Castorama igång – Nästa tävling söndag kl 13!

I ärlighetens namn har årets Castoramasäsong varit lite trögstartad för Sällskapet. Igår kväll (onsdag) var ett gäng dock igång och nu har vi i alla fall samlat ihop till en Lagpoäng (12 främsta) som i skrivande stund lyder på 21.410.

Bäst bland grabbarna hittills är Jonas Meyer med 2.214 p från en tävling i Växjö. Här finns definitivt kraftiga marginaler för förbättringar om han kör en tävling till. Samma gäller för Lennie Helander vars inledande tävling resulterade i 2.060 poäng.

Judith Sjöman är bäst av tjejerna med 1.925 från igår kväll. Serien löd på 9.22 (kula) – 28.62 (spjut) – 22.89 (diskus) – 21.28 (slägga). Drygt 100 poäng från personbästa (2.043) satt 2016.
Erik Olsson kämpade också tappert, sin trasiga fot till trots, och samlade ihop goda 1.951 poäng. Det gav en prestigeseger med 11 poäng över Gustaf Hultgren!

Roligt också att se Tobias Larsson tillbaks i ÖIS-dräkten igen! Han samlade ihop 1.908 poäng och trodde sig definitivt vara kapabel att passera Tvåtusen längre fram!

Tobias Larsson kastar spjut i Tipshallen, Växjö 2013. Igår presterade han 39.56m i sin comeback!

Klubbchef Tedenrud har specialtränat intensivt den senaste tiden vilket resulterade i nya personrekordet 1.377 poäng! Toppnotering var ett diskuskast på 28.27m.

Än finns det kvar några ess i rockärmen att kasta in. Jonathan Carbe och Lukas Kvist exempelvis.

Nästa tävling Söndag med start kl 13.00!  Lördagsvädret känns lite för osäkert…

ÖIS-resultat Castorama 2018

Diskuskastning i valstakt signerat Per Tedenrud…

Ser inte Erik Olsson väldigt liten ut i förhållande till Tedenrud och Hultgren? I vilket fall som helst så spöade han dem i grenen med sina 11.19m!

Familjen Ingebrigtsen och Världsungdomsspelen

I norsk TV- går just nu den andra säsongen av dokumentärserien Team Ingebrigtsen. Här följer man den fantastiska löparfamiljen Ingebrigtsen på nära håll. Nu ligger hela den första säsongen ute på NRK Play. Det är en oerhört intressant skildring av en familj med en drivkraft utöver det vanliga.

I avsnitt 5 är det ett längre avsnitt från när Jakob Ingebrigtsen tävlade i Världsungdomsspelen 2015. Klicka här, avsnittet från Ullevi börjar efter ca 9 minuter . Han har tidigare slagit inofficiellt världsrekord för 14-åringar och tävlar nu för första gången mot seniorer. Han gör ett kanonlopp och springer nu under 3,50 på tredje plats.

Det är faktiskt en väldigt positiv bild av vår tävling man får i det här avsnittet. Minstingen Ingrid säger med en drömmande blick, ”Här skall jag också springa en dag”! Och i somras var hon faktiskt på plats och tävlade på 600m F12 och 1500m F13. Norsk TV var hack i häl hela tiden så det får vi nog också se i ett kommande avsnitt av Team Ingebrigtsen.

Det är totalt sju barn i familjen Ingebrigtsen och faktiskt har fem av dem tävlat på VU-spelen, än så länge! Henrik är den av dem som varit mest framgångsrik med totalt 6 segrar och fler tävlingsrekord. Filip har också tävlat här i många år men har märkligt nog ingen seger utan en andraplats som bäst. Detta faktiskt på 1500m hinder P15 2008 bakom Johan Rogestedt.

Jakob tävlade första gången i 2012 och vann direkt P12 600m och P13 1500m. Året därpå var han tillbaks men blev diskad för att han var lite väl tuff i starten. Gissa om pappa Gjert var missnöjd med det beslutet… Han lugnade dock ner sig lite när Jakob vann 1500m dagen efteråt.

En 12 år gammal Jakob Ingebrigtsen tar sin första seger på Ullevi när han springer 600m på 1.35.73 år 2012.

Äldste sonen i familjen, Kristoffer, har också deltagit vid VU-spelen. Han sprang 800m i P17 på 2.10.61 2005. Martin är den ende som inte tävlat på Ullevi, men han har egentligen aldrig tävlat i friidrott. Ett par resultattävlingar på hemmaplan var det enda.

Återstår då sladdbarnet William, född 2013. Inte blir jag förvånad om han står på startlinjen på Ullevi 2025! Familjen Ingebrigtsen återvänder alltid till Ullevi.

2016 har Jakob vuxit till sig en hel del. Han vann 1500m (på bilden) med 3.48.42 och kom tvåa på 800m med 1.52.60.

Blomqvistarna aktiva i Texas!

