Världsrekord i hårdhet!

Jag fick låna en bok om vår historiske storlöpare Dan Waern, skriven av den klassiske sportjournalisten Sven Lindhagen. Det finns ett kapitel som jag bara MÅSTE dela med mig av…

VÄRLDSREKORD I HÅRDHET
Den månad- och drygt det – som nu följde hör till idrottshistoriens märkligaste. Jag undrar om inte Dan Waern satte ett världsrekord i hårdhet. Man hade gågn på gång anledning att utropa ”Hur orkar karln”?!

Waern blev ”repsoldat” vid Bohuslänningarna i Uddevalla, innehade sergeants grad och tillhörde alltså det befäl, som blev inkallad tio dagar före ”truppen” för en förövning. Han gjorde vanlig trupptjänst, inte tal om något slag av specialkommendering på idrottsexpeditionen eller sådant – i stil med den militärtjänst de ungerska stjärnorna, Valentin med flera hade.

Ja, hur orkade Waern – det var något rent fantastiskt med denna kombination av militärövningar, tävlingar, nästan varje kväll på olika håll i landet, ilfärd i bil till dessa, nattlig hemfärd i egen bil, flyg då och då, ständig brist på sömn – men ändå storseger och rekord!


OS-finalen på 1500m i Rom 1960. Waern med nummer 347 på bröstet kom fyra

Dan Waern har själv i Idrottsbladets julnummer skildrat hur det gick till, och jag citerar ett par stycken – trots att det är att gå händelserna i förväg. Han berättar för Sverker Benson, som ställde följande fråga och fick svar:
”Hur såg egentligen ditt dags- och nattprogram ut under militärtjänsten, när var det som hårdast?”

”Jag vet inte vilket som var värst, men ett av de mest ansträngande var i samband med 3000-meters-loppet på Stadion… kanske för sträckans skull, för det var långt med 2 x 1500m ovanpå varandra.

På måndagskvällen sprang jag 880 yards (=804.67m) i Norrköping på 1,49 och resan dit startade jag från Uddevalla klockan 12.00. Jag hade alltså permission från 12 till tjänstens slut kl 17.00. Efter tävlingarna bilade jag hem och var framme i Uddevalla vid 3-snåret på natten.

På tisdagen var det revelj klockan 6 som vanligt, varpå jag militärtjänstade till kl. 12.00, då jag bilade till Torslanda utanför Göteborg för flygresa till Stockholm och taxi från Bromma direkt till Stadion, dit jag anlände trött och sömnig. Jag letade upp en vrå i ett omklädningsrum och där lade jag mig omedelbart för att sova som en stock i halvannan timme, då jag väcktes av grabbarna, som berättade att tidningarna – jag hade inte hunnit titta i några – gjort reklam om rekordförsök, vilket jag just då absolut inte kände mig mogen för. När jag joggat upp mig och kom ut på Stadion möttes jag av applåderande åskådare, som kommit dit för att se mig sätta rekord. Det Hjärtliga och förväntansfulla mottagandet spolade bort all trötthet och jag gav mig i stället tusan på att visa publiken hur man slår rekord, vilket jag också lyckades med. Efter loppet fick jag brådstörta i bil till Bromma för att flyga tillbaks till Torslanda, varifrån jag själv fick ratta min Volvo de ca tio milen till Uddevalla. Morgonen därpå var det revelj som vanligt klockan 06.00.


Dan med Herb Elliott efter världsrekordloppet på Ullevi

  Det var ett par jobbiga dygn framförallt på grund av den knappa sömnen, men dom hade varit roliga, ty det är skoj att kunna utföra något som ingen tror att man orkar med, någonting utöver det vanliga. Sånt stärker självförtroendet och skänker en inre tillfredsställelse, som man bara kan känna, när man gjort någonting riktigt bra.

En annan vecka, som jag känner mig nöjd med, fortsätter Dan Waern,  är den mellan den 8:e och 13:e september, då jag vid sidan av militärtjänsten genomförde följande tävlingar (placeringar inom parentes):

8 sept Ullevi Gbg 1500m 3,40,7 (1) Svenskt rekord
9 sept Ullevi Gbg 800m  1,47,9 (2) 0,1 sek från rekordet
10 sept Lund 880yards 1,49,0 (2) Tangerat rekord
11 sept Uddevalla 2000m  5,05,6 (1) Svenskt rekord
12 sept Trelleborg 880 yards 1,48,8 (2) Svenskt rekord
13 sept Hagfors 1000m  2,21,0 (1) ”Plump i protokollet”
   För dessa 6 tävlingar på lika många dagar behövde jag bara söka permission för den i Lund. Alla de andra hann jag med på min fritid.

