Kortbanehoppning tresteg torsdag 15.00

Torsdag den 5 januari är det dags för den tjugosjätte upplagan av den Klassiska Kortbanehoppningen i Tresteg. Start kl 15.00.

Här är den kompletta inbjudan

Under Arrangemang finner du mer information, bland annat en historik över tidigare år. Komplett med resultatlistor och bilder.
Som vanligt är tävlingen  begränsad till max 20 deltagare varför det gäller att vara ute i god tid med sin anmälan.
Rekommenderas lägstanivå för deltagande är 13 meter för killarna och 11m för tjejerna.

Så här gick det senaste gången

Kortbanehoppninghistorik


Anmälda 4/1

Lukas Edqvist -02            Örgryte IS
Markus Lundborg -99    Ullevi FK
Oskar Weidenholm -01  Mölndals AIK
Oden Grahm Goles -04  IFK Göteborg
Melker Manne -01          Ullevi FK
Jonas Gustén -05           Ullevi FK
Jonas Lundqvist -04      Ullevi FK
Philip Karlsson -04         Ullevi FK
Kristoffer Eneman -06    IFK Göteborg
Nora Jolbäck -04            Ullevi FK
Victoria Jacobsson -97   Ullevi FK
Sara Sjögren -98             Mölndals AIK
Judith Wagersten -98     Örgryte IS
Amanda Hjalmarsson -97  Mölndals AIK
Sofia Andersson -01         Ullevi FK
Victoria Ezennaya -06     IFK Göteborg
Blessing Ezennaya -08    IFK Göteborg

 

Christian Olsson är innehavare av tävlingsrekordet för män med 16.07m.

Gustav Tartu tog hem segern i tävlingens allra sista hopp 2022!

Adiam vann den kvinnliga tävlingen 2016 på 12.07m

ÖIS-are som slagit Världsrekord

Friidrottens Hus pryds ju av bilder på fem stora klassiska friidrottare. Från vänster Christian Olsson – Erik Lemming – Arne Andersson – Dan Waern – Patrik Sjöberg. Dessa fem har två saker gemensamt, de är ÖIS-are och de har slagit världsrekord! Det är sistnämnda faktum som gör att de fått denna position, det är inte alltså inte reserverat för vår klubb.

Alla vet väl att Patrik Sjöberg slog världsrekord på Stadion med 2.42m 1987, men vilka är våra övriga klubbkamrater som slagit rekord genom tiderna?
Jag har hittat 14 noteringar som på ett eller annat sätt klassats som världsrekord. Några officiella, några väldigt inofficiella inomhus eller utomhus:

1906   100m                       Knut Lindberg                                    10,6 sek
1912   4x100m                   Sverige (inkl 3 ÖIS-are)                     42,5 sek
1919   Mellanhopp           Hans Jagenburg                                 454½cm
1942   En engelsk mil      Arne Andersson                                   4,06,2
1943   1500m                    Arne Andersson                                   3,45,0
1943   En engelsk mil      Arne Andersson                                  4,02,6
1945   Häck 110m inne    Håkan Lidman                                     14,4
1958   1000m                    Dan Waern                                           2,18,1
1959   1000m                    Dan Waern                                           2,18,0
1959   1000m                    Dan Waern                                           2,17,8
1985   Höjd Inne              Patrik Sjöberg                                      2.38
1987   Höjd Inne              Patrik Sjöberg                                      2.41
1987   Höjdhopp              Patrik Sjöberg                                       2.42
2004   Tresteg Inne         Christian Olsson                                 17.83

Knut ”Knatten” Lindberg

Rekord 1   100m  10,6 sek – 26/8 1906  Balders Hage Göteborg
Rekord 2   4x100m  42,5 sek  – 8/7 1912  Stockholms Stadion

Ett av de mest sägenomspunna namnen i ÖIS historia är Knut ”Knatten” Lindberg”. Knatten som föddes den 2 februari 1882 var tveklöst en av Sveriges första riktigt stora, internationellt kända, idrottsmän. Under perioden 1902-12 vann han inte mindre än 27 svenska mästerskap, 22 i fri idrott och 5 i fotboll! 9 gånger vann han 100 meter, 4 gånger 200m och 3 ggr 110m häck. Dessutom ingick han i ÖIS segrande lag på 4×100 meter vid 8 tillfällen. Men han var bra i stort i allt han företog sig. Vid OS 1906 gick han som ende Europé till final på 100 meter. Han kom sexa i finalen vilket nog inte var riktigt vad han hade tänkt sig. Då vann han istället en silvermedalj i spjut (45.17m) och kom dessutom femma i antik femkamp (där bland annat brottning ingick).

