2020 – Ett år som inget annat…

Så kan vi lägga vår 133:e tävlingssäsong till handlingarna. Ett år som inte kom att likna något annat. Helst vill man glömma 2020 så snart som möjligt…  men ändå inte…  Det finns en hel del positivt att ta med sig från säsongen som gått. Konstruktiva lösningar i svåra tider gjorde att de aktiva ändå fick en fin tävlingssäsong.

Inomhussäsongen startade annars precis som planerat. Det tävlades intensivt och framgångsrikt och som slutpunkt arrangerade vi (Vallenklubbarna) Junior-SM i Friidrottens Hus första marshelgen. Det blev en idrottslig fullträff med höjdpunkter som Wictor Peterssons 21.15 i kula och Carl Bengtströms 46.95 på 400m som verkliga toppar.

Wictors jättestöt på 21.15 vid IJSM skapade rubriker!

Men bara en vecka därefter slog Coronaepidemin till med full kraft och allt tävlande stängdes ner.

Hela tävlingsprogrammet åkte i papperskorgen och mästerskapen ställdes in den ena efter det andra. Inget OS, inget EM och inga juniormästerskap.

Efter några veckors inledande deppande och frustration så insåg vi dock att vi måste försöka bygga upp någon form av tävlingsverksamhet utifrån de nya förutsättningar som nu gällde. Det första vi hittade på var ett Klubbmästerskap i stående längdhopp! En gren som inte tävlats i sedan urminnes tider, men som alla kan deltaga i utifrån skilda förutsättningar. Spänstfenomenet Tobias Carlryd motsvarade ett högt ställt favoritskap och slog med sina 3.41m ett klubbrekord som gällt sedan 1937! Framför allt bjöds det på många glada skratt och det var huvudmålet.

Vi fick till och med ut vår styrelse i sandgropen. Beskåda deras prestationer i videon nedan, ackompanjerad av Valsång!

Nästa punkt på programmet blev ett klubbmästerskap för våra allra yngsta tävlande. Man ställde upp mangrant och tävlade i längd, kula och 200 meter. Även här var kameraman Glenn Johansson i farten och förevigade ungdomarnas prestationer.

Vid denna tidpunkt gällde totalt tävlingsförbud (fram till 14 juni) för tävlande över 17 år. Tillsammans med Vikingen la vi nu upp en tävlingsserie för ungdomar 13-17 år benämnd DUELLEN. Detta för att ge rimliga tävlingsförhållanden inom ramen för gällande femtioregel. Det fungerade utmärkt och vi fick några riktigt fina tävlingsdagar på Vallen.

Lukas Edqvist klarar 1.95m vid den första deltävlingen i DUELLEN.

När så seniorerna fick tävla från 14/6 så demonstrerades det en oerhörd kreativitet och uppfinningsrikedom i distriktet. På nolltid organiserades en SPRINTSERIE (tre deltävlingar), en STAVHOPPSTOUR, en HOPPSERIE och löpartävlingar på medel och långdistans i form av Per Skoogs BANNISTER-serie. Det var imponerande att se hur snabbt det organiserades tävlingar av hög kvalitet inom de snäva ramar som pandemin tillät.

Carl Bengtström vinner 200m på nya stiliga personrekordet 21.09 när Sprintserien gjorde ett stopp på Nya Ullevi.

Michaela Meijer var dominanten i STAVHOPPSTOUREN. Hon inledde med personbästa 4.72m i Mölndal den 27/6. Detta var även nytt världsårsbästa! När touren avslutades i Norrköping den 1 augusti så höjde hon denna notering ytterligare. Först till 4.73m och sedan till 4.83m! Såväl svenskt rekord som världsårsbästa i grenen! Hon avslutade dagen med att prova på drömgränsen 5 meter.

Gustaf Hultgren var hjärnan bakom stavhoppstouren och det faktum att man webbsände samtliga tävlingar gav den stort genomslag.

Michaelas svenska rekord på 4.83m i Norrköping den 1 augusti ger en andraplats i årets världsstatistik efter Katie Nageotte, USA. 4.92m.

