Kross i Linköping – Finalen nästa!

Efter att ha gått runt i kortbyxor och T-shirt i sommarvärme en vecka så grydde lördagsmorgonen med en isande ishavskyla som svept in under fosterlandet. Temperaturen låg på 7-8 grader i Linköping och ett lätt duggregn gjorde inte saken bättre. Det var ett fruktansvärt omslag och det viktigaste kändes att få hela laget oskadat genom dagen.

Som redan nämnts så lyckades detta inte fullt ut. Oliwer Åstrand kommer framledes att gå under tilltalsnamnet MISTER LUMBAGO efter sin kollaps på löparbanan. Han kunde knappt röra sig den första timmen, men det lättade som väl var så småningom.

Med två minuter kvar till start fick Carl Bengtström göra ett sensationellt inhopp på 100m. Han hade joggat och tänjt och var enda tänkbara alternativet för Oliwer. Utan så mycket som ett stegringslopp snörde han på sig spikskorna och sprang hem segern! Tiden 11.57 skall ses i ljuset av en kraftigt motvind, lätt duggregn och bristfällig uppvärmning.
Sedan kom han åter och sprang helt ohotat hem även 200 meter under lika usla yttre betingelser. 22.87 kan säkert bli 22 blankt i sommar.

Men vem skulle ta korta häcken med Oliwer borta? Vi hade redan nyttjat våra tre dubbleringar så Carbe var inget alternativ. Det blev Max Hejdenberg som fick uppdraget att för allra första gången ge sig i lag med 106 cm-häckarna. Han löste uppgiften sensationellt bra. 16.34 var i rådande väderlek alldeles utmärkt – i tjänlig väderlek gör han utan vidare 15½ sekunder.

Vi vann totalt 9 av de 18 grenarna på programmet:

Felix Francois joggade hem 400 meter med en segermarginal på över 3 sekunder. 48,48 i långtights var riktigt imponerande.

Robin Lindgren inledde 5000m-loppet i makligt tempo och låg rentav bakom Måns Åkerberg de första 50 meterna! Han vilade sig långe på en fjärdeplats innan han la in en högre växel på slutvarven och lämnade motståndarna långt efter sig.

Jonathan Carbe gjorde sitt första tävlingslopp efter höstens dubbla knäoperation. Utan att förta sig tog han hem segern på 54 blankt. Skönt att se honom tillbaks på banan igen.

Emil Svensson gjorde sin kylslagna plikt och tog sina sex poäng efter ett hopp över 2.03m.
Erik Olsson fick dubblera när Ström inte är riktigt tävlingsklar och Lennartsson drabbats av en rejäl halsinfektion. Inga resultat att tala om men seger i tresteg och andraplats i längd gav 11 goda poäng.

Jonas Meyer behövde inte förta sig för att segra i kulan. Då var vi nästan mer intresserade av vad han skulle prestera i diskus. 42 meter är ett skapligt resultat som gav fyra poäng. Men visst skulle vi behöva 4-5 meter längre i finalen i Norrköping.

Festlig bild (tagen av Yannick Tregaro liksom samtliga övriga bilder) av en högtflygande
Jonas Mejer.

Awet Mengstaeb gjorde en imponerande debut som hinderlöpare. Det var hur imponerande som helst och med lite tuffare motstånd blir det helt andra tider. 9,15 känns som ett möjligt resultat längre fram i sommar. Drt kan bli många goda poäng även i Norrköping…

Rickard Olsson gjorde comeback som spjutkastare och debut i ÖIS-linnet efter två års skaderehabilitering. Han nöjde sig med två kast för att spara en irriterad ljumske men 61½ meter gav en god andraplats.

Rickard inför utkastet alltmedan Lasse Jönsson blänger surt i bakgrunden…

På medeldistansloppen var det mycket tjuv- och rackarspel då ingen var speciellt sugen på att leda i ruskvädret. Daniel Skatt blev trea på 800m efter lustempo i 600 meter. På 1500m drog Krieger Ahmed upp tempot på slutvarvet men fick se sig besegrad av Tjalves representant.

David Kappelin svingade sig över 4.76 m trots kort ansats. Det gav en andraplats då Växjös Simon Assarsson förmådde 10 cm högre.

Ett ganska stelfruset gäng spänner musklerna efter sjunde raka lagsegern!