Knatten var som sprinterlöpare känd för sin blixtrande finish, men var i gengäld ganska så trög ur blocken. Många lopp avgjorde han över de sista 20 meterna.

1906 stod han vid 24 års ålder på toppen av sin förmåga. Vid en tävling i Malmö den 6 augusti tangerade han det svenska rekordet på 100 meter med 10,8 sek. Det var dock inget emot vad som komma skulle tre veckor senare! På sin hemmaplan Balders Hage (ÖIS egen idrottsplats, belägen vid nuvarande Liseberg) gjorde han den 26 augusti sitt livs lopp. För en gångs skull fick han en perfekt start och ledde loppet redan efter 10 meter. Sedan lämnade han motståndarna långt efter sig och nådde mållinjen på nya världsrekordet 10,6 sekunder!

Visst var dåtidens tidtagning högst tvivelaktig, men Knatten hade under året visat världsklass genom att flera gånger besegra den kände engelsmannen JW Morton. Knatten tid togs på tre ur vilka visade 10,2 (!), 10,4 och 10,6. Enligt dåtida svensk regelbok var det den sämsta tiden av de tre som gällde.

I ÖIS klubbtidning kunde man ett par dagar senare läsa följande, relativt anspråkslösa, notis:

Ö.I.S:s Täflingar

Världsrekord i hundrameterslöpningen

 Ö.I.S:s allmänna täflingar i går i Balders Hage voro synnerligen lyckade. Ett för idrottstäflingar lämpligt väder var hela dagen rådande. Kl 11 började täflingarna med löpning 100 meter. Bland deltagarne häri voro herr K.Lindberg, ÖIS, vår sedan flere år välbekante svenske mästare på denna distans.

   I slutheaten löpte af de sex deltagarne, utom Lindberg, A Zachrisson GIF, E Thorsell ÖIS och P Oléhn GIF.

   Hvad som annars aldrig är fallet med Lindberg skedde nu: han kom godt i väg i starten, ehuru dock ej först af de fyra, men kraftigt startade han, så att redan 10 meter på väg är han i téten och drager obevekligt som vanligt ut på afståndet mellan sig och medtäflarne, vinnande som alltid med stort försprång.

   Lindbergs tid var 10,6 sek som är nytt rekord å 100 meter, det föregående var 10,8 sek, satt vid de första svenska mästerskapstäflingarna i Helsingborg år 1896 af den på sin tid så framstående idrottsmannen och särskilt famöse hastighetslöparen Harald Arbin, Göteborg.


En av ytterst få bevarade bilder på Knatten visar honom vid OS på Stadion 1912.

Vid OS 1908 var han inte i samma toppform och slogs ut i försöken på såväl 100m som 200m. Sverige deltog även i den olympiska fotbollsturnering där Knatten också betraktades som självskriven i den svenska elvan. OS-uttagningen föregicks dock av en rad stridigheter och märkligt nog återfanns han inte i den svenska truppen.

OS 1912 kom att bli Knattens stora final och slutpunkt på karriären.
Han var ankare och slutman i det starka svenska laget på 4×100 meter. Ett lag som för övrigt till 75% bestod av ÖIS-are (Ivan Möller och Charles Luther var de övriga två). Finalen bestod av endast tre lag, Sverige, Storbritannien och Tyskland. Knatten var trea över mållinjen men fick ta emot ytterligare en olympisk silvermedalj efter att tyskarna diskats för överväxling. En intressant detalj är att det svenska laget under ett antal minuter faktiskt var inofficiella världsrekordhållare på sträckan. I det andra semifinalheatet vann man nämligen på 42,5. I det tredje och sista sprang Tyskland sedan på 42,3 vilket också kom att bli det första officiella rekordet på sträckan.

