Visst var vi inställda på en topplacering, men vi visste att främst Hässelby och Spårvägen skulle bli oerhört svåra att tas med på deras ”bakgård”. Herrmatchen skulle säkerligen bli en strid på kniven och avgöras med någon enstaka poäng…
Inte alls så! Det kom att bli en lika oväntad som lysande TOTALKROSS där vi körde över allt motstånd och slutligen vann med en marginal av 19 poäng till tvåan. Jag kan inte minnas en större segermarginal i Lag-SM så länge jag varit med. Oväntat nog togs övriga medaljer av Tureberg (92½) och Malmö AI (91½) medan de favorittippade Spårvägen och Hässelby ”bara” fick ihop 87 poäng.
Våra 111½ poäng tillkom efter en närmast fulländad insats av samtliga deltagare. Av 18 grenar var vi ”topp-två” i 12 stycken.
Den allra tyngsta insatsen gjordes av Awet Mengsteab som tog hem 16 poäng, efter segrar i den oerhört tuffa dubbleringen 3000m hinder och 5000 meter. Awet har varit en verkligt klippa i vårt serielag genom åren.
Det är inte många som slår Awet i en spurt! I alla fall inte Oliver Löfqvist och Miguel Palm på 5000m vid Lag-SM 2024.
Hoppgrenarna var också hörnstenar i vår triumf. Seger i tre av de fyra genom herrar William Asker, Oliwer Danielsson och Gabriel Wallmark. Asker körde med kort ansats och fick hårt motstånd av Örebros Rasmus Carlsson. Genom att klara 5.06m i sitt sista försök plockade han dock hem en fullpoängare. Oliwers längdseger var desto mer oväntad. Han hade det tredje årsbästat i fältet men efter hopp på först 7.07m och därefter 7.12m tiumferade han.
Gabriel Wallmark tog revansch på Jesper Hellström (Hässelby) för SM-förlusten. Segermarginalen skrevs till 8 cm, 15.67m emot 15.59m.
Det var dock i den fjärde hoppgrenen som den största skrällen kom. ”Hobbyhopparen” Fredrik Sangberg har visserligen ett PB på 2.09m men det har drygt 10 år på nacken. Nu hoppade han dock sannerligen som i fornstora dar och klarade varje höjd upp till och med 2.06m i första försöken! Det gav en delad andraplats i grenen efter Svenske tiokampsmästaren Elliot Duvert (2.09m).
Leo Zikovics utvecklingskurva pekar spikrakt upp i himlen. Personrekorden står som spön i backen. Denna gång landade inte kulan förrän efter 18.71m! Det gav en andraplats, mindre än metern efter suveränen Wictor Petersson. Därefter hoppade han in även i diskus. Det var tänkt att Theo Walther skulle kastat men Leo ersatte utmärkt och tog hem fyra goda poäng med ett kast på 44.73m
Leo Zikovic gillar att stöta kula i Sollentuna. Inte första gången han persar här. Blir det 19 meter innan säsongen är slut?
Joni Kaartinen är också en enormt stabil lagmedlem. Nu hade han spjuttävlingens två längsta kast (66.36m och 66.68m). Bland de besegrade finner vi bland andra årets svenska mästare Jakob Eriksson.
Carl Bengtström sprang denna gång 200 meter. Sol och medvind +1.9 men från bana ett! Det hindrade dock inte honom från att dundra in på nya klubbrekordet 20.78.
Henrik Larsson vann på mycket högklassiga 20.45 sek.
På Carls vanliga distanser ersattes han förstklassigt av Marcus Tornée och Gustav Karlsson. Marcus kom tvåa tätt efter MAI:s Kasper Kadestål på 400 meter, 47.03 resp 47.33 sek. Han besegrade dock Emil Johansson som nyligen sprungit på raska 46.14.
Även på 400m häck blev det en fin andraplats genom Gustav Karlsson, tätt efter Faluns rutinerade Isak Andersson (53.00/53.09). Ursprungligen hade vi Kalle Wållgren i laguppställning men han har fortfarande lite känning av skadan han ådrog sig vid EM och vågade inte chansa.
Kasper Kadestål fick jobba rejält med Marcus Tornée på 400 meter.
Extra roligt att se Felix Francois göra sitt första utomhuslopp efter att ha fått hälsenan avtrampad vid Nordiska Innekampen för 1½ år sedan. SM-segraren (och Kramer-besegraren) Asgede var inte mycket att göra åt. Resten av fältet, inlusive Kalle Berglund, spurtade han dock ner i klassisk Felixstil. 1.54.32 en lovande start efter den långa skadefrånvaron.
Petter Gustafsson slutade ju egentligen med häcklöpning för drygt två år sedan. Han rör nog på sig en hel del ändå… Hur skall man annars förklara att han efter något enstaka häckpass springer på utmärkta 14.91w och tar en fin fjärdeplats.
14.91 på korthäcken – av en gubbe som la av för två år sedan!? Visst har du tjuvtränat en del Petter?
Chris Gray sprang ett märkligt 1500m-lopp. Promenad i tre varv och sedan en rasande finish. Han kom in som femma i ett lopp med segertiden 4.41!
Roligt att vi sedan kunde avslutade med ett riktigt fint stafettlopp. Första sträckan sprangs Hugo Kündig och den sista av Liam Kennon. Bägge två nykomlingar i klubben och en bättre lagdebut kunde de väl knappast kunnat hoppas på. Tiden på tredjeplats skrevs till utmärkta 41.75m efter Marcus Tornée på andra och Samuel Wiik på tredje sträckan.
