Det började i moll men slutade i dur!

Glenn och undertecknad hade inte ens hunnit stiga upp ur sängarna innan det första dråpslaget kom. ”Sten har ont i knät, han måste stryka sig från stavhoppet” meddelade pappa Erik bistert från Hallen! Redan tidigare hade vi tvingats lämna återbud för Sofie Hammarström och William Kindbom på grund av sjukdom och nu tappade vi vårt kanske främst guldhopp…  Dessutom var unge herr Apelgrims form osäker efter två semesterveckor med familjen i Mexico. Vi låg kvar och surade en stund men sedan studsade vi upp med nya friska förhoppningar!

Westinghouse arena i Västerås är en lite speciell friidrottshall eftersom den är byggd i en redan befintlig industrilokal. Detta medför en lite annorlunda layout och lite pelare kors och tvärs men ändå funkar det hur bra som helst.

Alex Apelgrim klarade av både försök och semifinal på 60 meter utan några som helst problem med 7.46 och 7.39 sek. Edvin Assarsson föreföll dock stå i en viss särklass. Detta bekräftades också i finalen där han dundrade in på fina 7.18 sek. Alex sprang nu sin snabbaste tid för dagen med 7.35 vilket gav en stark tredje plats. Den första i en mycket lång rad SM-medaljer för vår unge supertalang! Tränare Woodbridges normalt sett mycket breda leende sträckte sig nu nästan runt hela huvudet!

Våra häcklöpare Nils Thorin och Mattias Carman kom till häckförsöken laddade till tänderna. Det var oroligt i starten med flera tjuvstarter och en av huvudfavoriterna diskades. Nils gjorde dock ett kanonlopp på 8.59, bara hundradelen över perset, vilken gav en stabil finalplats. Mattias gjorde sitt näst snabbaste lopp någonsin med 8.95 sek. Bra men inte riktigt tillräckligt för final dit det krävdes 8.82 sek.

I finalen fick Nils till en verklig kanonstart och var kanske allra snabbast till första häcken. Tekniken satt perfekt och han fällde sig över mållinjen på nya personrekordet 8.56! Det gav en stark femteplats och han var faktiskt bara fyra futtiga hundradelar från bronset! Riktigt starkt av Nils som utvecklats till en förstklassig häcklöpare.

Ellen Hansson är en väldigt duktig höjdhoppare. Det tycker i alla fall alla utom hon själv… Trots att hon ligger åtta i Sverigebästa F15 med 1.60m så låter det på henne som hon är sämst i världen. Nu kom hon nia i sin SM-debut på 1.55m vilket är väldigt bra! Ellen kan bli riktigt, riktigt bra men hon måste skruva upp sitt självförtroende ett antal snäpp. Du är skitbra tjejen!!!

Albin Coster gjorde också sitt första SM och tävlade i både höjd och längdhopp på lördagen. Han var inte helt nöjd med sina 1.65m och 5.49m i P15 men det var endast 1 respektive 4 cm från personbästa. Även denne skönlockige yngling har sannerligen framtiden för sig.

Bröderna Helgesson inriktade sig denna helg fullt ut på 400 meter. Riktigt tuffa kvalbetingelser med 22 löpare och 6 heat från vilka endast de 4 bästa tiderna gick till A-final, Jacob var först ut och han gjorde verkligen en stark insats. Han kämpade ner en av sina motståndare på upploppet och kom i mål på ca 55.80 – en dryg halvsekund under personrekordet. Men lyckan blev kortvarig… Den gula flaggan kom upp och Jacob diskades för linjetramp. Det är inte första gången Jacob slarvat med detta, men förhoppningsvis den sista!

Isak hade två motståndare i sitt heat men bägge med ca 2 sek sämre årsbästan. Detta innebar att det krävdes ett inspirerat sololopp från första steg ett för att ta en finalplats. Och Isak satsade verkligen järnet – första 200 meter passerades på 24.60 (eltid) vilket är snabbare är han någonsin gjort på 200m. Det var lite för fort och han började krokna efter 300 meter. Han bet dock i storstilat och pinade sig in på 52.83 sek vilket visade sig räcka just till den åtråvärda fjärdeplatsen. Finalplatsen fixad!

