Nordiska Mästerskap i friidrott är en företeelse som kommit och gått under svensk friidrotts historia. Första gång redan 1903. 1963 avgjordes NM för övrigt på Ullevi. Bland deltagarna den gången fanns för övrigt klubbchef Carbes farfar Tore som tävlade i tiokamp. Nu har man dammat av konceptet igen och till helgen avgörs tävlingen i Köpenhamn på den trivsamma Österbro Stadium
På det danska förbundets hemsida hävdar man dock att det är det första Nordiska Mästerskapet någonsin… Man borde kanske plocka fram historieboken.

I den svenska truppen kan man räkna till nio stycken deltagande ÖIS-are.

Tävlingens hemsida

Avslutningsvis kan jag inte undanhålla er texten från ”Friidrott 63” där man beskriver NM på Ullevi samma år:

Trots den relativt obetydliga succén vid återupplivandet av de Nordiska Mästerskapen i Oslo 1961 hade man beslutat att göra om försöket, denna gång i västkustmetropolen Göteborg. Att rikets andra stad hedrats med detta uppdrag hade väl flera orsaker – dels ansåg man förmodligen att Stockholmspubliken med två landskamper plus SM skulle få tillräcklig kost, och dels spekulerade man kanske i främmande publiktillskott från Norge och den stora Finlandskolonin i textilstaden Borås. Någon större publikframgång blev tävlingarna nu inte men med sina totalt 13.000 åskådare gick de i alla fall ihop, och det var ju huvudsaken.

Sportsligt blev tävlingarna så fall en större framgång – inte minst för värdlandet Sverige – trots att den sista tävlingsdagens resultat spolierades av det värsta oväder som i mannaminne dragit fram över Göteborg. Några timmar före tävlingarna föll ett skyfallsliknande regn följt av en hagelskur av en sådan omfattning att snösvängen fick rycka ut – för att avlägsna de värsta drivorna! På Nya Ullevi knäckters flaggstängerna som tändstickor och banorna förvandlades till ett träsk. De uppnådda resultaten får mot denna bakgrund betraktas som goda.

Kvalmatchen i Lag-SM blev en precis lika tuff kamp som vi hade förutskickat! I Löttorp på norra Öland utspelades en verklig batalj emellan främst tre klubbar, IFK Växjö, Mölndals AIK och ÖIS.

Mölndal gjorde en riktig stark insats och hade länge greppet på oss. Efter 11 av 18 grenar hade de en åtta poängs ledning, 54 emot 46 poäng. Sedan satte vi dock in en våldsam slutspurt som resulterade i en slutlig seger med 80 poäng emot 76 för såväl MAIK som Växjö.

Vi satte punkt för matchen med klubbrekord i de avslutande två grenarna. Wilma Nielsens uppvisning på 1500 meter var synnerligen imponerande. 4.19.82 i ett rent sololopp i rejäl blåst skvallrar om toppform inför stundande säsong. Vad motsvarar det i ett galalopp mot bra motstånd och med farthållare? 10 sekunder bättre kanske.
Och vad den löpstyrkan resulterar i på 800 meter kan man bara drömma om… Det kommer en dag då klockan inte hinner ticka förbi två minuter.

Den avslutande stafetten på 4x100m genomfördes med ytterst säkra växlar för att segra totalsegern. Trots detta sänkte kvartetten Jenny Lestander – Lisa Lilja – Emilia Hammarström och Ellen Hansson klubbrekordet till 47.20 sek. Här finns avsevärda marginaler för förbättring med ”normala” växlingsavstånd.

Lisa Lilja debuterade i ÖIS-dräkten och drog ett tungt lass. Förutom den redan nämnda stafettinsatsen så tog hon hem en imponerande dubbelseger på 200m och 400m. 23.99 på 200m och 55.67 på 400m. Sistnämnda lopp var ingen maxinsats då det gick endast 40 minuter före stafetten.

En rad personrekord bidrog till segern. Engla Nilsson ersatte Maja Nilsson i höjd på allra bästa sätt. Efter att ha säkrat segern på 1.70m klarade hon nya uteperset 1.76m med god marginal. Enligt klubbchef Carbe hade hon därefter även goda försök på 1.80m.

Desiree Lilliehöök var sent inkallad på 5000m. Hon motsvarade förtroendet med ett fint PB på 17.35.67 och en tredjeplats.
Johanna Larsson fick åta sig hinderloppet trots att hon inte är någon specialist på sträckan. Med 11.03.04 (PB med 14 sekunder) tog även hon en värdefull tredjeplats.

Vi tog totalt 7 segrar i de 18 grenarna. Förutom de redan nämnda så är givetvis Michaela Meijer och Rebecka Abrahamsson klippor i vår uppställning. De tog hem säkra segrar i stav (3.91m) och tresteg (13.26m).

Julia Nielsen kopierade syrrans bedrift med att såväl vinna sin gren (800m på 2.09.24) överlägset och dessutom på nytt banrekord.

Längdspecialisten Cajsa Augustsson gjorde också en anmärkningsvärd insats genom att ta en tredjeplats i släggkastning! 43.82m var dessutom ett nytt klubbrekord för K22. Cajsa har en väldigt bra grundteknik och med ett halvdussin teknikpass så kan det bli kast bortåt 50 meter.
På grund av en färsk muskelbristning blev det dock ingen sprint denna helg.

Elwira Ripsweden gjorde sin första lagmatch i ÖIS-dräkt. Hennes dubblering på kort och lång häck vägde också tungt i vår laginsats.

En riktigt härlig triumf! Nu kan vi rikta in oss på finalen som går i Sollentuna den 8 juli. Detta med ÖIS i en huvudroll i såväl herr- som damtävlingen.

Den kompletta resultatlistan från Öland