Stefan Blomqvist har varit ÖIS-are sedan 10 års ålder. Född 1965 och väldigt stor för sin ålder så nådde han tidigt framgångar i de flesta grenar. Höjdhopp, kast och mångkamp – han var bra i allt och slog mängder av klubbrekord. Så småningom blev det enbart kast och han har fortfarande klubbrekordet i kula med 19.38m och i Castorama med mäktiga 3.440 poäng från 2002.

Så småningom reste han till USA för studier och där han blivit kvar. I det längsta har han hållit god kastarklass och så sent som ifjol presterade han imponerande 2.403 poäng i Castorama vid 53 års ålder. Vi får väl se om vi inte kan lura ut honom i år också, även om han påstår att han inte tränat alls.

Nu börjar Stefans bägge söner Ben (född 2004) och Noah (född 2008) visa framfötterna allt mer. Ben är lång och gänglig och har främst tävlat i femkamp under säsongen. Bland annat har han hoppat 1.66m i höjd, stött 10.05m i kula sprungit 5,16,23 på 1500 meter.

Noah verkar vara mer utpräglad kastare och har nått fina resultat i kula. I USA har man ungdomsmästerskap ända ner till 8 års ålder (!!!) och Noah kom trea i kula P10. Han stötte 9.87m med en kula som väger 6 pounds = 2.72 kg. Hans bästa notering är imponerande 10.11m.

Noah Blomqvist, född 2008, tog brons i Amerikanska Ungdomsmästerskapen

2014 startade Stefan och hans fru The Hills Country Track Club. Idag har man 170 stycken aktiva ungdomar i föreningen som bedriver en bred verksamhet. Man finns på Facebook och Ni kan gå in och läsa mer om föreningen här.  Man blir onekligen imponerad av det arbete de gör!

En ljuvlig bild när en av Blommans aktiva vunnit en tävling!

Ola Carlsson Världsmästare i höjdhopp!

Veteran-VM i friidrott avgörs i skrivande stund i Spanska Malaga. Med andra ord på Ola Carlssons egen bakgård!

Det stod klart att konkurrensen skulle bli stenhård med flera hoppare kapabla att klara två meter. Men när tävlingen väl var igång så var Ola den dominerande. Han klarade sju höjder till och med 1.99m i första försöket. På årsbästa 2.02m kom tävlingens första rivning. I sitt andra försök seglade han dock över och därmed var segern i hamn. Tvåan Nils Portemer (Frankrike) tog 1.99m och två man 1.96m. Sedan friskade han på med 2.06m vilket dock var lite för högt.

Ola är född 1975 och är alltså 43 år fyllda. Han tävlar i klass M40 och har alltså en del motståndare som är 2-3 år yngre än han själv.

Veteran-VM är i dag en jättelik tävling och att den verkligen är internationell ser man när man noterar nationstillhörighet för de 10 främsta i tävlingen: Sverige – Frankrike – Finland – Storbritannien – Sydafrika – Tyskland – Trinidad – Equador – Spanien – Italien!

Det är 27 år sedan Ola första gången klarade två meter vid Angeredscupen på Slottsskogsvallen! Han är född 1975 och personrekordet lyder på mäktiga 2.22m.

Stort Grattis till VM-segern Ola och lycka till med den fortsatta karriären!

Resultatlista M40 Höjdhopp

Artikel Svenska Magasinet

Ola kröns till ny höjdhoppskung i ÖIS vid RödBlå Vinter 1999!

Och givetvis har vi också intervjuat Ola som VECKANS ÖIS-are!
Tänk på att intervjun är gjord i december 2014, strax innan Ola fyllde 40 år.

Carbe kämpade sig till SM-silver!

Helgens SM i mångkamp ställde sannerligen tuffa krav på de deltagande! Börja med en konsekvent stark motvind på sprint och i längd. Komplettera med ett ganska blåsigt, kylslaget väder och toppa med regnskurar lördag och tidvis ösregn på söndag så förstår Ni att det här inte var något för veklingar!

ÖIS kom till start med en kvartett tuffingar sedan herrar Wiik & Olsson tvingats avstå med skadebekymmer.

Jonathan Carbe svarade för en toppeninsats som slutade med ett starkt SM-silver. Han inledde med att vinna 100m på 11.17 trots motvind på -1.1 m/sek. I det påföljande längdhoppet inledde han med 6.75 och 6.81 innan han laddade på rejält i sitt sista hopp och landade på 7.00m (-0.4 m/sek). Kolla bilden ovan – Ansiktsuttrycket säger allt om satsningen!

Sedan följde problemgrenen kula där han fick till acceptabla 11.31m. 29 sek längre än hans rekordserie (6.795 p) men några decimeter sämre än vad vi hoppats på.

Lagom till höjdhoppet friskade vinden i och kompletterades av ett tidvis kraftigt regn. 1.93m är smått bragdartat under dessa förhållanden och med ett rejält smärtande knä.

Första dagen avslutades med 400m. Jonathan satsade stenhårt och byggde upp en stor ledning i medvinden på bortre lång. Upploppet blev tungt och slutlige segraren, Andreas Gustafsson, närmade sig meter för meter. Jonathan höll dock undan och vann på 49.57 sek. Detta innebar en knapp ledning efter dag 1 på 3.777 poäng.

