sig på den tuffa dubbeln 3000m hinder och 5000m. Trots att hon inte tävlat på ett bra tag märktes ingen rost av. Hon tog framskjutna placeringar på bägge sträckor i och med en andraplats på hinder och en fjärdeplacering på 5000m.

 

Den tredje dubbleringen på damsidan gjordes av Engla Nilsson. Engla – som mest är känd för sitt höjdhoppande – debuterade som 100m häcklöpare på Världsungdomsspelen föregående helg. Nu gjorde hon ett nytt bra lopp i Sollentuna. Oron över att motvinden skulle ställa till stegrytmen visade sig obefogad och Engla tog en strålande sjätteplats på sträckan. Efter några timmars vila hoppade hon 1.76m felfritt vilket var nog för att vinna höjdhoppet. Därefter hade hon fina försök på 1.81m i det lätta och högst temporära regnet.

Vi fick se många andra fina kämparinsatser. Stina Jacobson har visat god stabilitet i sin spjutkastning på sistone och radat upp tävlingar kring 45 meter. Nu kastade hon nytt årsbästa på 45.98m och man börjar ana att något stort är på gång så fort träffen kommer! Rebecka Abrahamsson låg tvåa inför sitt sista trestegshopp men lyckades ta sig samman och sno åt sig segern med ett hopp på 13.07m (-0.7 m/s).

Elwira Ripsweden satte årsbästa på 400m häck trots att hon höll på att stupa på den sjätte häcken… Starkt gjort att hålla sig på benen efter ett kraftigt islag! Även Jenny Lestander gjorde en stabil insats och hoppade 6.11m (+0.5 m/s) i längdhoppet. Kul också att se Fanny Runheim springa 100m. Hon sprang väldigt fort första halvan och när hon väl står distansen ut kan det bli riktigt snabba tider!

Systrarna Nielsen genrepade inför stundande U23-EM genom att springa lugnt första delen av loppet och sedan avsluta med en brutal spurt! Julia tog en fjärdeplats på 1500m och Wilma en andraplats på 800m. Sluttiderna är helt ointressanta i den här typen av “taktiklopp”. Hellre skulle man vilja veta vad sista 200m gick på…

 

På herrsidan tog våra övriga Esporesenärer (U23-EM) Karl Wållgren (400m häck) och Gabriel Wallmark (tresteg) varsin grenseger och därmed viktiga lagpoäng.

En som verkligen överpresterade var vår 1500m-löpare Chris Gray. Han åkte till Stockholm med ett färskt personbästa på 3:55.02 och lämnade huvudstaden med en tid på 3:50.97! I och med denna insats tog han en finfin tredjeplats på distansen.

 

En annan som tog vara på de fina förhållandena var 400m-löparen Marcus Tornée. Han höll länge jämna steg med Turebergs Emil Johansson. På upploppet föll han tillbaka något men inte värre än att det nya personbästat på 47.33 kunde säkras!

 

I spjutet har vi tagit till vana att lita på Joni Kaartinen i SM-sammanhang. Mycket riktigt klippte Joni till med ett årsbästa på 68.42m! En andraplats i ett hårt motstånd och det fattades mindre än en meter för att nå hela vägen till grenseger…

 

Leo Zikovic stötte nytt personbästa och tillika klubbrekord (M22) med seniorkulan. 17.02m blev hans slutresultat. Han nöjde sig emellertid inte med detta utan kastade nytt personligt rekord också i diskus. Där nådde han 44.97m för dagen. Visst anar man att det mycket väl kan bli kast över 50m-strecket med lite mer träning i grenen!

 

Awet Mengsteab sprang såväl 3000m hinder som 5000m. Han hängde med i täten i hinderloppet men fick släppa till en ohotad tredjeplats när farten skruvades upp. På 5000m-loppet sprang han kontrollerat in på en fjärdeplats.

 

Alex Apelgrim drog ett tungt lass när han dubblerade 100m och 200m. På bägge sträckor låg han precis över årsbästa och detta en envis motvind till trots.

Fredrik Sangberg blev trea i höjden efter att ha presterat säsongens tredje raka tävling över 2 meter! 2.00-hoppet var med så pass mycket luft att man börjar fundera över om det kan bli en ytterligare höjning av säsongsbästat (2.01m) i sommar…

Petter Gustafsson har hållit igång med träningen för att springa den korta häcken just på Lag-SM. Han kämpade till sig en sjundeplats på tiden 15.07 (-0.5 m/s) och visade att han minsann fortfarande kan springa häck!

I stavhoppet gjorde William Asker en ny bra tävling och hoppade 5.16m. En andraplats bakom suveräne världsrekordhållaren Duplantis var allt man kunde begära!

 

Lukas Edqvist presterade sitt första 7m-hopp i längd utomhus då han prickade just 7.00m (-1.0 m/s).

Avslutningsvis kan via glädjas av att våra nyförvärv till släggkastningen bjöd på stabila insatser. Både Anna Götberg och Philip Fabian gjorde sina första tävlingar på flera år. Anna visade prov på strålande grundteknik och kastade 43.47m. Philip fick på hela 48.03m vilket faktiskt innebar personligt rekord! Nu hoppas vi att dessa två hittar motivationen att träna på inför nästa års Lag-SM. Väl där siktar vi på nya medaljer för Sällskapet. Och visst får man lov att drömma om det totala målet i klubbsammanhang; en dubbelseger på Lag-SM!