Läs mer om Knatten Lindberg här

Arne Andersson

Rekord 1 –  Engelska milen 4,06,2  – 10/7 1942  Stockholms Stadion

Arnes första världsrekord kom lite i skymundan av Gunder Häggs storhetsperiod. Gunder slog under 82 dagar 1942 otroliga 10 världsrekord! De flesta gångerna detta år med Arne som tvåa. Vid en Stadiongala den 10/7 sprang de dock olika distanser. Gunder sprang 880 yards och Arne engelska milen. Han
glöder av revanschlusta och växer när han slipper sin överman. I ett stark sololopp tangerar han Gunders nysatta världsrekord på 4.06,2!  Hans kvartsmilar går på 58,5 – 62,5 (2,01,0) – 62,5 (3,03,5) och 62,7 sek.

Rekord 2 –  Engelska milen 4,02,6 –  1/7 1943  Slottsskogsvallen

Torsdagen den 1 juli, på dagen 20 år efter Slottsskogsvallens invigning, var det åter dags för Julispelen. Återigen stod engelska milen på programmet och ännu en gång hade man tur med vädret, högsommarkvällen bjuder på idel toppresultat. Arne är laddad efter ett veckolångt tävlingsuppehåll. Stilfulle Ahlsén tar täten direkt och kör första 400 på 58, Arne avvaktar tvehågset 4-5 meter bakom, går det för fort? 800 passeras på 1.59,5 med Ahlsén fortfarande i täten, men nu är Arne optimistiskt i steget. Med 600 meter kvar går han fram med pigge Rune Gustafsson från Värnamo i rygg. I vägvinnande stil passerar han klockringningen på 3.03 och accelererar märkbart på bortre långsidan men har fortfarande Rune G i hälarna. I sista kurvan ökar Arne ytterligare och nu får värnamograbben motvilligt ge sig, avståndet växer stadigt och  blir till slut 20 meter! Publikovationerna vill inte sluta – den nye krutfyllde spurtaren Arne Andersson hade presenterat sig – i hans agerande fanns initiativ, spänst och sisuladdad glöd!

”Arne Andersson –  4.02,6 – nytt världsrekord!” Rune Gustafsson  4.04,6, tangering av Häggs gamla, Arne Ahlsén, 4.06,6, världens femte bästa tid.

Detta var världens främsta milelopp någonsin! Det smärtsamma nederlaget mot Gunder på dagen ett år tidigare var revanscherat!

”Va´ ska dom säga borta i Amerika nu?” Arne är överlycklig, nu fanns en bitande rapphet i finishen man aldrig tidigare sett, spurtträningen i Skrubba-skogen hade gett råg i ryggen! Plötsligt hade krafter frigjorts man inte trodde honom mäktig! Hägg-komplexets förlamande melankoli, som under nästan tre säsonger hämmat hans självkänsla, hade i den vackra högsommarkvällen förvandlats till livsbejakande vitalitet!

”En brunbränd, avslappnad och harmonisk Arne intog med storm sin hemmaarena” skrev GP. På ett hotellrum i Chicago nås Gunder av nyheten: ”så roligt för Arne, han är världens bäste löpare just nu, det begriper väl vem som helst att det bara är slumpen som gjort att jag haft alla rekorden”. I hans ord låg utan tvekan en vemodig längtan efter att på hemmaplan åter få tampas med den gode vännen Arne!

Rekord 3 – 1500 m 3,45,0 – 17/8 1943  Slottsskogsvallen

Formen känns stabil – varför inte satsa på en ordentlig rekordattack på 1500 när tappen ändå är ur   Häggs 3.45,8 föreföll inte ouppnåeligt! Tillfälle bjuds redan två dagar senare vid Augustispelen på Slottsskogsvallen. Det är en underbar sensommarkväll som inspirerar till stordåd, en svag kvällsbris från sydväst mojnar efterhand till stillhet. Arne är på hemmaplan och känner det oerhörda publikstödet. Loppet är utformat som ett handicaplopp med tre löpare startande 75 meter framför Arne, med sig på startlinjen har han endast klubbkamraterna Lennart Nilsson och Roland Kristiansson. Kristiansson drar första 400 på 58,5 och 800 på 2.01. Lennart Nilsson försöker gå fram men orkar inte, Arne tar själv täten vid 1000 meter. Nu inleder han en mäktig slutforcering, 1200 passeras på 3.01 – chansen finns! En het publikvåg bär honom genom sista kurvan och över upploppet – ulltråden klipps under fartökning! Krafter fanns utan tvekan oförbrukade – säkert hade han under press kunnat gå hårdare! Alla känner att något riktigt stort skett – klockor jämförs under spänningsladdad avvaktan.  ”Arne Andersson – nytt världsrekord 3.45,0!”  Hägg återigen slagen!

