Stefan Blomqvist har varit ÖIS-are sedan 10 års ålder. Född 1965 och väldigt stor för sin ålder så nådde han tidigt framgångar i de flesta grenar. Höjdhopp, kast och mångkamp – han var bra i allt och slog mängder av klubbrekord. Så småningom blev det enbart kast och han har fortfarande klubbrekordet i kula med 19.38m och i Castorama med mäktiga 3.440 poäng från 2002.

Så småningom reste han till USA för studier och där han blivit kvar. I det längsta har han hållit god kastarklass och så sent som ifjol presterade han imponerande 2.403 poäng i Castorama vid 53 års ålder. Vi får väl se om vi inte kan lura ut honom i år också, även om han påstår att han inte tränat alls.

Nu börjar Stefans bägge söner Ben (född 2004) och Noah (född 2008) visa framfötterna allt mer. Ben är lång och gänglig och har främst tävlat i femkamp under säsongen. Bland annat har han hoppat 1.66m i höjd, stött 10.05m i kula sprungit 5,16,23 på 1500 meter.

Noah verkar vara mer utpräglad kastare och har nått fina resultat i kula. I USA har man ungdomsmästerskap ända ner till 8 års ålder (!!!) och Noah kom trea i kula P10. Han stötte 9.87m med en kula som väger 6 pounds = 2.72 kg. Hans bästa notering är imponerande 10.11m.

Noah Blomqvist, född 2008, tog brons i Amerikanska Ungdomsmästerskapen

2014 startade Stefan och hans fru The Hills Country Track Club. Idag har man 170 stycken aktiva ungdomar i föreningen som bedriver en bred verksamhet. Man finns på Facebook och Ni kan gå in och läsa mer om föreningen här.  Man blir onekligen imponerad av det arbete de gör!

En ljuvlig bild när en av Blommans aktiva vunnit en tävling!

Helgens SM i mångkamp ställde sannerligen tuffa krav på de deltagande! Börja med en konsekvent stark motvind på sprint och i längd. Komplettera med ett ganska blåsigt, kylslaget väder och toppa med regnskurar lördag och tidvis ösregn på söndag så förstår Ni att det här inte var något för veklingar!

ÖIS kom till start med en kvartett tuffingar sedan herrar Wiik & Olsson tvingats avstå med skadebekymmer.

Jonathan Carbe svarade för en toppeninsats som slutade med ett starkt SM-silver. Han inledde med att vinna 100m på 11.17 trots motvind på -1.1 m/sek. I det påföljande längdhoppet inledde han med 6.75 och 6.81 innan han laddade på rejält i sitt sista hopp och landade på 7.00m (-0.4 m/sek). Kolla bilden ovan – Ansiktsuttrycket säger allt om satsningen!

Sedan följde problemgrenen kula där han fick till acceptabla 11.31m. 29 sek längre än hans rekordserie (6.795 p) men några decimeter sämre än vad vi hoppats på.

Lagom till höjdhoppet friskade vinden i och kompletterades av ett tidvis kraftigt regn. 1.93m är smått bragdartat under dessa förhållanden och med ett rejält smärtande knä.

Första dagen avslutades med 400m. Jonathan satsade stenhårt och byggde upp en stor ledning i medvinden på bortre lång. Upploppet blev tungt och slutlige segraren, Andreas Gustafsson, närmade sig meter för meter. Jonathan höll dock undan och vann på 49.57 sek. Detta innebar en knapp ledning efter dag 1 på 3.777 poäng.

400 meter gav tredje grensegern för Jonathan.

Därefter drog vi oss tillbaks till Bohusgården där vi kunde återhämta oss med simning, whirlpool och bastu. Härligt efter en dag i Bohusländskt höstväder.

Andradagen inledde Jonathan med ett lysande häcklopp. Trots en styv motvind av -2.7 m/sek sprang han in på 15.25. Han ledde över 7 häckar men fick allt mer smärtor i sitt knä och fick släppa Gustafsson förbi sig (15.10).

Sedan följde det som blev helgens enda riktiga krisgren. Diskus i regn är ingen höjdare då det är svårt att få grepp på såväl redskap som ring. Första kastet var måttliga 31 m, det andra 32½m vilket var 3-4 meter för dåligt. Sista kastet var det bra tryck i men det blev för lågt och blev inte längre än 33.22m – en besvikelse för Jonathan.