   Jag tog ledigt så lite som möjligt, för att det inte skulle bli en massa gnäll i tidningarna om att Waern får permission, men inte lantbrukare Karlsson, som har skörden att sköta om. Nu blev det i alla fall gnäll i pressen, men det rådde inte jag för. Jag gjorde mitt bästa i militärtjänsten och på tävlingarna, så jag hade rent samvete och tog inte åt mig, när tidningarna skrev att jag fick för mycket ledigt i samband med landskampen i Paris och stortävlingen i London.

   Så långt Dan Waern.

   Det kan – fortfarande inledningsvis – nämnas, att man på många håll i utlandet förvånade sig över att inte Waern fick mycket mer ledigt ändå, t.ex. för tävlingarna i Rom, i betraktande av den kolossala reklam han gjorde för Sverige. Det borde, ansåg man, vara ett svenskt intresse att se till att han kunde vara i toppform. Me de tiotusentals män som gjorde reptjänst spelade det väl ingen roll, tyckte man, om en enda hade befriats. Det var för resten många svenska, som tyckte detsamma. Men Waern själv ville inte ha någon undantagsställning! Jan är en god medborgare och ville göra sin plikt – med lite förmån av extra permission, vilket han också fick av förstående befäl. En enda gång fick hans ledighetsansökan gå ända upp i regeringen, som gav honom tillstånd att resa.

Waern intervjuas i Friidrottens Hus  på vår 125-årsdag 2012


Sten Hagström Götalandsmästare i stav!

Samtidigt som vi arrangerade SM i mångkamp i Friidrottens Hus så avgjordes Götalandsmästerskapen för 13-14åringar i Borås. Vårt trupp gjorde alldeles utmärkt ifrån sig och tog sex medaljer. Sten Hagström vann till och med guld i stav P13. Det krävdes dock att han i sitt tredje och sista försök klarade 2.70m för att han skulle vinna en jämn och spännande tävling.

Bröderna Helgesson var som vanligt flitigt i farten. Isak tog silver på häck och brons i tresteg. Här hoppade såväl han som Nils Thorin för allra första gången över 10 meter. Isak kompletterade sedan med dubbla femteplatser på 60m och 200m, i bägge grenarna på stiliga nya personrekord.
Broder Jacob besökte också han prispallen. Detta på 800 meter där han kämpade till sig silvret.

Silvermedalj och blommor till Jacob Helgesson i Borås!
Lukas Edqvist tog två bronsmedaljer. Dels i favoritgrenen höjd och dessutom i stavhopp.

Av tjejerna var Hedda Tellow mest framgångsrik. Visserligen ingen medalj men två nya ståtliga personrekord. 27.42 på 200m gav en sjätteplats och 10.25m i tresteg en femte. Personbästa också för Alice Rasmusson som nosade på tiomatersgränsen i tresteg (9.90m).

P14       Höjd 3. Lukas Edqvist                             1.58
Stav 3. Lukas Edqvist                             2.50
P13 60m 5. Isak Helgesson   8.48  se 8.60  fö 8.57 PB
200m 5. Isak Helgesson                            27.78 PB
800m 2. Jacob Helgesson      2.25.72   fö 2.26.53
800m –  Nils Thorin        ej start   fö 2.32.42
Häck 60m 2. Isak Helgesson             10.14   fö 10.16
Häck 60m 8. Jacob Helgesson             13.28   fö 10.49
Häck 60m – Nils Thorin                          fo 11.16
Stav 1. Sten Hagström                               2.70 PB
Tresteg 3. Isak Helgesson                             10.18 PB
Tresteg 6. Nils Thorin                             10.01 PB
F14 60m – Hedda Tellow            se 8.47   fö 8.40
200m 6. Hedda Tellow                             27.42 PB
Längd 9. Hedda Tellow                               4.86
Längd 20. Alice Rasmusson                               4.53
Tresteg 5. Hedda Tellow                             10.25 PB
Tresteg 12. Alice Rasmusson                               9.90 PB
F13 800m – Klara Larsson                      fö 2.40.68
Medaljer i häck och tresteg (två klassiska ÖIS-grenar) till Isak Helgesson

Ett SM att vara stolt över!