”Allt kändes underbart! Trodde aldrig på rekord, benen var tunga som bly men Torsten Bergman (massören), ”kronometern” Roland Kristiansson och publiken tände min gnista!”  ”Det yviga hårsvallet har han kvar men annars är det en helt ny Arne: brunbränd, gracil och harmoniskt leende. Vad hade Hägg kunnat göra åt honom idag?” undrade IB.

1944 slog Arne Andersson ytterligare två världsrekord, 2,56,6 på 3/4-mile och sedan 4,01,6 på engelska milen. Men då hade han flyttat till Stockholm och tävlade för Hellas. 1943 hade han också tilldelats Svenska Dagbladets Bragdmedalj. I oktober 1945 stängdes Arne och Gunder av för brott emot amatörreglerna. De hade tagit emot ersättning för att tävla och därmed brutit emot amatörreglerna. Något som var vanligt förekommande sedan lång tillbaks. Samma öde rönte för övrigt även Dan Waern 1961.

Läs mer om Arne Andersson här

Arne Andersson fick sitt stora genombrott 1939.

Dan Waern

Rekord 1 – 1000m 2,18,1  – 19/9 1958  Åbo, Finland
Två veckor efter landskampen gästade Waern på nytt Finland, denna gång Åbo, och på den världsberömda banan satte han sitt första världsrekord. Det var, naturligtvis, höll jag på att säga, på 1.000 meter. Den sträckan är inte lika ofta löpt som de ”stora” distanserna och Boysens och Rozsavölgyis gemensamma notering på 2,19,0 hörde inte till de märkligare. Waern pressade också rekordet med inte mindre än 0,9 sek, löpande på 2,18,1. Mellantiden på 400 var inte bättre än 56,0, vid 500m gick Waern fram och drog själv, passerade 800 på 1,52,4 samt slog på en lysande långspurt med 25,7 på sista 200 meterna. Polacken Orywal var tvåa på 2,18,8, polskt rekord, och Salonen tangerade det finska med 2,19,4

Rekord 2 – 1000m 2,18,0 – 10/8 1959  Gävle
Om Waern misslyckades med att sätta rekord på ”huvudsträckan” 1500m – han hade inte den nödvändiga turen i sina storlopp där – så fanns ju alltid möjligheten att peta bort en eller annan tiondel på världsrekordet på 1000m. Han var nära i Växjö, 2,18,2 med Hewson närmast på 2,19,3, varpå han satte sig i bilen, åkte hem till föräldrarna i Sköldinge i trakten av Flen samt fortsatte till Gävle. Waern anlände till Gävle med feber i kroppen, hade ont i halsen och fick nätt och jämnt läkarens tillstånd att ställa upp. Trots att han inte kände sig frisk, och trots att han missade starten och kom ut sist i det stora fältet, slog han både Lewandowski (plus en del andra storlöpare) och sitt eget världsrekord, 2,18,0 blev det.

Rekord 3 – 1000m 2,17,8 – 21/8 1959 Karlstad
Man vädrade världsrekord, och över 6.000 personer hade betalat entré till Tingvalla för att se duellen mellan de två världsrekordhållarna (Waern och belgaren Moens). Sedan Aggeborn från Stockholms Studenter ”harat” med 54,5 på 400 meter, fick Waern ta ansvaret själv, och på sista 400 meterna sköt han oemotståndligt fram. Moens måste genast ge sig, likaså amerikanen Carroll. Göteborgarens spurt på de sista 100 meterna var säkerligen en av de vassaste han slagit på, men han förmådde ändå inte tömma sina krafter utan var pigg som en mört i mål.
Det blev återigen nytt världsrekord. Waern sänkte sin notering med 0,2 sek till 2,17,8. Moens satte belgiskt rekord med 2,19,2 och var oerhört imponerad av sin överman, som han ansåg kapabel att förbättra rekordet högst avsevärt. Carroll, en av USA:s toppmän, hade 2,20,9.

