Efter ett halvårs renovering så öppnades Slottsskogsvallen igen lagom till årets Världsungdomsspel. Det är bara att konstatera att den nya beläggningen blev en succé.
* Tre längdbanor på upploppssidan var precis vad vi behövde för att svälja alla gigantiska startfält i längd&tresteg.
* Dubbla stavbanor är helt perfekt. Gott om plats för den nya banan på ”bortre lång”
* Det inflyttade höjdhoppet (8 meter) innebär total arbetsro för såväl hoppare som rundbanelopp.

Arenan var dessutom uppgraderad på många olika nivåer. Inte minst det faktum att det nu finns fungerande toaletter i samtliga fyra torn betyder mycket.

Skall man tvingas leta fram något negativt så är det att vi för andra året i rad inte hade någon vidare tumme med vädergudarna. Men det kunde ha varit mycket, mycket värre. SMHI:s prognoser i början av veckan såg helt brutala ut. Nu kom vi undan med ett relativt måttligt regnande under fredag och lördag.

Vi noterar en ökning av deltagarantalet med ca 15% gentemot premiäråret på Vallen. 7.500 anmälningar och 325 deltagande föreningar från 30 nationer.

Rent idrottsligt bjöds det på sedvanligt många höjdpunkter, inte minst sett med RödBlå ögonfärg.

William Asker fick lite av ”ett andra” genombrott i söndagens stavtävling. Han var glödhet från första hoppet. När han klarade 5.43m med viss marginal så innebar det en förbättring av fjolårsperset med 7 cm. Det stod bara några minuter då han plussade på ytterligare 7 centimeter genom att fixa även 5.50m!
Sedan gjorde han ett försök att överträffa tränare Hultgrens personbästa (5.60m) men det blev lite väl högt denna dag.

En som däremot lyckades överträffa sin tränares personrekord var Leo Zikovic! Han fick till en rejäl träff och kulan seglade iväg hela 18.50m! Personbästa med hela 41 cm och därtill 11 cm längre än tränare Koskinens bästanotering. Ingen är nog gladare än Arwid över detta misstänker jag. Nytt klubbrekord i M22-klassen och mindre än metern kvar till Stefan Blomqvists seniorrekord.

Elna Wester hade en uppvisning över 400m F19.  Avspänt och elegant sprang hon in på 54.62 sek vilket var ett stiligt nytt tävlingsrekord. Segermarginalen var 2½ sekund till tvåan i loppet. På söndag var hon tillbaks och sprang halva sträckan på 24.62 sek. Tangerat personbästa på sträckan. Jag måste erkänna att jag är väldigt intresserad av få veta vad hon kan prestera på 800 meter… Den löpstyrka hon visar upp är imponeraqnde.

Elnas träningskamrat Albin Hagstedt var huvudsakligen funktionär med optisk mätning som specialitet, under helgen. Dock hanns ett lopp över 400 meter häck med på fredag eftermiddag. Det resulterade i ett personbästa med ca 2 sekunder – 55.44! Liksom Elna ser han väldigt stark ut på upploppet. Snart knäcker han 50 sek på 400m slätt och det med marginal…

Vår svenskamerikan Liam Kennon (född 2007) gjorde tävlingsdebut på svensk mark. Han inledde med att pulvrisera sitt gamla PB (11.07) på 100m genom att redan i försöket löpa in på 10.96 sek (+1.5 m/sek). Rekordet blev inte långvarigt då han i finalen noterade 10.89 (+1.5 m/sek) på en tredjeplats! Grymt bra av en grabb som inte fyller 17 förrän i höst.
På lördagen stod 400 meter på programmet. Tyvärr drog han ytterbanan,utan koll på konkurrenterna. Han gick ut som en furie och ledde efter 200 meter på 23 blankt. Oundvikligen ledde detta till viss mjölksyra, men han höll emot bra ändå och kom fyra på 50.06 sek. Endast hundradelen över sitt PB.
Söndagen innebar en fullbordad trippel då han sprang 200 m på 22.25 sek. Gamla personbästat löd på 22.56 så det var en rejäl sänkning.

10.89 till trots så var Liam inte helgens snabbaste ÖIS-are. Det var istället Hugo Kündig (född 2006) som hittils i sommar ställt häckarna åt sidan och koncentrerar sig på sprint. Efter 10.97 i försöket slog han till med mäktiga 10.82 i vindstilla (+0.0) i finalen för P19 där han slutade fyra i en mycket tight finish.
På 200 meter hade han ett PB på 25.99 – med många år på nacken som ni kanske förstår. Nu blåste han in på 21.84 som femma i en mycket högklassig final. Vinden var otillåtna +3.6 m/sek men likväl ett rejält styrkebesked.
Nu längtar man bara efter att häckarna kommer fram igen!