Resultatlista Lag-SM 2023

Årets VU-spel bjöd som vanlig på en störtflod av suveräna resultat. Här följer några av de verkliga guldkornen.

 

Helgens mest överraskande resultat kom nog ändå på 100 meter F17. Tävlingsrekordet innehades av självaste Irene Ekelund på 11.83 sek från 2014. Redan i försöken sopade Mölndals Olivia Lundberg bort det med lysande 11.72 sek.
Det var dock intet mot vad som kom att ske i finalen där TRE tjejer pressade rekordet ytterligare. Hammarbys Ester Sahlqvist trea på 11.68 – Danska Celine Hagihara två på 11.67 och Olivia Lundberg först på osannolikt snabba 11.56 sek! Enligt uppgift Europas snabbaste tid i åldersklassen.

Stavhopparna hade en kämpig helg med tanke på den skiftande väderleken. Några tävlingar fick flyttas in i Friidrottens Hus pg av säkerhetsskäl. Sent på fredagskvällen fick vi dock se ypperlig hoppning i klass P19. Segern gick till den 18-årige supertalangen Abdelsalam från Aspire Qatar. Han höjde tävlingsrekordet till 5.41m. Han fick dock ett stenhård kamp med ÖIS William Asker som höjde sitt PB med 16 cm till 5.36m! Därtill ett riktigt bra försök på 5.51m. William går från klarhet till klarhet.

Kajsa Roth har utvecklats sensationellt snabbt det senaste året. Nu klarade hon nytt tävlingsrekord med hela 4.12m i klass F17. Hon fick också ta emot Pekka & Thomas stavhoppspris för 2023 tillsammans med Viktor Rahm, Västerås.

Totalt slogs nio tävlingsrekord under helgen. Då skall man ha i åminne att efter alla dessa år är det en oerhört hög klass på rekordlistan.

Man hajjade också till rejält när 13-åriga Sarah Berkani vräkte iväg kulan 16.81m i F13-klassen. Nytt tävlingsrekord med dryga halvmetern och en segermarginal på 3½ meter. Det fanns en explosivitet i utstöten som man sannerligen inte ser så ofta….

För ÖIS del fanns också en hel del utropstecken. Askers 5.36m redan nämnt. Engla Nilssons utveckling i höjd är häpnadsväckande. Nu klarade hon 1.80m för tredje tävlingen i rad (F19). Och som hon gjorde det… Jag stod intill madrassen och kan bekräfta att hon hade 5 cm marginal till ribban i sitt segerhopp. På 1.82m spände hon sig en aning och närmast slarvrev. Men det blir spännande med Lag-SM till helgen. Där får seniorerna verkligen se upp.
Dessutom sprang hon häck på monsterperset 14.94 sek.

Den verkliga RödBlå knallen svarade dock Nelson Svensson Johansson för på 80m häck P14. Ett avspänt försökslopp på nya perset 11.56 markerade klar medaljchans. I finalen rusade han iväg snabbare än man kunnat drömma om och nådde mållinjen först på otroliga 11.06 sek! Klubbrekord, distriktsrekord och tangerat tävlingsrekord.
Killen är född häcklöpare och klipper häckarna som en dröm.

Samuel Wiiks utveckling är synnerligen glädjande. Efter ett par år ”på stället marsch” har det helt plötsligt lossnat rejält. Ett stilfullt PB på 400m 48.47 sek gav en bronsmedalj. På 400m häck var han också på väg emot ett klart rekord när han fastnade på den tionde och sista häcken. 53.07 hade varit en tid kring eller under 52½ med en bättre häckpassage på tian.
På 400m häck fick vi också se ett genombrott av unge David Thid Spårvägen. En tidigare barnstjärna som nu hittat sin gren och hux flux klivit in i högsta sverigeeliten. De 50.85 han nu vann på kommer inte stå i rekordboken länge. Här finns stor potential.

Linus Pihl från Lerum har fått ett minst sagt senstaionellt genombrott på sprintsträckorna i år. Han har varit med i många år och i ärlighetens namn aldrig uppfattats som en större talang. Det senaste året har han dock fullständigt exploderat och gjort framsteg man inte trodde var möjliga.

På lördagen sprang han 100 meter på 10.40 i försmädliga +2.1 m/sek. Han kom tvåa men hans finish var enorm och han plockade in mycket på segraren Dennis Otieno (10.35) på sista 30 metrarna.
Söndagen hade 200 meter på programmet. Man förväntade en duell med Zion Eriksson, Falun, men denne bröt tyvärr med en skada efter halva loppet. Därefter seglade Linus ifrån och tog en överlägsen seger på storfina 21.08 sek! En tid som placerar honom som Sverigetrea på distansen 2023.

Frågan var vem som skulle lyckas träffa träplanket som är uppsatt vid 70 meter i släggzonen. Närmast var Luleås Anton Strömberg som skickade iväg redskapet hela 67.80m! Nästa året får vi flytta planket några meter…

För första gången gick lagsegern till en Stockholmsklubb. För det mesta har det varit Sparta eller MAI som fått lyssna på Tina Turners mästerverk ”Simply the best”. Nu blev det Turebergs FK som tog hem pokalen. 178 av 312 deltagande föreningar tog poäng så det är sannerligen en bedrift av Tureberg!

Detta var som sagt endast ett axplock. Ge dig in på en upptäcktsfärd i den oändliga resultatlistan så kommer du hitta mycket mer!

Den samlade resultatlistan