Per Skoog gjorde också ett riktigt hästjobb med sin Bannisterserie på Slottsskogsvallen. Även han satsade på webbsändningar och innan sommaren var över så genomfördes dessa med en förbluffande hög kvalitet. Den femte tävlingen den 25/7 bjöd på verkliga toppresultat i gren efter gren. För oss ÖIS-are var naturligtvis herrarnas 800m den verkliga höjdpunkten. Andreas Kramer vann på 1.45.86 men där bakom sprang Felix Francois in på 1.47.12! Därmed slog han Dan Waerns legendariska klubbrekord på 1,47,5 från 1961. Vid SM i Uppsala var det sedan dags för ytterligare en putsning, nu till 1.46.96.

Efter 59 år kunde Felix Francois radera ut Dan Waerns klubbrekord på 800 meter!

När Världsungdomsspelen ställdes in så hade vi ändå en målsättning att genomföra någon form av Elitgala på Ullevi. När Armand Duplantis gav klartecken för deltagande så lyckades vi snickra ihop en TV-sändning. Med BAUHAUS som huvudsponsor sände Discovery direkt på dels Kanal 5, dels Dplay. Även Eurosport la ut sändningen på en rad länder.

Det var mycket stress och sena lösningar inför tävlingen. Inte minst innebar ett intensivt spöregn på förmiddagen många nerbitna naglar… Men till slut blev det en riktigt vass gala med längd och stav på schemat. Montler (8.13m) och Sagnia (6.64m) hade uppvisning i längdgropen innan ”Mondo” tog över och satte ett nytt världsårsbästa i stav med mäktiga 5.94m.

8.13m på ett ödsligt Ullevi av Montler. Men reklamförsäljningen var definitivt lyckosam!

Vi skall komma ihåg att detta var den allra första seniortävlingen av klass i landet efter nedstängningen. På Bislett hade man kört ”Impossible Games” men vi var först att genomföra en svensk tävling inom 50-regeln. Vi sålde drygt 1500 ”soffbiljetter” till våra medlemmar och fick ett synnerligen välbehövligt ekonomiskt överskott av dagen.

Mamma var på plats och gav goda råd mellan hoppen. 5.94m var fenomenalt med tanke på förhållandena.

Vi stod även som arrangörer för Kraftmätningen, inte en gång utan två. Tävlingen genomfördes med specialregler under året. I kvalet mötte vi IF Kville och lyckades ta hem segern efter en kämpainsats. Vi hade ärligt talat inte jättestora förhoppningar den här gången, men det visade sig att våra 24.798 skulle ge oss den 16:e och sista finalplatsen.

Finalen avgjordes simultant på åtta platser runt om i landet. Vi drabbade samman med favorittippade IFK Göteborg på Vallen. Med ett par starka nyförvärv från Bohus var vi nu betydligt mer konkurrenskraftiga och förbättrade oss ända upp till en åttondeplats på 29.051 poäng! Engla Nilssons höjdhopp över 1.72m var dagens verkliga utropstecken!

ÖIS och IFK möttes vid finalen av Kraftmätningen.

Senare i juli arrangerades även en specialtävling i längdhopp på uppvärmningsbanan utanför Ullevi. Det var Yannick och Per Skoog som stod för AIRTIME som var en lagtävling i längdhopp med Thobias Montler och Khaddi Sagnia som toppnamn. Tävlingen webbsändes över världen och väckte stort intresse. Enda smolket i glädjebägaren var en lätt men irriterande motvind som höll nere resultatnivån en aning.

Vinnare svävar iväg ute på Ullevis uppvärmningsarena. En riktigt festlig tävlingsform!

Jonatan Hirsh fick en så kallad ”Lidnersk knäpp” i den sista omgången och ökade med 41 cm till 7.26m!

Sedan måste man konstatera att det var en verklig bragd att kunna genomföra i stort sett hela det svenska SM-programmet under huvudsakligen augusti och september månad. Detta efter en hel del konstruktiva lösningar där man delade upp junior o ungdomsmästerskap så fick de aktiva ett rejält säsongsmål att satsa emot.