Alex Apelgrim sprang dagens fjärde lopp i försöken på 200 meter. Samma förutsättningar som för Isak. Maximal insats i ett sololopp för att ta en av fyra finalplatser. Och Alex löste det precis lika bra genom att dundra runt på 23.85 sek. Dagens andra bästa tid efter Assarssons imponerande 23.17!

Efter en lång tävlingsdag var det härligt att slå sig ner vid middagsbordet på Scandic. Efter detta tog några ett dopp i poolen, några tittade på dålig musikunderhållning på TV och några trötta slumrade in tidigt.

På söndag morgon ringde klockan redan vid okristliga 05.50 i mitt och Glenns rum! Fem minuter senare släpade jag ut två olyckliga trestegshoppare för en morgonpromenad. Nils och Mattias skulle nämligen börja sin tävling klockan 09.00 och då måste man vara igång minst tre timmar tidigare. Ägg och bacon serverades kl 06.15.

Vi hade väl lite finaldrömmar för främst Mattias i tresteget men han fick inte till någon riktigt träff. 12.03m visade sig vara 15 cm för kort vilket var lite försmädligt. Det glömmer vi fort, utomhus blir det över 13 meter! Nils var aningen ansträngd i ljumskarna efter lördagens häckexplosioner och stannade på 11.74m.

Alicia Jisbrant har rejäl talang för grenen tresteg. Tyvärr är ansatslöpningen än så länge mycket ojämn. Hon fick bara ett giltigt, 10.08m med avstamp en bit före plankan. Tveklöst kan hon hoppa bortåt 11 meter till sommaren med lite mer specialträning. Hon har utmärkta fotisättningar och styrka & känsla för grenen.

Alldeles i slutet på tävlingen låg våra två mest intressanta finaler. Klockan 15.40 var det dags för P15-finalen 200m med repris på duellen Assarsson-Apelgrim. I försöket hade Assarsson 0.68 sek marginal på Alex men i finalen blev det tightare. Segertiden skrevs till 23.22 men Alexs grymma avslutning tog honom ner på nya personrekordet 23.53 sek! Brons dag 1 och nu silver dag 2…

Direkt efter (kl 15.50) var det dags för Isaks final på 400m P16. Bollnäs Alexander Nyström var givetvis jättefavorit med årsbästa 49.17 och Isak fick den snäva innerbanan då han hade fjärde försökstid. Taktiken var att öppna något lite försiktigare än i försöket och ta rygg på de snabba motståndarna. Han var också fyra vid klockringningen (25,2), möjligen lite längre efter än man hoppats.

Nyström hade totalkoll på loppet men bakom honom började dock Tyresös väldige Niklas Wall stumna vid 300m. Han passerades först av Hammarbys Markus Moberg och sedan på upploppet av en ursinnigt spurtande Isak! Klockan stannade på suveräna 51.94 för Isak! Snacka om viljeinsats – han bara skulle förbi….

Sannerligen en final i dur! Tränare Woodbridge och Johansson flippade ur fullständigt. Men tacka för det, det var ju faktiskt första SM-medaljerna för någon av deras aktiva någonsin – stort grattis även till Er bägge! Humöret var på topp när de bägge göteborgsbussarna styrde hemåt. Gustav Hultgren och Per Tedenrud var mycket måna om att komma med den första bussen då de hade bråttom hem… Det visade sig dock att vi så småningom körde ikapp den tidiga bussen som då endast låg ca 2 sekunder före i spåret. När denna sedan svängde av vid Floda för att släppa av Lerumsborna på vägen så jublades det i andrabussen! Taskigt gubbar, men vi var bara en kvart före Er…

Sammanfattningsvis en riktigt trevlig helg! Våra 03-04or är ett riktigt roligt och ambitiöst gäng som kommer att bjuda många idrottsliga högtidsstunder framöver. Att dela rum med Glenn Johansson innebär alltid spännande och oväntade upplevelser. Han är aldrig riktigt tyst, inte heller nattetid. Mysteriet med den försvunna korven förblir dock ouppklarat!