Den gångna helgen avslutade vi inomhussäsongen 2015-16 genom att stå som värd för det Svenska Inomhusmästerskapet i mångkamp. Det blev ett arrangemang som vi verkligen har all anledning att vara stolta över. Och detta av två anledningar… Idag har vår förening en oerhört kompetent och välutbildad funktionärskår. Det krävdes 70 funktionärer per dag för att genomföra tävlingen och det har vi idag inga som helst problem att samla ihop. Många långa tuffa funktionärsdagar på Världsungdomsspelen har medfört att det finns en bred kompetens som ytterst få andra svenska friidrottsklubbar besitter. Hatten av för alla Er som ställer upp och gör ett så gott jobb!

Dessutom kan vi glädja oss åt att vi hade fler deltagare vid tävlingen än någon annan förening, vilket sannerligen inte tillhör vanligheterna när det gäller mångkamp. 15 stycken aktiva kom till start. Vi tappade visserligen tre stycken p.g. av skador på vägen men 12 stycken genomförde hela mångkampen. Och detta med bravur och kämpaglädje! Av våra deltagare så är det egentligen bara två stycken som kan kalla sig mångkampsspecialister. Glädjande nog var det också dessa två som lyckades allra bäst och vann bronsmedaljer. Dels Judith Sjöman som presterade en femkamp som i stort sett var perfekt. Hon inledde med dubbla personrekord på häck och i höjd. 9.60 följdes av fina 1.61m. Kulan var enda gren som ställde till bekymmer. 9.24m var alls inte vad hon hoppats på, åtminstone en meter längre hade det kunnat bli. Hon skakade dock snabbt av sig detta och fortsatte med mycket goda 5.27m i längd som var det näst bästa resultatet i klassen. Avslutningsvis visade hon åter sin löpstyrka och sprang 600m på 1.44.16. Härigenom avancerade hon upp till bronsplatsen. Faktum är att det verkligen inte var långt upp till vare sig silver eller guld! Den där extra metern i kula hade räckt…. Oavsett detta var det en lysande insats av Judith.

Medaljörerna i F17-klassen. Bronsmedaljören Judith ser gladast ut av de tre!

Medaljörerna i F17-klassen. Bronsmedaljören Judith ser gladast ut av de tre!

Felix Larsen Nilsson gjorde en ordinär förstadag men tände till rejält på söndagen. Först tangerade han sitt pers på häck (8.90) innan han hoppade högre än någonsin i höjd med 1.76m! Kulan var sisådär (9.56m) vilket innebar att han låg femma inför det avslutande 800m-loppet. Det var ganska långt upp till killarna framför så vi hade inga medaljtankar alls. Men Felix stack iväg som ett skott och lämnade sina medtävlare långt bakom sig! Totalsegraren Simon Thor var tvåa i mål på 2.18 men Felixs segertid skrevs till 2.06.48! Härigenom avancerade han från femte till tredje plats i sammandraget.

Med ett heroiskt 800m-lopp tog sig Felix upp på prispallen

Med ett heroiskt 800m-lopp tog sig Felix upp på prispallen

Sandra Jonsson-Lorentsson tog en överraskande fjärdeplats i tävlingarnas största klass, F15 med 19 tävlande. Personrekord på häck (9.60) ochi  kula (7.93), men framför allt toppresultat i höjd (1.52m) och i längd (5.11m). Dessutom vann hon A-heatet på 600m med 1.46.16.

Det upphaussade stormästarmötet emellan herrar Lennartsson, Åstrand och Olsson i seniorernas sjukamp blev egentligen ingen kamp alls. Daniel Lennartsson visade sig vara en klass bättre än de övriga och samlade ihop ytterst respektingivande 5.106 poäng. Detta efter en serie som innehöll bland annat 2.03 i höjd och 6.99 i längd. Dessutom avslutade han med att vinna ett rykande 1000m-lopp på 2.44.69. Åstrand & Olsson hade betydligt mer ojämna serier som dock innehöll enstaka toppnoteringar. Åstrands 7.20 på 60m, 8.43 på häck och 2.44.73 går inte av för hackor. För Erik var hans längdhopp på 6.76 bästa resultatet.

Oliwer Åstrand tätt i hälarna på svenske mästare Fredrik Samuelsson (nr 23)

Oliwer Åstrand tätt i hälarna på svenske mästare Fredrik Samuelsson (nr 23)

I P19-klassen hade Max Hejdenberg och Samuel Wiik en batalj som slutade på platserna sex (Max 4.428 poäng) och sju (Samuel 4.382). Max hade bland annat fina 1.91 i höjd och 8.64 på häcken. Samuel persade med 7.38 på 60m, 3.04m i stav och avslutningsseger på 1000m (2.45.30).