ÖIS drog en hel del av detta lass när vi först tog på oss att arrangera Lag-SM på Vallen med kort varsel och sedan även stafett-SM i samarbete med några ytterligare klubbar.

Vad gäller Lag-SM så var det ursprungligen tänkt att arrangeras inom ramen för SM-veckan i Borås. Den ställdes ju in och då valde IK Ymer att hoppa av arrangemanget. Då genomförandet var hotat så valde vi att ta på oss värdskapet hemma på Vallen. Det blev en gigantisk succe! För det första fick vi, alla regler o begränsningar till trots,  till ett komprimerat tidsprogram så att det verkligen kändes som en ”riktig” friidrottstävling. Visserligen ingen publik, men en fyratimmars direktsändning i SVT. Därtill körde vi ut sändningen på storbild i Friidrottens Hus där de aktiva kunde följa matchen när de inte tävlade.

Och som lök på Laxen så vann vi Lag-SM för allra första gången! Detta efter en ytterst jämn och dramatiskt uppgörelse som inte avgjordes förrän i allra sista grenen, stafett 4×100 meter. Efter att Carbe fört pinnen över mållinjen på nya klubbrekordet 40.97 sek hade vi samlat ihop 58 poäng, exakt lika många som Hässelby men vi vann på fler grensegrar! Ullevi fick 57 poäng och Spårvägen som ledde inför stafetten 56 poäng. En rysare vi aldrig kommer glömma!

Svenska Lagmästare 2020!

Stafett-SM var planerat till maj månad. Först flyttades det fram en månad för att sedan ställas in på nytt. Därefter hängde tävlingen löst ett tag innan vi erbjöd oss att köra den som en säsongsavslutning i mitten av september.

Det var en viss osäkerhet om föreningarna verkligen skulle ställa upp vid denna sena tidpunkt, men i slutändan blev samtliga SM-tecken utdelade! Visserligen något färre långväga gäster men i gengäld rekorddeltagande vad gäller göteborgslag. Trots att en hel del aktiva saknades på grund av skador & sjukdom ställde ÖIS upp med närmast ofattbara 22 lag. Ett bra mått på bredden av vår verksamhet. Vi fick med oss 8 stycken uppsättningar medaljer totalt. Mest gladde vi oss åt de nya stiliga klubbrekorden på 4x100m. 40.59 för herrarna och 48.03 för damerna.

Vädret var som det brukar vara i mitten av september med mycket regn under söndagens tävlingar.

De här tre stiliga herrarnas tog silver på 3x800m M22 på tiden 6.10.19. Från vänster Alexander ”Snyggo” Sörensen, Felix Larsen Nilsson och Mohamed Nuur.

För de allra främsta tillkom efter många om och men slutligen också Finnkampen i Tammerfors. Här fick vi njuta av Carl Bengtströms första lopp under 50 på 400m häck (49.69). Till sin SM-seger kunde Rebecka Abrahamsson nu också lägga en Finnkampsseger. I sitt allra sista trestegshopp fick hon upp 13.48 och avancerade från tredje till första plats.

Carl vrålar ut sin glädje när rekordtiden förkunnas! Med 49.69 går han upp som Sverigesjua genom tiderna.

Det har inte varit ett lätt år på något sätt. Vi kan dock känna oss stolta över det sätt vi löst svårigheterna.

Först och främst den mycket bekymmersamma ekonomiska situation som uppstod när våra tre främsta inkomstkällor, Blodomloppet,  GöteborgsVarvet och Världsungdomsspelen, inte kunde genomföras. Vi lyckades dock ställa om och ”sy in kostymen” rejält samtidigt som de statliga stöden via korttidspermittering och RF-bidrag var räddningsplankor.

Därtill den sportsliga sidan. Verksamheten kunde hållas igång i stort sett oinskränkt. Som ovan beskrivits skapades ett tävlingsprogram utifrån helt nya förutsättningar och våra aktiva fick trots allt en säsong som innehöll en hel del riktigt stimulerande utmaningar.

Låt oss hoppas att den här usla pandemin snart är ett minne blott och att vi kan återgå till mer normala förhållanden. Och det med orden ”Vi fixade det”!

