För hundra år sedan…

Vi tycker nog alla att det gångna året varit riktigt jobbigt på alla sätt och vis. Om vi beger oss ut på en liten historisk utflykt jämnt etthundra år tillbaks i tiden så kan vi konstatera att världen hade nog så svåra bekymmer på den tiden.

1920 kunde världen skåda ljuset igen efter åtskilliga år av elände. Den 28 juni 1914 avlossades de så kallade ”Skotten i Sarajevo”, ett attentat som kom  att utlösa det första världskriget en månad senare. Det rasade i drygt fyra år fram till krigsslutet i november 1918. Totalt dog 10 miljoner soldater och 7 miljoner civila.

Fredsslutet innebar dock bara att man gick från en katastrof till en annan. Med sig från slagfälten förde nämligen soldaterna en svår och dödlig influensa som snabbt spred sig över världen. Den benämndes lite felaktigt ”Spanska Sjukan” eftersom det var i USA och Frankrike de första stora utbrotten skedde. Man beräknar att mellan 50 och 75 miljoner människor avled i sjukdomen under åren 1918-20, det vill säga 3-5 gånger fler än i hela Första Världskriget! 3-5 procent av jordens befolkning (då ca 1,6 miljarder) dog under ca 18 månaders tid.
Spanska sjukan hade tre olika influensavågor. Den första vågen började i mars eller april 1918 och spreds över världen i samma takt som en vanlig säsongsinfluensa.

I augusti kom den våldsamma och förödande andra vågen, vilket är en ovanlig tidpunkt för en influensaepidemi. Dödligheten var hög och drabbade i ovanligt hög grad personer i åldersgruppen 20–40 år. Drygt hälften av dödsfallen inträffade i denna åldersgrupp. Denna andra våg spreds i ovanligt hög hastighet över världen. Kulmen nåddes på de flesta håll i oktober 1918.


Så här såg kurvan ut för Spanska Sjukan. Först ett mindre utbrott våren 1918, sedan det stora aug-okt 1918 och avslutningsvis ett tredje 1920. Blir det en liknande utveckling med Covid?

Pandemin mattades av kring årsskiftet, men tog sedan ny fart i en tredje våg i början av 1919. Återigen drabbades åldersgruppen 20–40 år mest, även om dödstalen inte kom i närheten av den andra vågens. Efter dessa tre huvudvågor förekom spridda utbrott här och var, bland annat i Sverige våren 1920.

Här kan du läsa mer om Spanska Sjukan

En bild från Californien 1918! Debatten om mask eller inte är ingen nyhet i USA.

Officiellt dog 37.753 svenskar. I ÖIS-aren från 1918-19 hittar jag endast följande rader angående ”Spanskan”:

”Våra kastare ha varit illa däran. Almqvist har legat i spanskan men är sedan en tid i full träning. Robert Olsson är nyss uppkommen och Lemming ligger fortfarande i samma sjukdom.”

I nästa nummer av ÖISaren läser man sedan följande: Lemming ligger på landet och rekreerar sig efter sin spanska. Förströr sig med kulstötning, som tycks arta sig bra.

Läser man på wikipedia om Spanska sjukan så anges Erik Lemming som en av de mest kända svenskar som dog i sviterna efter sjukdomen. Det är dock ett lite tvivelaktigt påstående då Lemming fick sjukdomen hösten 1918 och avled 1930, alltså 12 år senare! Tveklöst var dock hans lungor skadade efter sjukdomen.

Tävlingssäsongen 1920 innebar ändå att man återupptog tävlande för fullt igen med OS i Antwerpen som höjdpunkt. Spelen 1916 hade ju ställts in på grund av kriget.

ÖIS stora stjärna säsongen 1920 var trestegshopparen Folke ”Pytta” Jansson. Vid en internationell tävling i Paris den 28 augusti sprängde han som förste svensk drömgränsen 15 meter när han studsade iväg hela 15.09m! Det skall jämföras med Ville Tuulos europarekord på 15.30m och Ahearnes gällande världsrekord på 15.52m.