Nelson Svensson Johansson hade dock häckar ivägen. Ifjol vann han ju sensationellt 80m häck i P14 på 11.06 och nu handlade om samma sträcka sträcka i P15.
Det resulterade i en våldsam duell med norrmannen Gjertsen. De bägge var exakt lika efter sista häcken men Nelson tog segern genom att kasta sig över mållinjen! Han landade på det nyckelben som han slog av under innesäsongen och en stunds oro följde. Efter läkarundersökning kom dock lugnande besked även om det smärtade en del. Segertiden suveräna 10.82 sek tillkom tyvärr i lite för stark vind (+2.7 m/sek).
Även i längdhopp gjorde han en stark insats med en femteplats på 6.32w (+2.3 m/sek).

Detta var bara ett litet axplock av allt som hände. Internationellt sett minns man ett riktigt vasst 300m-lopp i P15. Segertiden 34.66 är till och med världsårsbästa i klassen för den segrande Qatar-killen.

Diskus har blivit en svensk paradgren och den lär så förbli även i framtiden. Sverige har en extremt talangfull duo i Sarah Berkani och Ludvig Ellgren. Sarah är född 2010 och tog en dubbelseger i kula&diskus. I kula F14 slog hon självaste Fanny Roos tävlingsrekord. Men det var inget emot vad hon presterade i diskusringen. Hon höjde tävlingsrekordet med drygt TIO METER till 56.82m. Diskusen väger 750 gram emot seniorernas 1000.
Ludvig vann P17-klassen på hela 62.95m. Hans redskap väger 1.5kg. Segern kom i tuff internationell konkurrens. Tvåan från Qatar 58.25 och trean från Irland 57.96.
Ludvig är inte jättebiffig än men har längd och ”vingspann” för en framtida elitkarriär.

Avslutningsvis ett stort tack till alla er som ställer upp som funktionärer och gör denna fantastiska tävling möjlig! Inga sura miner så långt ögat kunde nå trots tidvis ganska så påfrestande väderlek.

Vi skall vara oerhört stolta över vår tävling!

Den kompletta resultatlistan!

Sent omsider kommer här en liten sammanfattning av årets Stora SM som gick på en nyrenoverad Rimnersvall i självaste Uddevalla.

Vi ställde upp med en trupp, 39 personer stor och stark. Endast Hässelby mönstrade fler, 43 stycken. Undertecknad kan definitivt inte påminna sig att vi skickat en större trupp. Och det syntes verkligen… I var och varannan gren dök det vackra ÖIS-linnet upp och ofta nog i toppskiktet.

Totalt tog vi 10 stycken medaljer under helgen varav tre stycken av allra värdefullaste valören. Lägg därtill fem stycken fjärdeplatser, den försmädligaste placeringen av dem alla. Detta till trots kändes det inte som om vi fick till en verklig fullträff. Vi saknade en rad ”säkra” medaljörer som Julia Nielsen, Michaela Meijer, Kalle Wållgren, Rebecka Abrahamsson och Felix Francois. Våra tredjeplatser i kampen om standaret i såväl dam- som herrklass hade kunnat varit dubbla guld med lite mer flyt.

Maja Nilsson triumferade i kvinnligt höjdhopp. Hon hoppade lite tveksamt på de lägre höjderna men allt bättre ju högre det blev. Segern var bärgad när hon seglade över 1.89m. Sedan kom smolket i glädjebgäran… Hon höjde till OS-kvalet 1.93m och klarade! Trodde man, men det visade sig att ribban hoppat av uppläggningsplattan och lagt sig på en list vid sidan. Märkligt, jag har aldrig sett en höjdställning där detta var möjligt. Tråkigt nog innebar detta även att hon inte fick någon OS-biljett.
Engla Nilsson hade också klara medaljfunderingar. Till och med 1.80m gick det som en dans, men det stämde inte 100% på 1.83m och hon fick nöja sig med fjärdeplatsen.

Carl Bengtström valde 400m slätt istället för långhäck i Uddevalla. Trots en kännbar motvind på bortre lång segrade han på nya utomhusbästat 45.74 sek. Det innebar även ett nytt klubbrekord och att Mikael Fredrikssons klassiska 45,8 från 1974 aldrig fick fira femtioårsjubileum. Det fattades bara någon månad…
Marcus Tornée var vår andra finalist på sträckan och han blev sexa på 47.71 sek.

Wilma Nielsen tog vårt tredje guld under helgen. Hon inledde med att bli trea på 1500m efter Yoland Ngarambe och Hanna Hermansson efter att ha gjort grovjobbet större delen av vägen. Med 4.12.51 var hon dock inte långt efter över mållinjen.
På söndagens 800-final tog hon dock en kraftfull revansch och vann med en sekunds marginal (2.02.41). Lite överraskande med MAI:s Maria Freij som tvåa.
Tyvärr ingen Julia Nielsen till start under helgen. Jag känner inte till varför, förhoppningsvis inget allvarligt. Man hade ju i ärlighetens namn hoppats lite på en dubbelseger på 800m….

På 5000m fick vi se Samuel Tsegay göra debut i ÖIS-linne på sträckan. Det var länge sedan han sprang på bana men hans 14.14.66 imponerar. Annars handlar det ju om maraton för Samuel. Här ser vi fram emot en snabbt höstlopp.