Stafett-SM var ett av våra tre SM-arrangemang under det gångna året.

Julvideon ersätter Julfesten!

Dagens besvärliga tidevarv innebär att vi inte kan köra vår traditionella Julfest detta år.

Istället bjuder vi in till ”JULVIDEON”! Det gäller att göra en inspelning med någon form av anknytning till Julen. Ni har fria händer att skapa något fantastiskt, helst med inslag av sång & musik.

Vi tar emot era bidrag fram till den 20 december och presenterar segraren på självaste Julafton. Vinnarpris med stark ÖIS-anknytning samt ovansklig ära!

Ni får göra ert bidrag individuellt eller i grupp, låt fantasin flöda fritt. Vi kommer utse en högt kvalificerad jury som bedömer bidragen utifrån musikalisk, konstnärlig och artistisk nivå. Allmänt vansinne premieras extra!

Låt Er inspireras av den inspelning som TEAM LÄTT gjorde julen 2014. Sång av självaste Jimmy Nordin och fysiska aktiviteter av herrar Carbe, Skatt, Francois samt Åstrand.

Galenskaparna har ju också en massa bra tips med jultema…

Men allt har inte varit bra! Tomten vs Tedenrud får betecknas som ett verkligt bottennapp i den här branschen… Se själva…

ÖIS-are på Världsrankingen

Det är uppenbart att det tävlats betydligt mindre än ett normalår i stora delar av världen. Man får exempelvis gå tillbaks många årtionden för att finna ett sämre världsårsbästa på 400 meter än årets 44.91 sek.

Likväl kan det vara intressant att titta igenom årets världsbästalistor och se hur många ÖIS-are vi kan hitta på ”Topp-100”.

Kvinnor Stav      2. Michaela Meijer       4.83m

Michaelas svenska rekord på 4.83m i Norrköping den 1 augusti ger en andraplats i årets världsstatistik efter Katie Nageotte, USA. 4.92m.

M 400m häck    18. Carl Bengtström    49.69
M 400m            =75. Carl Bengtström   46.40

Carls kanonlopp på 49.69 vid Finnkampen gav en fin 18:e plats på en lista som toppas av norske Warholm med nästan två sekunders marginal! Dessutom platsar han även på 400m slätt.

M stav   40. Melker Svärd Jacobsson   5.53

Melker 5.53m vid SM i Uppsala innebär en 40:e plats på årets världsbästalista.

 K tresteg   52. Rebecka Abrahamsson  13.56

13.56m i Uppsala den 16 augusti innebar såväl ett SM-guld som en 52:a-plats på världsbästalistan.

Män 800m    64. Felix Francois     1.46.96

Felix Francois sänkte Dan Waerns klassiska klubbrekord på 800m från 1961. Rekordet lyder numera på 1.46.96!

K höjd     =83 Maja Nilsson     1.82

En lite strulig säsong resulterar ändå i en delad 82:a plats på världslistan för Maja.

K 3000m hinder    93. Emma Dahl   10.19.24

Emmas kanonlopp vid SM ger en plats på ”topp-100” 2020 i hinderlöpning.

Alldeles utanför Topp 100 hittar vi årets sensation Isak Persson:

M tresteg     102. Isak Persson        15.96

Det skall bli högintressant att följa Isak under 2021!

För hundra år sedan…

Vi tycker nog alla att det gångna året varit riktigt jobbigt på alla sätt och vis. Om vi beger oss ut på en liten historisk utflykt jämnt etthundra år tillbaks i tiden så kan vi konstatera att världen hade nog så svåra bekymmer på den tiden.

1920 kunde världen skåda ljuset igen efter åtskilliga år av elände. Den 28 juni 1914 avlossades de så kallade ”Skotten i Sarajevo”, ett attentat som kom  att utlösa det första världskriget en månad senare. Det rasade i drygt fyra år fram till krigsslutet i november 1918. Totalt dog 10 miljoner soldater och 7 miljoner civila.