Uppenbarligen var Folke i absolut toppform inför säsongens höjdpunkt, OS i Antwerpen som gick bara ett par veckor senare. Spelen uppdrogs efter krigsstilleståndet 1918 åt Paris att arrangera men fransmännen avstod som en gest till det belgiska folket. De arrangerades under primitiva förhållanden i ett Belgien som fortfarande var härjat efter kriget.

Trestegstävlingen kom att avgöras under fullständigt urusla förhållanden. Banan som redan från början var mjuk och ojämn, förvandlades under regnväder till rena GEGGAMOJJAN, vilket effektivt omöjliggjorde toppnoteringar. Finske Ville Tuulos var förhandsfavorit med ett färskt europarekord (15.30m) i bakfickan. Han lyckades ta segern med ett nödrop – Hans 14.50½ var 2½ cm längre än Folke Janssons längsta hopp! Varför man mätte halva centimetrar har jag inget svar på. Ytterligare ett bevis på hur usel banan var är det faktum att världsrekordhållaren Dan Ahearne (15.52m) endast kom sexa på 14.08m!

 

Här är medaljtrion vid OS 1920 uppradad efter genomförd tävling. Segraren Tuulos i mitten och Folke till vänster. Notera speciellt hur banan bakom Jansson ser ut! Trots att fotot är suddigt framgår det tydligt hur urusel den är! Klädseln hos funktionären till höger avslöjar också något om  väderlek och temperatur under tävlingen.

Årets stora SM avgjordes på Stockholms Stadion i början av september. För åttonde gången blev ÖIS bästa klubb och vann det s.k. Standaret. Folke Jansson vann givetvis tresteg (14.75m) och Robert Wielander viktkastning (25 kg! 10.14m). Wielander tog också silver i slägga (42.11) och brons i diskuskastning sammanlagt (vänster + höger hand!).Fritz Hegardt tog brons i kula sammanlagt (24.97m). Och så tog Agne Holmström brons på 100 meter.

Agne Holmström är för övrigt värt ett eget kapitel, av olika anledningar. Totalt vann han sex stycken SM-guld. 1917 100m, 200m och 4x100m. Dessutom stående höjd under åren 1916-18. I denna gren innehade han dessutom det svenska rekordet en tid med 1.53.

1920 satte han personbästa på 100m när han sprang på 10,7 i juli månad, endast tiondelen över ”Knatten” Lindbergs klassiska notering från 1906. Efter detta blev jan uttagen till OS i Antwerpen. Här sprang han startsträckan i det svenska laget på 4x100m som tog brons. USA segrade på nya världsrekordet 42,2 och Sverige hade 42,8.

Agne Holmström längst till vänster poserar glatt med sina stafettkompisar. Hans liv tog dock ett mycket tragiskt slut.

Agne var gymnastikdirektör och jobbade som gymnastiklärare på Östra Real i Göteborg 1918-30. Därefter blev han utsedd till generalsekreterare i Svenska Gymnastikförbundet.
Under hans ledning växte deras medlemstal från 60.000 till drygt 300.000. Han var skapare av den första Lingiaden 1939. Detta blev en succé med drygt 7.500 gymnaster från världens alla hörn. Här finns rörliga bilder från den första Lingiaden

Tio år senare arrangerades den andra Lingiaden. Det blev en sportslig succé med 14.000 deltagande gymnaster! Men samtidigt blev det en ekonomisk förlustaffär för Gymnastikförbundet och Agne Holmström utsattes som ansvarig för svidande kritik. Detta tog han så hårt att han valde att begå självmord genom att hoppa från den 38 meter höga Katarinahissen i Stockholm. Märkligt nog överlevde han i fyra dagar innan han avled. Ett oerhört tragiskt slut för en så framgångsrik människa.

Det kom aldrig att anordnas en tredje Lingiad men istället skapades World Gymnaestrada som anordnades första gången 1953. 1999 anordnades denna i Göteborg med 23.500 deltagare. Agne hade nog varit stolt över sin skapelse.

PS: Erik Lemming repade sig så pass efter Spanska Sjukan att han 1920 åter tävlade i spjutkastning och noterade goda 54.71m.

 

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × 3 =