Historik

En kulen, regnig söndagseftermiddag, den 4 december 1887, samlades 12 stycken ynglingar i ett för tillfället outhyrt rum på Carlslund. Under ett timslångt möte bildades Örgryte Idrottssällskap och man antog föreslagna stadgar och valde en styrelse. Tanken var ursprungligen att bilda ett Skridskosällskap och anlägga en skridskobana i Carlsunds trädgård. Man kom dock fram till att man även skulle bedriva sommaridrott och valde därför istället titulera sig Idrottssällskap.

Så värst mycket skridskoåkande blev det nog inte utan det blev fotboll och friidrott som kom att bli de ledande idrotterna i Sällskapet. På den här sidan kommer vi att samla lite olika axplock ur vår oerhört omfångsrika idrottshistoria vad gäller friidrotten. Det kommer att bli lite av varje som berör vår idrott och vår förening och kommer att fyllas på efterhand.

ÖIS-arkivet
Nu har den hemsidan för hela ÖIS histrotik öppnats. Här finner du en fantastisk guldgruba att gräva i. Ett fantastiskt bildarkiv, vår klubbtidning ÖIS-aren (sedan 1918) med mera med mera.

Slottsskogsvallen hundra år
Slottsskogsvallen fyllde 100 år 2023. Samma år flyttade Världsungdomsspelen från Ullevi till Slottsskogsvallen. I samband med detta skrevs denna korta historik över Vallens hundraåriga historia.

ÖIS-are som slagit världsrekord
Allt från Knatten Lindberg som slog rekordet på 100 meter 1906 till Christian Olssons innomhusrekord i tresteg.

En lång och slingrande väg
I ÖIS barndom var idrott något som var reserverat för endast män. Det tog mycket lång tid innan kvinnorna fick sin rättmätiga plats i sällskapet.

ÖIS första inomhushall
Excercishuset på Heden invigdes redan 1865. Det har en brokig historia och har använts till det mesta. Bland annat var det ÖIS första inomhushall.

Arne Andersson
Denna innehållsrika text om vår mästerlöpare är skriven av REINE JOHNSON och publicerades ursprungligen i Idrottsmuseets årsbok IDROTTSARVET 2007.

Intervju med Christian Olsson 2012
Våren 2012 utlyste Christian Olsson en presskonferens i Friidrottens Hus och meddelade sitt beslut att avsluta sin karriär på grund av långvariga skador.
Omedelbart efter denna så hade vi detta 18 minuter långa samtal om hans idrottskarriär, framtidsplaner med mera.

Dråpet på Danska Vägen
Hur skulle det se ut idag om en svensk idrottsstjärna hade slagit ihjäl en taxichaufför? Förmodligen hade rubrikerna varit jättelika och för ”dråparen” hade idrottskarriären med all sannolikhet varit över. 1910 hände just detta med den tidens superstjärna – sprintern Knut ”Knatten” Lindberg. Då blev det också stora rubriker. Däremot tystades händelsen snabbt ned och ”Knatten” kunde göra comeback efter sju månaders straffarbete.

Vad är målet med idrotten
En liten krönika skriven efter vår mästerbrottare Mikael Ljungbergs alltför tidiga bortgång 2004.

Publikrekord i friidrott
Idag är det sannerligen inte lätt att locka några stora åskådarmassor till friidrottsarenorna. Men hur var det förr?

Bosse Ericsson – rese bland släggkämpar
Ytterligare ett mästerverk från Idrottsmuseets årsbok, denna gång 2008, där Reine Johnson ingående skildrar svensk släggkastning historia. Speciellt då Bo Ericsson men även den fantastiska historien om fuskaren Umedalen. I sanning ett stycke svensk idrottshistoria!

Pekkas Minnesord
Vår vän och tränare Pekka Dahlhöjd gick bort i förtid, endast 57 år gammal år 2013. Detta är de minnesord som lästes över honom vid den Minneshögtid som hölls i Friidrottens Hus inför 420 personer.

Håkan Lidman
Staketräven från Toltorpsdalen betraktades som den mest tekniske häcklöpare världen hade skådat. Bragdmedaljör 1940 men fick aldrig chansen att vinna OS-guld på grund av Andra Världskriget. Texten tagen ur ÖIS Jubileumsbok ”Från A till ÖIS” 1987.

Tack Emma!
Våren 2017 satte Emma Green punkt för en lång och framgångsrik karriär som resulterade i ett antal medaljer vid internationella mästerskap. I den här texten summeras karriären för ÖIS första kvinnliga friidrottare av yppersta världsklass!

Dan Waern
1957 fick Dan Svenska Dagbladets Bragdmedalj med motiveringen ”För fyra drömmilar, fem svenska rekord och sex landskampssegrar”.
Han slog svenska rekord i mängd på alla sträckor emellan 800 och 3000 meter.

När Räven överlistade Gunder Hägg
Med 13-faldige världsrekordmannen Gunder Hägg på slutsträckan var Gefle IF jättefavoriter att vinna SM på 4x1500m. Skulle man rent av kunna slå världsrekord på sträckan? Datumet den 2 augusti 1942 skulle dock bjuda en av de största skrällarna i SM-historien!