Läs mer om Dan Waern här

Dan Waern är ett av våra allra största namn genom tiderna

Håkan Lidman

110m häck inomhus 14,4 –  1945 Los Angeles, USA

Håkan Lidmans verkliga storhetstid inföll olyckligt nog under andra världskriget. Han sprang OS-final på korta häcken såväl 1936 (då han var för ung…) och 1948 (då han var för gammal…). Hade OS 1940 blivit av så finns det väldigt mycket som talar för att han tagit segern. Detta år sänkte han europarekordet till glänsande 14,0 och stod i särklass i samtliga lopp.

1945 reste han och Gunder Hägg till USA.   – Vi åkte båt. Resan tog 23 dygn mot normalt 13. Flera båtar i konvojen blev torpederade av tyskarna. Göteborgs-Tidningen skrämde slag på mina anhöriga med löpsedeln. ”Allt hopp ute om Håkan och Gunder”. Men vi kom fram och jag satt två timmar i förhör hos FBI. De kunde inte begripa hur jag kunde ha stämplar från Nazityskland i passet. Ett land USA var i krig med.

Håkan blev också inbjuden att tävla på en inomhusgala i Los Angeles som amerikanska armén hade byggt. En portabel anläggning som sedan skulle rivas och flyttas. Loppet gick över 110 meter. Håkan vann på 14,4 sekunder.
-Dagen efter såg jag i tidningen en rubrik över sju spalter som sade att jag slagit nytt världsrekord!   – Sen revs banan. Nu använder man andra typer av banor så världsrekordet står sig än, skrattar Håkan och ler gott åt minnet. Det noterades inga världsrekord inomhus på den tiden.

Läs mer om Håkan Lidman här

Håkan Lidman möter Sten-Pelle Pettersson på 200m häck på Stockholms Stadion. 1940 slog Håkan Lidman ett klassiskt europarekord på 110m häck med 14,0 sek.

Patrik Sjöberg

Patrik Sjöbergs världsrekord 2.42m är ett av de mest visade filmklippen i svensk friidrottshistoria. Men det var faktiskt tredje gången som Patrik hoppade världsrekord, han hade redan två gånger noterat rekord men då inomhus.

Rekord 1 – 2.38m inomhus – 22/2 1985 Berlin

Patriks första rekord tillkom i kamp med de bägge tyska superstjärnorna Dietmar Mögenburg (OS-vinnare året innan) och Carlo Tränhardt på deras hemmaplan i Berlin. Alla tre klarade 2.34m varefter ribban gick upp Världsbästa 2.38m (Officiella världsrekordet inomhus registrerades först 1/1 1987). Tyskarna förmådde inte ta sig över trots goda försök men i sitt tredje och sista klarade Patrik. ”Ribban ligger kvar” vrålade den tyske kommentatorn. ”Däremot är hallen på väg att rivas och taket att lyftas”! Därefter hade Sjöberg också ett mycket gott första försök på drömgränsen 2.40m.
Carlo Tränhardt hade det tidigare rekordet på 2.37m. Rekordet blev dock inte långlivat – redan två dagar (!) senare tog Dietmar Mögenburg tillbaks det i tysk ägo genom att klara 2.39m i Köln!

Rekord 2 – 2.41m inomhus – 1/2 1987  Piraeus Grekland

Den 16 januari hade den tyske Inomhusspecialisten Carlo Tränhardt blivit förste man att klara 2.40m under tak. I samma hall som Patrik två år tidigare vunnit Inne-EM (på 2.35m) höjde han nu den noteringen genom att i sitt åttonde hopp för dagen glida över 2.41m! 2.22 i första, 2.25 i första, 2.28 i andra, 2.32 i första, 2.36 i första och sedan 2.41 i andra! Patrik avstod från vidare hoppning och ägnade resten av kvällen åt press, TV och det obligatoriska dopingtest som krävdes för det första officiella världsrekordet inomhus.

Rekord 3 – 2.42m – 30/6 1987  Stockholm
Klockan 21.28 tisdagen den 30 juni 1987 – ett ögonblick för alltid inskrivet i ÖIS historiebok. Patrik Sjöberg har just klarat den nya världsrekordhöjden 242 cm i sitt tredje försök. Ribban gungade visserligen till lite, men bestämde sig snabbt för att ligga kvar. Kontrollmätningen bekräftade att ribban till och med låg 3 mm över den annonserade höjden. Bara några få dagar tidigare hade han höjt europarekordet till 2.39m hemma på Slottsskogsvallen så rekordet kom inte som en blixt från klar himmel. Senare på säsongen vann han VM i Rom efter en av de mest spännande duellerna någonsin. Såväl Patrik som ryssarna Paklin och Avdeyenko klarade 2.38m.

