Det var säkert många som lyfte på ögonbrynet över namnet Awet Mengsteab i årets svenska Finnkampslag. Det var hans imponerande dubbelseger på hinder & 5000m vid Lag-SM som övertygade landslagsledningen om att det var dags för landslagsdebut för vår löparstjärna. Inte nog med det, han blev uttagen på bägge sträckorna, en sällsynt tuff dubblering.
Storformen från Lag-SM hade han helt uppenbarligen bevarat väl.. Lördagens hinderlopp gick i mycket hårt tempo och Awet hängde med i det längsta. Han besegrade två av tre finländare och sänkte sitt klubbrekord med nästan fem sekunder till ypperliga 8.29.21! Han knäckte den drömgräns han siktat på i flera år!
Skulle krafterna räcka även till söndagens 500m-lopp? Loppet inleddes i ”lustempo” och kilometrarna gick runt tre minuter, perfekt upplagt för Awet, känd för sin raketspurt. Med 600m kvar var åtminstone undertecknad säker på seger. Och så blev det! Awet behövde inte ens lägga in den allra sista växeln för att spurta ner motståndet på upploppet. Hans motståndare var helt klart inte helt medvetna om hur spurtsnabb Awet är, bevisat i en rad Lag-SM.
Hela helgens mest överraskande segrare vill jag påstå och en härlig belöning för den ambitiöse Awet.
Wilma Nielsen kopierade Awets bedrift, fast på 800m & 1500m. Fyra på lördagens 800m-ing och sedan en imponerande triumf på söndagens 1500m. Totalkoll på upploppet och bara några tiondelar över klubbrekordet (4.10.24). Det börjar kännas som om detta blir hennes främsta distans framöver. Visst kan hon springa under 2 minuter på 800 meter men kanske är hon inte riktigt snabb nog för 1.56-1.57.
Syster Julia fick tyvärr lämna återbud i sista stund efter en skadekänning. Tråkigt för Julia som startade säsongen så lovande.
Wilma hade all anledning att smila upp sig efter segern på 1500m (4.10.56).
Tredje ÖIS-segrare var Kalle Wållgren på 400 häck. Det var faktiskt hans första lopp sedan muskelskadan vid EM. Tiden (51.09) kanske inte så märkvärdig men säkert väldigt stimulerande för Kalle efter en delvis spolierad säsong.
Fjärde ÖIS-are som var först över mållinjen var Carl Bengtström som avslutade den långa stafetten för Sverige med ett sololopp på ca 45,2 sekunder. I laget ingick även Marcus Tornée på den inledande sträckan. Segertid skapliga 3.05.43.
Leo Zikovic är numera bombsäker på stötar en bit över 18 meter. I Helsingfors kompletterade han den svenska trippelsegern i kula med 18.22m. Numera är han det givna komplementet till Wictor Petersson och Jesper Arbinge.
Våra trestegshoppare Wallmark & Edqvist såg ut att inte riktigt hunnit ladda om efter urladdningen i Borås senast. Gabriel tvåa på 15.80m och Lukas fyra (15.26) räckte dock att säkra segern i grenen med 12-10.
Johanna Larsson bidrog också till grenseger med 12-10 i sin gren, 10000m. Hon besegrade tvåa av tre finska löpare när hon kom imål som fyra.
Årets Finnkamp var tillbaks i ett totalrenoverat Olympiastadion i Helsingfors, där den hör hemma. Det blev också en finsk dubbelseger, om än med betydligt mindre marginal än förväntat. Ärligt talat var det nog ganska bra för kampens framtid. Finland har fått lite väl mycket stryk under senare tid och mådde säkert väl av triumfen.
Vi tar revansch nästa år!
Två ÖIS-are flankerar två MAI-are på 4x400m.