Fredsslutet innebar dock bara att man gick från en katastrof till en annan. Med sig från slagfälten förde nämligen soldaterna en svår och dödlig influensa som snabbt spred sig över världen. Den benämndes lite felaktigt ”Spanska Sjukan” eftersom det var i USA och Frankrike de första stora utbrotten skedde. Man beräknar att mellan 50 och 75 miljoner människor avled i sjukdomen under åren 1918-20, det vill säga 3-5 gånger fler än i hela Första Världskriget! 3-5 procent av jordens befolkning (då ca 1,6 miljarder) dog under ca 18 månaders tid.
Spanska sjukan hade tre olika influensavågor. Den första vågen började i mars eller april 1918 och spreds över världen i samma takt som en vanlig säsongsinfluensa.

I augusti kom den våldsamma och förödande andra vågen, vilket är en ovanlig tidpunkt för en influensaepidemi. Dödligheten var hög och drabbade i ovanligt hög grad personer i åldersgruppen 20–40 år. Drygt hälften av dödsfallen inträffade i denna åldersgrupp. Denna andra våg spreds i ovanligt hög hastighet över världen. Kulmen nåddes på de flesta håll i oktober 1918.


Så här såg kurvan ut för Spanska Sjukan. Först ett mindre utbrott våren 1918, sedan det stora aug-okt 1918 och avslutningsvis ett tredje 1920. Blir det en liknande utveckling med Covid?

Pandemin mattades av kring årsskiftet, men tog sedan ny fart i en tredje våg i början av 1919. Återigen drabbades åldersgruppen 20–40 år mest, även om dödstalen inte kom i närheten av den andra vågens. Efter dessa tre huvudvågor förekom spridda utbrott här och var, bland annat i Sverige våren 1920.

Här kan du läsa mer om Spanska Sjukan

En bild från Californien 1918! Debatten om mask eller inte är ingen nyhet i USA.

Officiellt dog 37.753 svenskar. I ÖIS-aren från 1918-19 hittar jag endast följande rader angående ”Spanskan”:

”Våra kastare ha varit illa däran. Almqvist har legat i spanskan men är sedan en tid i full träning. Robert Olsson är nyss uppkommen och Lemming ligger fortfarande i samma sjukdom.”

I nästa nummer av ÖISaren läser man sedan följande: Lemming ligger på landet och rekreerar sig efter sin spanska. Förströr sig med kulstötning, som tycks arta sig bra.

Läser man på wikipedia om Spanska sjukan så anges Erik Lemming som en av de mest kända svenskar som dog i sviterna efter sjukdomen. Det är dock ett lite tvivelaktigt påstående då Lemming fick sjukdomen hösten 1918 och avled 1930, alltså 12 år senare! Tveklöst var dock hans lungor skadade efter sjukdomen.

Tävlingssäsongen 1920 innebar ändå att man återupptog tävlande för fullt igen med OS i Antwerpen som höjdpunkt. Spelen 1916 hade ju ställts in på grund av kriget.

ÖIS stora stjärna säsongen 1920 var trestegshopparen Folke ”Pytta” Jansson. Vid en internationell tävling i Paris den 28 augusti sprängde han som förste svensk drömgränsen 15 meter när han studsade iväg hela 15.09m! Det skall jämföras med Ville Tuulos europarekord på 15.30m och Ahearnes gällande världsrekord på 15.52m.

Uppenbarligen var Folke i absolut toppform inför säsongens höjdpunkt, OS i Antwerpen som gick bara ett par veckor senare. Spelen uppdrogs efter krigsstilleståndet 1918 åt Paris att arrangera men fransmännen avstod som en gest till det belgiska folket. De arrangerades under primitiva förhållanden i ett Belgien som fortfarande var härjat efter kriget.

Trestegstävlingen kom att avgöras under fullständigt urusla förhållanden. Banan som redan från början var mjuk och ojämn, förvandlades under regnväder till rena GEGGAMOJJAN, vilket effektivt omöjliggjorde toppnoteringar. Finske Ville Tuulos var förhandsfavorit med ett färskt europarekord (15.30m) i bakfickan. Han lyckades ta segern med ett nödrop – Hans 14.50½ var 2½ cm längre än Folke Janssons längsta hopp! Varför man mätte halva centimetrar har jag inget svar på. Ytterligare ett bevis på hur usel banan var är det faktum att världsrekordhållaren Dan Ahearne (15.52m) endast kom sexa på 14.08m!