Victor Koch fick tyvärr bryta efter en känning i baksidan i längdhoppet medan Tobias Larsson kämpade på i god stil och slog ett och annat pers på vägen. P16-klassen har redan nämnts genom Felix tredjeplats. Här hade vi tre man till på startlinjen. Carl Bengtström försvann efter ett längdhopp med en ömmande ljumske. Olof Ryberg och Tobias Carlryd krigade dock storstilat och presterade flera personbästan. Olofs toppnotering var 1.73m som därtill är svenskt rekord i hans klass för synskadade. Tobias klarade för övrigt samma höjd. Oliver Edman-Chrantz bestämde sig för start först på onsdagen och genomförde sjukampen på bästa sätt. Absolut toppnotering var givetvis 3.34 i favoritgrenen stavhopp – personrekord med hör och häpna 30 centimeter! Det avslutande 600m-loppet på 1.41.32 gick inte heller av för hackor.

 

Bianca Salming vann sitt första seniorguld endast 18 år gammal!

Bianca Salming vann sitt första seniorguld endast 18 år gammal!

Män  60m  längd  kula  höjd häck  stav  1000  poäng
5 Lennartsson 7.46 6.99 1116 203 8.94 394 2.44.69 5106
8 Åstrand 7.20 6.13 1035 185 8.43 274 2.44.73 4600
8 Olsson 7.56 6.76 1125 185 9.22 334 2.54.17 4544
                 
P19 60m  längd  kula  höjd  häck  stav  1000m  
6Hejdenberg 7.42 6.30 910 191 8.64 334  3.05.22 4428 
7 S Wiik 7.38 6.17 963 176 8.90 304 2.45.30 4382
12 Larsson 7.86  5.85 1143 164 1023 274 3.18.89 3508 
                 
P16  60m  stav  längd  häck  höjd  kula  800m  
3 F Larsen 7.95 294 5.50 8.90 176 956 2.06.48 4032
6. O Ryberg 8.11 234 5.57 9.70 173 1099 2.25.31 3511
7. T Carlryd 7.88 244 5.64 9.36 173 743 2.25.26 3470
                 
P15 60m  stav  längd  häck  höjd  kula  600m  
8 O Edman 8.51 334 4.80 1070 152 867 1.41.32 2954 
                 
F17  häck  höjd  kula  längd  600m      
3 J Sjöman 9.60 161 924 527 1.4416     3377 
                 
F15  häck  höjd  kula  längd  600m       
4 S Jonsson 9.60 152 793 5.11 1.4616     3111 

Michaela och Emil Svenska Mästare

Fem medaljer var närmast maximal utdelning för vår SM-trupp! Allra mest glädjande var att Emil Svenssons ÄNTLIGEN lyckades klara drömgränsen 2.20m.

Inte minst efter fjolårets skadebekymmer är det sannerligen en bragd.
Den 16 juli 2014 klarade han 2.19m som segrade vid Folksam GP i Karlstad. Då trodde man att det bara var en fråga om dagar innan drömgränsen skulle passeras. Ifjol vann han Inne-SM på 2.18m men sedan tog säsongen bom stopp på grund av knäbekymmer som var så svåra att man tvekade på om han överhuvud taget skulle komma tillbaks. Speciellt som han också inledde sina läkarstudier som är minst sagt tidskrävande.

Emil är dock en minst sagt strukturerad människa som kombinerar studier och träning på ett lysande sätt. Inomhussäsongen har givit resultatsviten 2.14 – 2.15 – 2.16 – 2.13 – 2.20m! Stort Grattis!


Inte riktigt lika glad som Sofie Skoog (en omöjlighet…) men nästan!

Michaela Meijer kom till Malmö efter ett mindre lyckat genrep i Globen. Det visade sig dock att hon stod i en viss särklass i tävlingen. Ungdomsvärldsmästarinnan från i höstas, Emelie Werner, var det största hotet i Angelica Bengtssons frånvaro, men denna dag räckte hon inte till.
Michaela tog 4.25 och 4.46 direkt i första försöken och var mästare efter två hopp. Sedan gick hon på 4.60m och klarade – nästan! Ribban låg kvar så länge att publiken hann börja applådera innan den bestämde sig för att ramla ner!