Inför staven utbröt en diskussion om man inte skulle flytta tävlingen inomhus på grund av väderleken. En majoritet av de tävlande var dock emot detta då resultaten då skulle förlora sitt statistiska värde. Vi bjöds på en underbar uppvisning av Fredrik Sangberg, IF Kville, som gick in på 2.53m och sedan klarade höjd efter höjd t.o.m. 3.33m. Hans teknik var ”fantasirik” och ribbpassagerna underbara att skåda. Men vilken kämpe!

Detta är också ett sätt att passera en stavhoppsribba på!

Jonathan svarade för en utmärkt hoppning och höjde personrekordet via 3.63m till 3.73m! Med lite mer träning blir det lätt hopp över 4 meter i den här grenen.

Efter staven handlade det om ett konstant spöregn i det två avslutande grenarna! 41.20m i spjut låter ganska inte så märkvärdigt men nu var förhållandena vidriga. Inför 1500m behövde han plocka in 14 sekunder på Kevin Fankl för att bärga silvermedaljen. Han satsade friskt i blötan efter sprang ifrån Kevin med nästan halvminuten. Han stannade på 6.792 poäng, blott 3 poäng från sitt klubbrekord. Med bra yttre förhållanden gör han en bra bit över 7.000 poäng, härom råder inget tvivel. Hoppas han kan hålla sig frisk nog att genomföra en lite mer seriös satsning på mångkamp till nästa år.

Efter 3.73m hade Jonathan också ett riktigt bra försök på 3.83m.

Sandra Jonsson hade också medaljkänning i det längste i F17-klassen. Förstadagen innehöll bra löpning på såväl häck som 200m. Den brutala vinden höll dock ner tiderna, men hon kom tvåa på 200m slagen endast av suveränen Klara Rådbo.
Höjdhoppet var glädjande. Hon visade sin talang för grenen genom att klara 1.57m och HÅRFINT riva 1.60m. Här finns en decimeter till med lite teknikträning. Kula gav ett personrekord med 8.62m. Skall hon konkurrera med de allra bästa krävs dock ordentlig kastträning. Styrkan finns nog men inte tekniken.

Längdhoppet gav en andraplats med 5.05m.

Andradagen inleddes med längd. Det slogs nog inte ett enda personrekord i grenen på hela helgen eftersom banan ligger på bortre långsidan i en konstant motvind. Sandras 5.05m var helt OK med tanke på detta och hon var slagen endast av den omöjliga Klara Rådbo.

Spjutkastningen pratar vi inte så mycket om men Sandra avslutade med goda 2.36.61 på 800m och blev slutlig fyra i tävlingen med 4.116 poäng.

Rebecca Runfors Carlzzon hade inte bästa uppladdningen då hon varit sjuk veckan innan tävlingen. Hon kämpade dock på ordentligt i F16-klassen och blev slutlig sexa. Höjdhoppet var speciellt glädjande då hon fick till tekniken och klarade 1.45m med goda försök också på 1.48m.

Rebecca i kulringen

Felix Larsen Nilsson gjorde comeback som mångkampare efter att ha ägnat sig främst åt långhäck under sommaren. Lite teknisk ”ringrost” kunde man allt se men han kämpade på ordentligt och tog en fjärdeplats efter tio genomförda grenar. Han kunde bland annat räkna in ett personrekord i kula (10.08m) på vägen. Felix har ett riktigt ”mångkampspsyke”, det vill säga förmågan att kämpa på i gren efter gren utan att tappa humöret. Med lite mer grenspecifik träning kan det bli riktigt bra så småningom.

Häck är svårt nog utan att man behöver regn och motvind…Här har Felix dessutom fått en motståndarhäck in på sin bana!

Sammanfattningsvis alltså en brutalhelg i väldigt trevligt sällskap!

Fyra av sex fullföljande kämpar i herrarnas tiokamp var Göteborgare. Fr vänster David Klingberg (IFK), Fredrik Sangberg (Kville), Jonathan Carbe (ÖIS) och Kevin Fankl (Ullevi). Dyblöta men nöjda efter 1500 meter!

Komplett resultatlista