Christian Olsson

Tresteg 17.83 inomhus – 7/3 2004  Budapest, Ungern

Utomhus står Jonathan Edwards sagolika 18.29 från Ullevi-VM 1995 fortfarande som ett ouppnåeligt mål för världens alla trestegshoppare 25 år senare. Inomhus däremot har vår Olympiamästare Christian Olsson skrivit in sig i rekordlistan. Den 5 mars 2002 hoppade han nytt europarekord vid Eurojump i Scandinavium. Detta var endast tre futtiga cm från kubanen Urrutias Världsrekord. Året efter vann han Inne-VM på mäktiga 17.70m men Urrutias rekord kom han inte åt. Det var inte förrän vid Inne-VM i Budapest den 7 mars året efteråt som rekordhoppet kom…
Han överträffade inte kubanens notering men han tangerade den och vann en överlägsen seger! Senare samma år tog han sin allra största seger vid OS i Athén.
Tyvärr innebar hans största triumf också början till slutet då han samtidigt ådrog sig den fotskada som skulle förfölja honom karriären ut.

Intervju med Christian 2012

Christian vrålar ut sin glädje över sitt nya inomhusvärldsrekord på 17.83m!

Hans Jagenburg

Mellanhopp  454½ cm – 11/2  1917 Uppsala
Vadå Mellanhopp? Jo i början av 1900-talet så ingick de två gymnastiska hoppen grenhopp och mellanhopp i det svenska SM-programmet under åren 1913-35. När den duktiga allroundhopparen Hans Jagenburg vann SM 1917 på mäktiga 454½ cm så basunerades det ut som nytt världsrekord. Jag har inte lyckats hitta några bilder eller beskrivningar av tävlingen – ännu… Sökandet går dock vidare! Han vann SM i mellanhopp fyra gånger (1915, 1917, 1918,1919).
Jagenburg var främst höjdhoppare och vann SM i höjdhopp 1913 (1.83m) och 1922 (1.85m). 1920 deltog han vid OS och tog en hedrande niondeplats. Han var relativ kortväxt (166cm) varför hans personbästa 1.86m med saxstil väcker respekt!

Men vad blev det av Erik Lemming då?
Jo, han tävlade under större delen av sin karriär för Lyckans Soldater, en förening som bildades ännu tidigare än ÖIS (1883). Han vann fyra OS-guld i spjut och slog ett antal världsrekord i grenen. Hans 62.32m från 1912 registrerades som det första officiella världsrekordet. Han tävlade från och med 1915 för ÖIS och vann sin allra sista SM-medalj 1922 i slägga. Då var han märkt av Spanska Sjukan som var en pandemi som får Coronan att framstå som en mild sommarbris. Mellan 50 och 100 miljoner beräknas ha avlidit under åren 1918-20 då den rasade. Liksom Corona angrep den lungorna och Erik Lemming dog i förtid redan 1930 i sviterna av sjukdomen som drabbade honom i slutet av 1918 och förstörde hans lungor.

Erik Lemming tävlade för ÖIS under senare delen av sin karriär.

Har jag glömt något? Hör av dig i så fall! Ju knepigare rekord desto bättre.

ÖIS ”Hundramannarekord” i höjdhopp (164.16m) blev ju aldrig godkänt som världsrekord…

 

Gott Nytt år!

Ett riktigt Gott Nytt År tillönskas alla glada ÖIS-are!

Men riktigt klara är vi inte med 2022. Solvikingarna arrangerar traditionellt sitt Sylvesterlopp på självaste Nyårsafton. Startskottet smäller klockan 12.00 nere på Heden.

Tävlingens hemsida

ÖIS har stark representation av främst Johanna Larsson och Hanna Michaelson på damsidan och Max Dumbrell bland herrarna.

En hel hög med glada ÖIS-are efter ett framgångsrikt Sylvesterlopp ifjol.

Sedan går det inte många dagar av det nya året innan ÖIS har sina första arrangemang. Den 5:e januari är det dags för den 26:e upplagan av Kortbanehoppningen i tresteg.