Än så länge ligger ribban kvar på klubbrekordet 4.60m……


Felix Francois hade en förväntad guldstrid med starke Joel Groth på 400 meter. Joel lyckades komma in först efter 200 meter och det visade sig vara avgörande för utgången av loppet. Felix låg kvar i rygg och gjorde sin attack när man svängde in på upploppet.
Han tog in på Joel men denne hade krafter kvar och lyckades avvärja attacken. Dessa två stod i en viss särklass i startfältet.

Mållinjen har just passerats i det manliga 400-metersloppet.
Herrarnas kultävling gav mycket glädjande den första SM-medaljen för Jonas Meyer! Han noterade mycket goda 17.98 som topp i en fin serie som också innehöll stötar på 17.87 och 17.74. Han flåsades dock i nacken av (Michaela Meijers pojkvän) Arwid Koskinen som hade 17.91.
Detta är Jonas tredje bästa resultat men då de två bästa (18.24m och 18.02m) kommit i mindre resultattävlingar så kan det tveklöst sägas vara hans främsta tävlingsinsats någonsin!
Nu ser vi fram emot en mycket tung träningsvår uppe i Strömstad och 19 meter utomhus!


Jonas bombar iväg en bronsstöt vid SM

Våra femte medalj kom i manligt tresteg. Här ställde vi upp med en lite vingklippt skara. För såväl Daniel Lennartsson som Mathias Ström var det säsongsdebut. Mathias p.g. av skada och för Daniel handlar det om att juristjobbet numera har prioritet. Ändock hade han så mycket känsla i kroppen att han lyckades kriga till sig en bronsmedalj. I sitt sista hopp fick han upp 15.13m och passerade Mathias (fyra på 15.06) och juniormästaren Jesper Hellström (15.05m).
Artur Engström kunde inte ställa upp då han ådrog sig en skada när han hoppade längd (nytt personrekord med 6.96m) förra helgen i Växjö. Erik Olsson satte nytt årsbästa med 14.35m men hade hoppats på bättre än så.
Samtliga ÖIS-resultat i Malmö:
Män                  400m 2. Felix Francois 48.09  fö 48.73
1500m – Awet Mengstaeb fö 4.00.99 SB
3000m 10. Robin Lindgren 8.45.88 SB
Häck – Oliwer Åstrand fö 8.42 SB
Höjd 1. Emil Svensson 2.20 PB
Stav 5. David Kappelin 4.96
Stav 7. Carl Ivarsson 4.59
Tresteg 3. Daniel Lennartsson 15.13 SB
Tresteg 4. Mathias Ström 15.06 SB
Tresteg 6. Erik Olsson 14.35 SB
Kula 3. Jonas Meyer 17.98
Kvinnor   1500m – Frida Kristiansson bröt
3000m 11. Frida Kristiansson 10.13.57 SB
Höjd 9. Vendela von Corswant 1.75 SB
Stav 1. Michaela Meijer 4.46
Stav 5. Sara Cannmo 3.88 SB
PB = Personrekord (personal best)
SB = Årsbästa (seasonal best)

Med sitt hopp i Malmö blev Emil sjätte ÖIS-are över 2.20m genom tiderna! Få föreningar kan stoltsera med en klubbstatistik som vår:

1. Patrik Sjöberg-65 2.42 -87
2. Christian Olsson-80 2.28 -03
3. Ola Carlsson-75 2.22 -02
Thomas Bipella-83 2.22 -06
Joel Spolén-83 2.22 -06
6. Emil Svensson-89 2.20i -16
7. Yannick Tregaro-78 2.17 -96
8. Daniel Johansson-73 2.14 -97
Andreas Block-73 2.14i -99
10. Johan Brink-58 2.11 -79
Martin Eriksson-83 2.11 -02
12. Olle Johansson-39 2.10 -66
Jan From-55 2.10 -74


Johan Brink vid Hundramannahoppningen. Vid SM 1979 hoppade
han dock betydligt högre, närmare bestämt 2.11m.


En Småländsk Berg- och Dalbana!

Helgens JSM i Växjö bjöd sannerligen på det mesta! Emellanåt kändes det som mesta gick emot oss, men så sprakade det till med några rejäla överraskningar. Medaljskörden stannade vid 2 silver och två brons, men 14 finalplatser (bland de 8 främsta) visar ändock på en helt godkänd bredd.

Låt oss stöka av motgångarna först så kan vi ägna oss åt det roliga sedan:

* David Kappelin vill nog helst glömma sitt Smålandsbesök som slutade efter tre kryss i protokollet på ingångshöjden 4.72m.

