Joel Spolén svensk rekordhållare!

Som så många år tidigare var jag speaker vid Julklappsjakten. I manligt höjdhopp deltog en kille från Katrineholm, Gustav Malmqvist. Hans personliga rekord lyder på goda 2.03m. Men senast jag såg honom tävla så hoppade han på vänster ben, nu tog han ansats från andra hållet och hoppade på höger ben! Han har haft en del skadebekymmer med vänsterknät och valde därför att testa sitt andra ben.
Så småningom vann han tävlingen och klarade två meter jämnt. Då uppstod genast frågan: ”Hur många svenskar har klarat två meter i höjdhopp på såväl vänster som höger ben”? Det skall dessutom ha skett på en bekräftad tävling, inga skumma träningsresultat är intressanta.

Givetvis kunde jag inte släppa frågeställningen utan tog upp den med landets två kanske främsta sifferbitare, Stefan Holm och A Lennart Julin.

Ganska omgående kom vi fram till att ÖIS Joel Spolén (född 1983) är högst inofficiell svensk rekordhållare med noteringen 4.30m. Han hoppade på vänster ben fram till 19 års ålder och klarade 2.08m som bäst. Därefter bytte han till höger och noterade imponerande 2.22m som allra bäst.

På andra plats finner vi Janne From. Vid SM i Malmö 1979 hade han problem med en hälsena och bestämde sig för att hoppa kvalet på fel ben för att spara sin skadade fot. Han klarade utan problem erforderliga 2.02m. Dagen därpå tog han SM-silver på 2.11m. Senare under säsongen gjorde han sitt livs bästa hopp med 2.17m. Janne har alltså 4.19m totalt.
Noterbart från SM 1979 är för övrigt att hela 16 grabbar klarade 2.02m i kvaltävlingen! 45 år senare tog man SM-brons i Uddevalla på 2.01m – i sanning en oroväckande utveckling.

En herre som jag höll på att missa är vår egen Fredrik Sangberg. Han klarade hela 2.09m på vänster ben så tidigt som 2012. Efter tilltagande knäproblem la han ner höjdhoppandet ett par år, innan han gjorde comeback i ÖIS för ett par år sedan. Nu med högern som upphoppsben. Vid Lag-SM i somras klarade han finfina 2.06m! Detta innebär en sammanlagd notering på 4.15m och en tredjeplats på denna högst inofficiella sverigebästalista.

Efter sina 2.06m i somras parkerar Fredrik Sangberg på tredje plats på listan.

Sedan har vi vår rekordman i tiokamp, Henrik Dagård. Han klarade 2.07m på vänster ben innan tilltagande problem med hopparknä fick honom att byta upphoppsben. Som bäst gjorde han 2.00m, vid de danska inomhusmästerskapen.

Dagård har alltså 4.07m och nämnde Gustav Malmqvist 4.03m än så länge. Det är de fem svenskar jag hittat som har bekräftade tävlingsresultat över två meter på såväl vänster som höger ben. Det skulle dock inte förvåna mig om det finns ytterligare någon eller några som utfört den här bedriften. Hör gärna av Er till mig i så fall så uppdaterar jag listan.

1.  Joel Spolén -83            2.22 + 2.08 = 4.30
2. Jan From -55                2.17 + 2.02 = 4.19
3. Fredrik Sangberg -90  2.09 + 2.06 = 4.25
4. Henrik Dagård -69        2.07 + 2.00 = 4.07
5. Gustav Malmqvist -06   2.03 + 2.00 = 4.03

Sverigebästa av både Elna och Carl!

Lördagens testlopp över 500 meter i Friidrottens Hus resulterade i två stiliga Svenska Bästanoteringar på 500 meter. Det finns ju inga officiella rekordnoteringar på denna ganska sällan löpta sträcka men såväl Elna Wester som Carl Bengtström presterade nya Sverigebästan.

Elna fick bästa tänkbara sparring i form av Mölndals Ebba Gustafsson. Det var först på avslutande 100m som hon kunde gå ifrån till en klar seger. Elna passerade 200m på 28.11 och 400m på 57.74 sek. Efter starka 14.79 på avslutande 100m stannade klockan på 1.12.53. Senna Ohlssons tidigare bästanotering löd på 1.13.09.

Ebba höll ryggen på Elna ända till 400m-passeringen.

Herrarnas B-final vanns av en mycket starkt avslutande Albin Hagstedt på 1.06.39 före Gustav Karlsson 1.06.98 och Samuel Wiik 1.07.20

I A-finalen gick Carl Bengtström som väntat direkt till spets. Första 200m avverkades på 23.01 och passeringen på 400 meter skrevs till 48.53 sek. Sedan visade han styrka med 13.24 på den avslutande hundringen vilket gav en sluttid på 1.01.77 sek. Därmed tog han Sverigebästa från Felix Francois (tidgare 1.02.54). Felix visade dock fin form själv genom att gå i mål på 1.03.60. Som bekant fick han ju hälsenan avtrampad vid fjolårets Nordenkamp inomhus men han har kämpat sig tillbaks på ett imponerande sätt.
Kampen om andraplatsen var hård och slutligen var det Kalle Wållgren som tog den på 1.03.09. Marcus Tornée trea på 1.03.49, meter före Felix Francois.

Hur bra är då 1.01.77? Svårt att bedöma på en så sällan löpt distans men han går in på 107:e plats i världen genom tiderna. Platsen för övrigt delad med självaste Yurij Borzakovskiy, Olympiamästare på 800 meter 2000.

