ÖIS-are i Finnkampen

Vi hade sju stycken ÖIS-are vid årets Finnkamp som liksom förra gången gick i Tammerfors. Nästa gång är kampen tillbaks på klassiska Helsingfors Olympiastadion efter ombyggnad.

Inte mindre än tre av de våra gick segrande från sina grenar. Carl Bengtström gjorde landslagsdebut på 400m häck och triumferade på 50.61 sek, hans näst snabbaste lopp hittills. Han kom in på upploppet som tvåa men kämpade ner den svenske mästaren Isak Andersson från den sista häcken och in. Tiden stiger i värde med tanke på att den tillkom i ett lätt regn. Det blev svensk trippelseger på sträckan och det var inte långt ifrån att det blivit det på 400m slätt också dagen innan. Här blev Carl tvåa efter Erik Martinsson. Tyvärr fick vi inte se Andreas Kramer på sträckan då han blivit förkyld. Det var annars något man sett fram emot.

I stavhoppet stod Melker Svärd Jakobsson i en viss särklass. Han gick in sist av samtliga och klarade 5.25m direkt. Sedan var det strömhopp även över 5.35m och 5.45m. När segern var i hamn försökte han även på 5.60m och var riktigt nära trots blötan i Tammerfors.

Felix Francois ingick i det segrande svenska laget på 4x400m. Han sprang den andra sträckan på ca 47,4 sekunder med flygande start.

Emma Dahl gjorde Finnkampsdebut på 3000m hinder och gjorde det med den äran. Hon kom femma och slog ”sin” finska efter att ha satt personbästa med några hundradelar på 10.11.16.

Rebecka Abrahamsson kom femma i trestegstävlingen med 12.88m. Hon var 11 cm ifrån den tredje finskan. Bäst av de svenska var Emelie Nyman-Wänseth på personbästa 13.14m. Daniel Lennartsson var vår representant i manligt tresteg och det var väl i ärlighetens namn inte någon större stund i svensk trestegshistoria. 6-16 i baken och ett endaste svenskt hopp över 15 meter…
Du får ta revansch i Castorama Daniel!

Sandra Jonsson blev uttagen i Ungdomskampen efter sitt fina lopp på 300 meter häck vid USM. Här var det dock 400 meter häck som gällde! En tuff gren som kräver lite mer löpstyrka än Sandra hunnit skaffa sig ännu. Hon sänkte dock sin tid från seriematchen med 1½ sekund och slog Linn Ohlssons klubbrekord på sträckan med 65.62 sek! Med Jonathan Carbe som tränare i vinter så kommer den tiden bli flera sekunder bättre kommande säsong, det är en sak som är säker.

Tro det eller ej, men jag är faktiskt glad över att Finland lyckades vinna herrarnas tävling efter en kämpainsats på avslutande 1500 meter. Finsk friidrott har varit rejält på dekis ett par år, men den här triumfen stimulerar säkert och väcker nytt liv i den klassiska och för vår idrott så viktiga drabbningen.