Den 13-15 januari inleder vi sedan ett samarbete med Vikingen/Ullevi när vi arrangerar Startskottet/IUDM för första gången. En ny spännande tävling som vi har stora förhoppningar inför.  Inbjudan Startskottet/IUSM.

En otrolig siffra!

Innan vi helt stänger dörren om vår 135:e tävlingssäsong så ska vi lite grand summera densamma. Först en fråga! Hur många landslagsmän (och kvinnor) tror du att ÖIS hade under 2022? Gör din gissning innan du går vidare. Nedan följer nämligen en presentation av vilka, och hur många, dessa är.

1.    Carl Bengtström   400m och 400m häck.

Inomhus-VM Belgrad  400m
VM, Eugene     400m häck
EM, München   400m häck
Nordenkampen Uppsala   400m

 

2.   Maja Nilsson   Höjd

Inomhus-VM Belgrad    Höjd
VM Eugene        Höjd
EM München   Höjd
Finnkampen, Helsingfors  Höjd

 

3.   Felix Francois      800m

Nordenkampen Uppsala   800m
Finnkampen, Helsingfors   800m

 

4.   Wilma Nielsen  800m, 1500m, terräng

Nordiska M 22, Malmö   800m, 1500m
EM terräng, Italien     K22 6 km
Finnkampen, Helsingfors   800m

 

5.   Kalle Wållgren  400m, 4x400m

Inomhus-VM, Belgrad      4x400m
Nordiska M 22      400m, 4x400m

 

6.   Michaela Meijer   Stav

Nordenkampen, Uppsala   Stav
Finnkampen, Helsingfors   Stav

 

7.   Leo Zikovic   Kula

Junior-VM, Cali Columbia   Kula
Nordiska Juniorkampen, Malmö   Kula

 

8.   Julia Nielsen   800m, 1500m

Nordiska M 22, Malmö  800m, 1500m

 

9.   Gabriel Wallmark   Tresteg

Nordenkampen, Uppsala   Tresteg

 

10.   Rebecka Abrahamsson   Tresteg

Nordenkampen, Uppsala   Tresteg
Finnkampen, Helsingfors   Tresteg

 

11.   William Asker   Stav

Junior-VM Cali Columbia   Stav
Nordiska Juniorkampen, Malmö   Stav
Finnkampen, Helsingfors   Stav

 

12.   Johanna Gelfgren    Traillöpning

VM Thailand Trail 49 km

 

13.  Lukas Edqvist     Tresteg

Nordiska M 22, Malmö   Tresteg
Finnkampen, Helsingfors   Tresteg

 

14.   Johanna Larsson   terränglöpning

NM terräng Kristiansand

 

15.   Gustav Karlsson   400m häck

Nordiska M 22, Malmö   400m häck

 

16.   Elna Wester   400m

Ungdoms-EM, Jerusalem   400m
Finnkampen Ungdom, Helsingfors   400m, 4x400m

 

17.   Tobias Carlryd   längd

Nordiska M 22, Malmö   längd

 

18.   Cajsa Augustsson   100m, 4x100m

Nordiska M 22, Malmö   100m, 4x100m

 

19.  Alex Apelgrim    sprint

Nordiska Juniorkampen, Malmö   återbud skada (100m, 4x100m)

 

20.   Emma Dahl   3000m

Nordenkampen, Uppsala   3000m

 

21.   Nils Thorin   Tresteg

Nordiska Juniorkampen, Malmö   Tresteg

 

22.  Stina Jacobsson   Spjut

Nordiska M 22, Malmö   Spjut

 

23.   Ester Mägi-Theorin      Hinderlöpning

Ungdoms-OS, Banska Bystrica   2000m hinder

 

24.   Jonatan Hirsh   Längd

Finnkampen, Helsingfors   Längd

 

25.   Engla Nilsson   Höjd

Finnkampen Ungdom, Helsingfors   Höjd

 

26.   Olof Ryberg   Längd paraidrott

Nordiska Mästerskapen Söderhamn längd

 

26 stycken ÖIS-are fick skruda sig i landslagsdräkt under 2022 – en fullständigt otrolig siffra! När jag påbörjade årssummeringen gissade jag på 15, en grym siffra bara det. Detta är garanterat det högsta antal vi någonsin haft under en tävlingssäsong sedan vi startade upp i december 1887.

Kan vi återupprepa eller rent av överträffa den siffran 2023? Det återstår att se – spännande skall det i alla fall bli!