400 meter gav tredje grensegern för Jonathan.

Därefter drog vi oss tillbaks till Bohusgården där vi kunde återhämta oss med simning, whirlpool och bastu. Härligt efter en dag i Bohusländskt höstväder.

Andradagen inledde Jonathan med ett lysande häcklopp. Trots en styv motvind av -2.7 m/sek sprang han in på 15.25. Han ledde över 7 häckar men fick allt mer smärtor i sitt knä och fick släppa Gustafsson förbi sig (15.10).

Sedan följde det som blev helgens enda riktiga krisgren. Diskus i regn är ingen höjdare då det är svårt att få grepp på såväl redskap som ring. Första kastet var måttliga 31 m, det andra 32½m vilket var 3-4 meter för dåligt. Sista kastet var det bra tryck i men det blev för lågt och blev inte längre än 33.22m – en besvikelse för Jonathan.

Inför staven utbröt en diskussion om man inte skulle flytta tävlingen inomhus på grund av väderleken. En majoritet av de tävlande var dock emot detta då resultaten då skulle förlora sitt statistiska värde. Vi bjöds på en underbar uppvisning av Fredrik Sangberg, IF Kville, som gick in på 2.53m och sedan klarade höjd efter höjd t.o.m. 3.33m. Hans teknik var ”fantasirik” och ribbpassagerna underbara att skåda. Men vilken kämpe!

Detta är också ett sätt att passera en stavhoppsribba på!

Jonathan svarade för en utmärkt hoppning och höjde personrekordet via 3.63m till 3.73m! Med lite mer träning blir det lätt hopp över 4 meter i den här grenen.

Efter staven handlade det om ett konstant spöregn i det två avslutande grenarna! 41.20m i spjut låter ganska inte så märkvärdigt men nu var förhållandena vidriga. Inför 1500m behövde han plocka in 14 sekunder på Kevin Fankl för att bärga silvermedaljen. Han satsade friskt i blötan efter sprang ifrån Kevin med nästan halvminuten. Han stannade på 6.792 poäng, blott 3 poäng från sitt klubbrekord. Med bra yttre förhållanden gör han en bra bit över 7.000 poäng, härom råder inget tvivel. Hoppas han kan hålla sig frisk nog att genomföra en lite mer seriös satsning på mångkamp till nästa år.

Efter 3.73m hade Jonathan också ett riktigt bra försök på 3.83m.

Sandra Jonsson hade också medaljkänning i det längste i F17-klassen. Förstadagen innehöll bra löpning på såväl häck som 200m. Den brutala vinden höll dock ner tiderna, men hon kom tvåa på 200m slagen endast av suveränen Klara Rådbo.
Höjdhoppet var glädjande. Hon visade sin talang för grenen genom att klara 1.57m och HÅRFINT riva 1.60m. Här finns en decimeter till med lite teknikträning. Kula gav ett personrekord med 8.62m. Skall hon konkurrera med de allra bästa krävs dock ordentlig kastträning. Styrkan finns nog men inte tekniken.

Längdhoppet gav en andraplats med 5.05m.

Andradagen inleddes med längd. Det slogs nog inte ett enda personrekord i grenen på hela helgen eftersom banan ligger på bortre långsidan i en konstant motvind. Sandras 5.05m var helt OK med tanke på detta och hon var slagen endast av den omöjliga Klara Rådbo.

Spjutkastningen pratar vi inte så mycket om men Sandra avslutade med goda 2.36.61 på 800m och blev slutlig fyra i tävlingen med 4.116 poäng.

Rebecca Runfors Carlzzon hade inte bästa uppladdningen då hon varit sjuk veckan innan tävlingen. Hon kämpade dock på ordentligt i F16-klassen och blev slutlig sexa. Höjdhoppet var speciellt glädjande då hon fick till tekniken och klarade 1.45m med goda försök också på 1.48m.

Rebecca i kulringen

Felix Larsen Nilsson gjorde comeback som mångkampare efter att ha ägnat sig främst åt långhäck under sommaren. Lite teknisk ”ringrost” kunde man allt se men han kämpade på ordentligt och tog en fjärdeplats efter tio genomförda grenar. Han kunde bland annat räkna in ett personrekord i kula (10.08m) på vägen. Felix har ett riktigt ”mångkampspsyke”, det vill säga förmågan att kämpa på i gren efter gren utan att tappa humöret. Med lite mer grenspecifik träning kan det bli riktigt bra så småningom.

Häck är svårt nog utan att man behöver regn och motvind…Här har Felix dessutom fått en motståndarhäck in på sin bana!

Sammanfattningsvis alltså en brutalhelg i väldigt trevligt sällskap!

Fyra av sex fullföljande kämpar i herrarnas tiokamp var Göteborgare. Fr vänster David Klingberg (IFK), Fredrik Sangberg (Kville), Jonathan Carbe (ÖIS) och Kevin Fankl (Ullevi). Dyblöta men nöjda efter 1500 meter!

Komplett resultatlista