Lisa Lilja såg ut att ha ett bra grepp om SM-guldet på 400 meter när hon svängde in på upploppet i klar ledning. Men mjölksyran slog till hårdare än vanligt och Spårvägens Jonna Claesson lyckades pressa sig förbi på slutmetern (53.49 mot 53.51). Istället var det 19-åriga Elna Wester som blev vårt stora utropstecken. Hon slaktade sig PB med dryga sekunden när hon dundrade in på 54.39 i försöket. Dagen därpå gjorde hon i stort sett om prestationen när hon blev femma i finalen på 54.45 sek. Mest imponerande av allt är sättet hon avslutar sina lopp på, upploppet var lysande.

Silvermedalj blev det även för William Asker i stavhoppet. William hoppade verkligen bra och såg ut som en segrare när han tog 5.33m. Men Norrköpings Linus Jönsson var glödhet denna dag och flög över personrekordhöjderna 5.38m och 5.43m och tog segern.
Roligt att se Felix Steene ta sig till final efter ett kraftfullt årsbästa (4.65m) i kvalet. En höjd som han återupprepade i finalen dagen därpå.

Vi är bortskämda med mängder av medaljer i tresteg, men denna gång gick det trögare. Både våra kvinnliga medaljhopp, Rebecka Abrahamsson och Jenny Lestander, var borta med skadekänningar. Gabriel Wallmark höll ledningen i herrarnas tävling till den femte omgången med 15.72m. Då passerade dock Hässelbys Jesper Hellström, för övrigt träningskamrat till Gabriel, med ett hopp på 15.72m. Inomhusmästaren Lukas Edqvist hade en tung dag då inget stämde och fick nöja sig med en fjärdeplats på 15.19m.

När 400m häck avgjordes saknade vi såväl Carl Bengtström (400m slätt denna gång) som Kalle Wållgren (skada vid EM). Ändock hade vi två stycken grabbar i final, ett mått på mycket god bredd. Jätteroligt att se Gustav Karlsson få kliva upp på pallen efter ett bronslopp på fina 52.73 sek. Även Samuel Wiik satte årsbästa med 53.36 på en femte plats.

Johanna Larsson tog vår tionde medalj genom att bli trea på 10.000m. Hon var regerande mästarinna men orkade inte haka på när Lovisa Modig & Evelina Henriksson stack iväg ungefär halvvägs. Desiree Lilliehöök var vår andra deltagare på sträckan och hon gjorde en verklig kanoninsats. Med ett kraftigt personbästa på 35.40.48 kom hon in som åtta. Desiree är född -86 men har slagit rejäla personbästan under året.
Johanna kom tillbaks på 5.000m under söndagen. Här hade vi en stark trio på startlinjen och de placerade sig som 6-7-8. Emma Dahl bäst med 16.29.99. Därefter Angelica Strandberg på 16.32.22 (PB) och Johanna Larsson 16.42.00.
Emma Dahl avstod hinderloppet pg av en fot som inte tål belastningen av hindertagningarna. Angelica Strandberg deltog dock och satte helgens andra personrekord med 10.25.40 på femte plats.

Fjärdeplatser kan som sagt vara trista. Vi hade verkligen unnat kämpen Joni Kaartinen att få kliva upp på spjutpallen men nu kom han närmast utanför densamma. Tävlingen präglades av svåra vindförhållanden och det kändes som om Joni inte riktigt fick till en träff.
Stina Jacobsson nådde också spjutfinal och kom sjua på 44.47m. En utmärkt notering för hennes del,

Leo Zikovics fjärdeplats i kula finns dock inget att säga om. Medaljtrion Petersson – Arbinge – Gardenkrans fanns inte mycket att göra åt och han besegrade resten av fältet med en stöt på goda 17.98m

Chris Grays fjärdeplats på 1500 meter får också klassificeras som en rejäl skräll. Chris är ju en riktig spurtkanon och det långsamma utgångstempot passade honom perfekt. 3.54.27 var inte långt ifrån hans årsbästa.

Damernas längd var en märklig tävling där storfavoriterna föll ifrån en efter en. Götas Emilia Kjellberg svarade tveklöst för tävlingarnas högoddsare när hon sensationellt vann på 6.28m. Det var kallt och blåsigt, helt enkelt svåra förhållanden. Den enda i finalfältet som noterade årsbästa var vår Cajsa Augustsson som blev fin femma på 6.09m. Emilia Hammarström nådde också final efter fina 6.07w i kvalet. Väl i finalen stämde det inte lika bra och hon fick nöja sig med en niondeplats.

I herrarnas längd hade vi också en finalist i form av Oliwer Danielsson. Årsbästa 7.20m i kvalet och ytterligare en centimeter längre i finalen resulterade i en sjätteplats till slut.

Låt oss slutligen notera att Fanny Runheim noterade fina 11.95 sek. Hon har kämpat med skador i många år och det är väldigt roligt att se henne tillbaks på tävlingsbanan igen.

Här kan ni botanisera i den fullständiga resultatlistan.