Kündig och Kennon är två nya starka namn i vår stafettuppställning. Liam Kennon fick hedersuppdraget att avsluta hela SM-finalen.
Vårt damlag kom till Sollentuna med helt andra förutsättningar. Här saknade vi ju de riktigt starka korten Michaela Meijer, Julia Nielsen, Fanny Runheim, Maja Nilsson och Rebecka Abrahamsson på grund av skador av olika slag. Här var målsättningen först och främst att klara sig kvar, det vill säga placera sig bland de sex främsta av åtta lag.
Men damerna drogs säkert med av herrarnas vilda framfart och gjorde lysande insatser som resulterade i fin femteplats totalt.
Även här hade vi en riktigt tung dubbelseger på löpsidan att bygga på. Det var Wilma Nielsen som först vann 1500 meter, dryga sekunden före självaste Hanna Hermansson. Sedan tog hon även på sig 800m där vi annars anmält Elna Wester. Här fick Wilma jobba ordentligt med det nya stjärnskottet Carmen Cernjul (född 2007 från Spårvägen). Wilma nådde dock mållinjen efter 2.05.51 med Carmen endast metern bakom.
Stark som en björn! Först klådde Wilma Hanna Hermansson på 1500m och sedan tog hon hem även 800 meter.
Annars var det Lisa Lilja som tog dagens första seger på damsidan. Hon sprang hem 400m på goda 53.39 och tog tog revansch på Spårvägens Jonna Claesson för SM-förlusten. Tvåa var för övrigt Moa Granat på nytt PB 53.64 sek.
Ursprungligen var Lisa uppsatt även på 200m. Efter en känning i knävecket ersattes hon dock av Elna Wester. Elna sufflerade dock på allra bästa sätt och krossade sitt gamla personrekord med ett lopp på 24.41, nytt klubbrekord i F19-klassen. Det var ett riktigt högklassigt lopp som vanns av Julia Henriksson på nya svenska rekordet 22.69. Elna kanontid räckte ”bara” till en sjätteplats i ett riktigt starkt fält.
Engla Nilsson svarade för en av våra tre dubbleringar. Först tog hon tre goda poäng genom att klippa de tio häckarna på 14.62 sek i dagens första tävling. Därefter tog hon en fullpoängare i en höjdtävling som hon dominerade totalt. I själva verket gjorde hon bara två hopp, först 1.73m och därefter 1.76m. Därefter var segern säkrad och hon sparade krafterna till kommande uppgifter.
Angelica Strandberg dominerade hinderloppet från start till mål och belönades med en kraftig sänkning av personrekordet. 10.19.87 innebar en segermarginal på ca 45 sekunder ner till tvåan. Annars är det ju Emma Dahl som ofta representerat oss på hinderlöpning, men denna gång stod 5000m på programmet för hennes del. Här var det en trio som gick loss och inte oväntat var det Hanna Hermansson som spurtade hem segern. Emma tog sex poäng med sin tredjeplats.
Angelica Strandberg bjöd på en solouppvisning på hinder. Snart dags att knäcka 10?
Jenny Lestander ersatte Rebecka Abrahamsson i tresteget. Även Jenny har haft en del skadebekymmer och detta var hennes första trestegstävling för säsongen. Efter en lite försiktig öppning så ökade hon dock hop för hopp och kom till slut tvåa på 12.27m.
Problem med hälsenor har även Cajsa Augustsson haft. Hon kunde ändå presterade 5.95m i längdhopp och blev fyra. På 100m ersattes hon av syrran Clara som räddade hem två poäng.
Långhäck har varit lite av en problemgren på damsidan för oss genom åren. Nu sprang unga Ester Mägi Theorin och gjorde det väldigt bra! Han satte i sjäva verket ett nytt klubbrekord med 64.24. Hon kom sjua i loppet men hade faktiskt endast sekunden upp till fjärdeplatsen. Kanske är detta hennes gren i framtiden.
I stavhopp var situationen prekär med en gipsad Meijer och en hälseneskadad Malin Dahlström. Det var snack om att lämna vakans. Då klev Signe Olsberg fram. Hon hade aldrig hållt i en stav förrän torsdag, två dagar före tävlingen. Ambitionen var endast att klara en höjd och säkra en poäng men det blev två (!) då även MAI mönstrade en reserv. Modigt av Signe att ställa upp och 2.00m är helt OK första gången.
Kastsidan har ju varit vår akilleshäl på damsidan. Stina Jacobsson i spjut har varit undantaget och nu tog hon fyra poäng med ett kast på 43.95m, alldeles i trakterna av årsbästa. I höstas fick vi dock ett ytterst värdefullt nyförvärv i form av Linnea Fohlén Gladh, född 2006 från Trollhättan. Hon har höjt klubbrekorden i såväl kula som slägga under säsongen, i slägga har hon nått hela 55 meter. Hon dubblerade i Sollentuna. Släggan var rena SM-finalen med ett segerresultat på 71 meter och Linnea kom sjua på 51.51, alls inte långt efter sexan.
Vi kom alltså femma på 79 poäng, 14 poäng från segern. Men med tanke på vilka vi saknade var det väldigt bra. En seger i stav av en hel Michaela, en andraplats på stafett och något lite mer hade räckt för att slåss om segern. Vi ger oss inte förrän vi plockat hem en dubbelseger.. Och summerar vi poängen för herrar och damer så toppar vi före Tureberg.
En sån dag!
Den kompletta resultatlistan
Välkommen tillbaks Felix!
