Jag fick ett par bilder från ”Ur-ÖISaren” Bosse Backman, nytagna på Ullevi, som jag gärna delar med mig.
Friidrottsbanorna borttagna och i nuläget ingen gräsmatta heller. Den läggs förmodligen om efter sommarens konserter. Visst ser det lite ledsamt ut! Man ställer sig frågan om den sista friidrottstävlingen har avgjorts på denna klassiska arena.

Mondobanorna ersatta av en asfaltsbeläggning och Edwards världsrekordbana ett minne blott…
Ullevi invigdes under stor pompa och ståt invigdes den 29 maj 1958 med en publiksiffra på fantastiska 55.000 personer. Och då hör det till historien att ytterligare ca 3.000 fick vända hem med oförrättat ärende då man inte kunde klämma in fler personer ens med skohorn!
I GP kunde man dagen efter läsa om en ”samlingspunkt för 55.000 entusiaster. Fotbollsdyrkare, friidrottsvänner och skönhetsälskare”.
Invigningen inleddes med defilering av 49 gamla olympier med den gamle legendariske sprintern Knut ”Knatten” Lindberg (Världsrekord med 10,6 sek år 1906) i täten.
Åter till GP: ”Friidrottarna blev de första som tog Ullevi i besittning. Det var Friidrottsalliansens tre klubbar IFK, Vikingen och ÖIS som lät sina 20-åringar tävla i höjd, stav 100m och 1000 meter.”
UTVALDA RESULTAT
100m |
1. Lars Wallnander
2. Leif Johansson
3. Kenneth Olsson |
Örgryte IS
Örgryte IS
IFK Göteborg |
11,6
11,7
11,7 |
1000m |
1. Håkan Ohlsson
2. L-O Martinsson
3. Bo Svensson
4. Rolf Johansson
5. Leroy Johansson |
Örgryte IS
Örgryte IS
Örgryte IS
IFK Göteborg
IFK Göteborg |
2,32,2
2,33,6
2,34,7
2,35,7
2,39,4 |
Höjd |
1. Jan Pettersson |
Örgryte IS |
1.80 |
Stav |
1. Tore Carbe |
Örgryte IS |
3.50 |
”Stor del i rekordtiderna på 1000m hade de fina löparbanorna som visade sig ha en konsistens som gjorde den mycket lättsprungen och avgjort bättre än Vallens berömda banor. Hoppbanorna var i lösaste laget då de inte hunnit bli tillräckligt behandlade”.
Tiderna på 1000m var så bra att man till och med misstänkte att banan var för kort. En kontrollmätning dagen därpå visade dock att den var exakt 400 meter och 6 cm därtill!
Gissa om det var en sagolik upplevelse för stadens unga friidrottare att tävla inför en sådan jättepublik.
Dagens höjdpunkt var dock för de flesta fotbollsmatchen mellan Göteborgsalliansen och det Svenska landslaget som slutade 2-2.
PS: Siffran 55.000 är inte oomtvistad. Det har också förekommit uppgifter på 50.989 resp 49.493 personer.
Ullevi hade kanske inte kommit till om det inte var för VM i fotboll som avgjordes i Sverige sommaren 1958. Sverige gick ända till final emot Brasilien där den unge Pelé fick sitt stora genombrott.
Rekordet för en endags friidrottsgala i Sverige står sig sedan den magiska afton 28 augusti 1958 då Herb Elliott på Ullevi slog världsrekord på 1500m (3.36.0) i kamp med bland andra Dan Waern. 35.069 personer är en imponerande siffra.
Arrangören Svenne Strömberg hade dock en synnerligen svettig uppgift innan bokslutet var upprättat. Så här skriver han själv om Göteborgsspelen 1958:
”Alla de där storstjärnorna, vars möte med europatoppen blev så uppmärksammat, kom inte ner i fallskärmar till Ullevi. Vi måste ta hit dem ca 10 dagar före Ullevitävlingen och på deras egen önskan hålla dem i Stockholm och låta dem bevittna EM. Dessbättre fick de bo på Bosön, där Elliott och hans kamrater kunde träna och samla sig för Göteborgsspelen. Det var alltså ingen billig tävling.
När utgiftsposterna närmade sig 100.000, hade jag flera samtal med representanter för Lloyds i London, som enligt reklamen ”försäkrar allt”. Men den här tävlingen ville de inte betrakta annorlunda än de svenska försäkringsbolagen gör. Vi kunde få regnförsäkra. Men en vrickad Elliott-fot eller en Waern-förkylning eller annat mellankommande hinder gick inte att täcka sig för. En filmstjärnas byst eller en prima ballerinas ben lär kunna försäkras, men efter samtalen med Lloyds tvivlar jag på att den gängse uppfattningen är riktigt.
Vår tävling gick i alla fall inte att försäkra, och det visade sig efteråt vara enbart lyckligt. Det blev 85.000 i rent netto till de tre klubbarna och inga premiepengar till Lloyds. Ej heller hade det varit någon mening att regnförsäkra den gången. Det var en strålande idrottskväll i sommarvärme och vindstilla. Det började vid 17-tiden med att europamästaren Schmidt från Polen (världens förste 17-metershoppare i tresteg författarens anmärkning) m.fl. förspelade och slutade med ett 5000m-lopp, där fyra man löpte under 14 minuter. Så den succén var komplett. Och när vi kunde palla för den nervpressen, så tål vi tydligen åtskilligt.”

Dan Waern och Herb Elliott samt i mitten den sistnämndes
legendariske tränare Percy Cerutty. När de möttes i ett
revanschmöte på Ullevi 1960 var Dan bara steget efter och
sänkte det svenska rekordet till 3,38,6 sek!
Denna siffra överträffades inte förrän VM 1995. Totalt sågs tävlingen av 592.240 åskådare uppdelat på 6 förmiddags och 9 eftermiddagspass samt invigningen. Den allra högsta siffran för ett enskilt tävlingspass uppnåddes fredag den 11 augusti då 44.982 personer bland annat bevittnade Sergei Bubka vinna stavhopp på 5.92m.
Än fler åskådare hade invigningen (45.385 st) men det var ju inget tävlingspass.
”Svenskt rekord” för en tvådagars tävling står sig sedan Finnkampen 2004 med 51.567. Givetvis även detta noterat på Ullevi.
VM 1995 och EM 2006 är de två stora idrottsliga höjdpunkterna på Ullevi. För vår klubb är det givetvis Världsungdomsspelen som allra mest förknippats med Ullevi. Första upplagan genomfördes 1996 och den sista 2022. Minnena härifrån är otaliga och förtjänar ett helt eget kapitel!
Under senare år upplevde vi dock att Ullevis standard som friidrottsarena blev allt mer eftersatt och flytten till Slottsskogsvallens nya fräscha banor kändes som ett stort lyft.
Under senare år är det främst som konsertarena som Ullevi utnyttjas och den aktuella ombyggning innebär så vitt jag förstår en ytterligare anpassning efter dessa krav.
Boxning, skridsko och speedway är också sporter med en rik historik från Ullevi.

En vass finish på Ullevi 2018.

IAAF:s omstridde ledare Primo Nebiolo delar ut medaljer vid ÖIS Ungdomsspel på Ullevi 1995.