Här är medaljtrion vid OS 1920 uppradad efter genomförd tävling. Segraren Tuulos i mitten och Folke till vänster. Notera speciellt hur banan bakom Jansson ser ut! Trots att fotot är suddigt framgår det tydligt hur urusel den är! Klädseln hos funktionären till höger avslöjar också något om  väderlek och temperatur under tävlingen.

Årets stora SM avgjordes på Stockholms Stadion i början av september. För åttonde gången blev ÖIS bästa klubb och vann det s.k. Standaret. Folke Jansson vann givetvis tresteg (14.75m) och Robert Wielander viktkastning (25 kg! 10.14m). Wielander tog också silver i slägga (42.11) och brons i diskuskastning sammanlagt (vänster + höger hand!).Fritz Hegardt tog brons i kula sammanlagt (24.97m). Och så tog Agne Holmström brons på 100 meter.

Agne Holmström är för övrigt värt ett eget kapitel, av olika anledningar. Totalt vann han sex stycken SM-guld. 1917 100m, 200m och 4x100m. Dessutom stående höjd under åren 1916-18. I denna gren innehade han dessutom det svenska rekordet en tid med 1.53.

1920 satte han personbästa på 100m när han sprang på 10,7 i juli månad, endast tiondelen över ”Knatten” Lindbergs klassiska notering från 1906. Efter detta blev jan uttagen till OS i Antwerpen. Här sprang han startsträckan i det svenska laget på 4x100m som tog brons. USA segrade på nya världsrekordet 42,2 och Sverige hade 42,8.

Agne Holmström längst till vänster poserar glatt med sina stafettkompisar. Hans liv tog dock ett mycket tragiskt slut.

Agne var gymnastikdirektör och jobbade som gymnastiklärare på Östra Real i Göteborg 1918-30. Därefter blev han utsedd till generalsekreterare i Svenska Gymnastikförbundet.
Under hans ledning växte deras medlemstal från 60.000 till drygt 300.000. Han var skapare av den första Lingiaden 1939. Detta blev en succé med drygt 7.500 gymnaster från världens alla hörn. Här finns rörliga bilder från den första Lingiaden

Tio år senare arrangerades den andra Lingiaden. Det blev en sportslig succé med 14.000 deltagande gymnaster! Men samtidigt blev det en ekonomisk förlustaffär för Gymnastikförbundet och Agne Holmström utsattes som ansvarig för svidande kritik. Detta tog han så hårt att han valde att begå självmord genom att hoppa från den 38 meter höga Katarinahissen i Stockholm. Märkligt nog överlevde han i fyra dagar innan han avled. Ett oerhört tragiskt slut för en så framgångsrik människa.

Det kom aldrig att anordnas en tredje Lingiad men istället skapades World Gymnaestrada som anordnades första gången 1953. 1999 anordnades denna i Göteborg med 23.500 deltagare. Agne hade nog varit stolt över sin skapelse.

PS: Erik Lemming repade sig så pass efter Spanska Sjukan att han 1920 åter tävlade i spjutkastning och noterade goda 54.71m.

RödBlå Vinter Ungdom inställd!

Med tanke på de skärpta restriktioner som nyligen infördes så finns inte längre förutsättningar att genomföra en större ungdomstävling i Friidrottens Hus i en närtid.

Över huvud taget hänger hela inomhussäsongen lite grann i luften i nuläget. Förhoppningsvis kan det bli lite mindre tävlingar på andra sidan årsskiftet.

En sak är dock säker! Kortbanehoppningen i tresteg kommer att genomföras – den traditionen kommer inte att brytas. Vi återkommer med inbjudan och information så småningom. Det lär bli en kvällstävling för att inte störa övrig verksamhet i hallen.

Hasse Ekdahl ställde som vanligt upp med ljudanläggningen och Melker Svärd Jakobsson discjockey vid den senaste kortbanehoppningen.