* Artur Engström gjorde en strålande längdtävling där han höjde sitt personbästa till finfina 6.96 m!
I sitt allra sista hopp drog det dock till i baksidan så det blev ingen start i favoritgrenen tresteg.

* Svante Wester fick så ont i höftböjaren under uppvärmningen att han endast med största svårighet kunde ta sig imål på 400 meter.

* Och så en lång rad knappa övertramp som sved rejält i pälsen. Kanske allra mest Max Hejdenbergs avslutande trestegshopp som låg kring 14.20m. Det hade räckt till en silverpeng men nu blev det istället inget besök på prispallen.
Helgens prestation svarade tveklöst Samuel Wiik för. Målsättningen var att ta sig till final men för det krävs med största sannolikhet ett personrekord. Det blev en imponerande heatseger och en sänkning av fjolårets 51.43 ned till 51.05.


Samuel krigar sig till en sensationell silverpeng på 400 meter
Finalen var ett inget mindre än ett taktiskt mästerverk. Malmös Viktor Bondesson drog upp ett ursinnigt tempo och efter 100m låg Samuel femma, med ett par meter upp till fjärdeplatsen.
Han gjorde dock en perfekt ingång efter 200m och gick upp på bronsplats efter att distinkt avvisat Warsame Doleys attack.
Han försvarade sin position in på upploppet och där stumnade Bondesson såpass att Samuel passerade. Faktum är att han också knappade in på segraren. Efter ett silvervrål kunde han konstatera att personrekordet pressats ändå ner till osannolika 50.15!
Carl Ivarsson klev fram när Kappelin missade i stavhoppet. Han höjde sitt inomhuspers till hela 4.77m vilket gav silver efter den sensationellt bra hoppande höjdspecialisten Andreas Carlsson (5.00m).
Sara Cannmo hade kanske inte sin bästa dag men plockade ändå hem en bronspeng i stav K22.


Första SM-medaljen i ÖIS-dräkt för Carl Ivarsson

Vår fjärde medalj tog en som vanligt offensivt löpande Kriger Ahmed. En suverän Andreas Kramer stack loss direkt men där bakom kämpade Kriger storstilat och tog bronset med inomhuspers 4.01.64.


Coach Bob och Kriger fick ta på sig medaljleendet igen!

Awet Mengstaeb var också och nosade på medaljerna i klassen över (M22 1500m). Möjligen satsade han lite för tidigt, men det är lätt att vara efterklok… Nu fick han nöja sig med fjärdeplatsen.

Allas vår lille solstråle Alexander Andreasson svarade också för en bragdartad insats. I försöksloppet på 60m P17 svarade han för en rykande finish och tog en finalkvalificerande andraplats på nytt personbästa 7.35 sek.
Inför finalen hoppades man på en möjlig sjätteplats men åter svarade han för en rykande avslutning där han passerade flera motståndare. Han blev så bra som fyra på nya dunderperset 7.27! Lysande!

Tobias nya personrekord lyder på 13.38m.
Våra trestegshoppare hade det lite svårvallat. Vi kunde dock registrera två personliga rekord. Della Månsson inledde med 11.06m. Det kändes som om det gott kunde blivit några decimeter till men det riktiga fullträffen kom aldrig.
Tobias Larsson slog till med sitt livs längsta hopp 13.38m! Max Hejdenberg var bäste ÖIS-are i tävlingen med 13.73m och ett redan omnämnt tramphopp en bit över 14 meter.Linus Bertilsson blev fyra i P17-klassens trestegstävling. Han var mindre nöjd med sitt resultat, men hade helt enkelt för lite tävlingsvana efter höstens skadebekymmer.

Viggo Hahnsson är mycket sällan nöjd med sina egna prestationer. Alla vi andra tyckte dock att han gjorde en mycket strong insats. 8.56 i försöket (3 hundradelar över pers) räckte till en säker finalplats på 60m häck P17. I finalen lyckades han sänka sin bästanotering till fina 8.50 sek vilket gav en hedrande femteplats.

Judith Sjöman gjorde en utmärkt höjdtävling. 1.58m gav en åttondeplats och hon var därtill hårfint nära att slingra sig över 1.62m! I favoritgrenen längd var hennes tredjehopp tveklöst långt nog att räcka till en finalplats men tyvärr hårfint övertramp (hört det förut?).

Som ni läser så fanns det en hel del att glädja sig åt även under en helg då vid upplevde att vi hade en hel del missflyt. Nu går vi vidare med Stora SM nästa helg.

Kolla in Samuels fantomlopp. Han springer på bana 3