Allt som allt ett imponerande formbesked från klubbens långsprinters.

Resultatlista

Starten har just gått för A-finalen på 500 meter män.

500 meter – en udda distans

Under de senaste åren har våra långsprinters brukat testa formen med ett 600m-lopp ungefär vid Juletid. I år frångår man dock traditionen och väljer istället att köra 500 meter den 21 december i Friidrottens Hus.

Det är en sträcka som man tävlar mycket sällan på, någon gång vid universitetstävlingar i USA.

Man körde dock sträckan vid Globengalan 2016 och därifrån hittar vi också de noteringar som gäller som högst inofficiella världs- respektive svenska rekord. Abdalelah Haroun från Qatar vann loppet på just under minuten med 59.83 sek. Felix Francois deltog i samma tävling och noterade såväl klubb- som svenskt rekord med 1.02.54 sek. Europarekordet innehas av Tjecken Pavel Maslak med 1.00.36 sedan 2014.

Man vågar gissa att Carl Bengtström siktar in sig på Felix notering.

Vad gäller kvinnor så innehas världsbästa av självaste Femke Boll som noterade imponerande 1.05.63 på den snabba banan i Boston 2023. För att hitta ett Sverigebästa i grenen får man leta länge… Jag har lyckats finna en notering på Senna Ohlsson från 2020 på 1.13.09, även detta från en universitetstävling i USA.
Kan Elna Wester rentav närma sig den här noteringen? Kanske inte helt omöjligt. Hon hade 54½ på 400m i somras och är dessutom väldigt uthållig.

På lördag kl 15.00 springer man 500m i Friidrottens Hus Kom ner och heja så är det mycket möjligt att Ni får uppleva ett Svenskt Rekord, visserligen ett högst inofficiellt sådant, men ändå!

Albin Hagstedt utmanar de ”stora” grabbarna på lördag.

JÄTTEGRATTIS!

ÖIS Friidrottsklubb vill framföra ett rungande JÄTTEGRATTIS till våra brottarbröder i föreningen. I helgen blev man nämligen Svenska Lagmästare för första gången sedan 2007!
ÖIS arrangerade tävlingen, den så kallade Fyrstadsbrottningen (A-grupp), på hemmaplan, närmare bestämt i Bon Padel Arena i Torslanda.

Av inlägg på instagram att döma var det en grym stämning i arenan. Taket höll på att lyfta sig när Adam Strandner i den sjunde och helt avgörande matchen i finalen mot AIK, besegrade sin motståndare efter ett praktfullt kast! Segraren hyllades och tränaren kastades högt i luften…

Något som ytterligare förstärker bedriften är det faktum att samtliga sju brottare är Göteborgare och fem av dem fostrade i ÖIS sedan barnsben!

Till saken hör att Brottningssektion drabbades av en stor tragedi i september när deras tränare Zigmund Jansons plötsligt och oväntat gick bort. Tungviktaren Johan Eurén (tidigare OS-medaljör) uttryckte det så här efter segern: ”Hade mest av allt velat att Zigge kunde varit med”.  Men man hedrade man hans minne på bästa tänkbara sätt med den här triumfen

På Instagram kan ni beskåda Adams fantastiska slutpunkt på finalmatchen!

Grattis! Det här var Ni sannerligen värda.

Löparnotiser

Wilma Nielsen gjorde en högst överraskande tidig säsongsdebut när hon tävlade på en engelsk mile i Boston den 7 december. Inte nog med att hon deltog, hon vann loppet på mycket imponerande 4.31.94. Med detta klippte hon drygt sex sekunder på syster Julias klubbrekord på distansen. Tiden motsvarar ca 4.15 på 1500 meter. Detta presterade hon efter tre månaders grundträning och utan något enda fartpass i benen! En fingervisning om att det väntar stordåd bakom knuten… Fortfarande är det prioritet på 800 meter men känslan är nog ändå att intresset för 1500m är i stigande.

Intressant är även att hon tävlade just i Boston. Banan här har under senare år fått ett rykte om att vara världens snabbaste inomhusbana, efter att en mängd rekordnoteringar gjorts här. Det innebär att tävlingar i Boston alltid lockar otroligt starka startfält. I den här tävlingen sprangs ett tiotal heat på manliga 5000 meter till exempel. Segertiden 12.59 och totalt 101 (!) man under 14 minuter. Knappt så att man tror att det är sant…

Jag hittade nedanstående klipp på YouTube som handlar om just banan i Boston:

Samrawit Mengsteab deltog vid EM i terränglöpning i Turkiet den 8 december. Hon demonstrerade stegrad form gentemot debuten vid Terräng-SM. Hon kom in som trea i det svenska laget. Efter Sara Lahto och Carolina Wikström men före Emilia Lillemo och Evelina Henriksson. Hennes placering blev 27:a och laget placerade sig på sjunde plats. Resultat

Molle Olsson sprang Malaga Maraton den gångna helgen. Han har laddat för loppet hela hösten och presterade verkligen på topp. Efter ett maximalt jämnt lopp, bägge halvorna exakt lika fort (73.15) kom han i mål på ett stiligt personbästa 2.26.30. Det gav en fin 18:e på plats som bäste svensk i startfältet. Här kan ni läsa om hans arbete.

Tillsammans med en kompis har han även en löparpodd – Kafferumslöparna.  Definitivt värd att lyssna på för den löparintresserade!

Molle Olsson i fullt språng i Lidingöterrängen tidigare i höstas.