En utmaning av stora mått!

Inför vårt 136:e verksamhetsår står vi inför en utmaning av avsevärd omfattning. Efter 26 år på Nya Ullevi flyttar nämligen Världsungdomsspelen till Slottsskogsvallen.

Bakgrunden till detta känner säkert de flesta till. I takt med att musikkonserterna på Ullevi ökat i såväl antal som omfattning har vi fått allt större problem att få ett tävlingsdatum som fungerar för Världsungdomsspelen. Vår målsättning har sedan länge varit att ha ett fast datum helgen efter Midsommar. Historiskt sett har vi också fått detta datum vid de allra flesta tillfällena. Dock har vi ofta fått vänta till oktober-november innan tävlingsdatum kunnat spikas. Då friidrottens program i övrigt läggs i maj månad har detta varit ett konstant problem.

Häckfinish 2018 på Ullevi.

2023 är det fler konserter än någon gång tidigare och vi kunde inte erbjudas ett datum som fungerade. Därför tog vi beslutet att flytta till Vallen, där vi fick det datum vi önskade. Det faktum att Slottsskogsvallen fyller 100 år 2023 underlättade beslutet. IoFF har varit positiva och samarbetsvilliga i våra första planeringsmöten.

En bidragande orsak till beslutet om flytten är även banornas beskaffenhet på Ullevi. Det går inte att förneka att de blivit allt sämre med åren. Den tunga trafiken i samband med konserterna innebär att underlaget tar väldigt mycket stryk. Att byta ut mondobeläggningen räcker inte när underlaget är i så dåligt skick.
Vallens banor är bättre och kommer dessutom läggas om helt inför 2024.

Fördelarna med Ullevi är främst två. Delas den tekniska utrustningen som är anpassad efter stora arrangemang. Högtalaranläggningen, storbildsskärmen, regicentraler för eltid och webbsändning, speakerbås mm.
Vidare den närmast obegränsade tillgången av lokaler, kiosker och restaurangkök.

Tre generationer Holm står och myser vid räcket borta i höjdkurvan efter Melwins allra första tvåmetershopp.

Vi genomför en fullständig genomlysning av arrangemanget och de åtgärder som måste göras inför tävlingen. Dels vad gäller lokalbehoven där vi behöver komplettera med Friidrottens Hus, Frölundaborg (restaurangkök) och evenemangsparken framför Vallen. Inne på Vallen kommer vi använda ”gamla serveringen” som tävlingskansli. Vidare kommer vi använda samtliga fyra torn i betydligt högre utsträckning än under de senaste 50 åren.
Det kommer krävas en teknisk upprustning. En storbildsskärm placeras vid maratonporten. Vidare kommer vi ha sprint på bägge långsidor.

Tävlingen har väldigt mycket varit förknippat med Ullevi och känslan av att tävla där. I slutändan är det helt upp till de tävlande om de köper vårt ”nya koncept” på Slottsskogsvallen. Det är oerhört viktigt att vi på alla punkter gör ett precis lika bra arrangemang 2023 som klubbarna är vana vid.

Några entusiastiska norska fans hejar fram sin favorit!

Det blir väldigt spännande att se hur stämningen blir på Vallen. Det brukar vara i snitt 5-6.000 människor på plats under tävlingarna och det kommer kännas betydligt mer på Vallen än på det gigantiska Ullevi! Vi tror och hoppas att det kommer bli ett ”jäkla tryck” på den betydligt mindre och intimare arenan.

Som sagt en rejäl utmaning, men en oerhört spännande sådan! För att det skall bli den succé vi alla hoppas på så krävs det dock att alla klubbmedlemmar ställer upp till 100% och hjälper till. Boka in den 30/6-2/7 i din kalender för Världsungdomsspelen 2023! Vi tar gärna emot din anmälan redan nu! Hör gärna av dig till kansliet om du har några frågor eller ideér inför tävlingen.

Högklassiga funktionärer är hemligheten bakom Världsungdomsspelen!

Vi räknar med att ha en storbildsskärm vid maratonporten. Kanske inte riktigt i det här formatet dock…

Ny medalj till Världsungdomsspelen!

På grund av flytten till Slottsskogsvallen tar vi fram en ny medalj för Världsungdomsspelen. ”Ullevi” ersätts av ”Göteborg” då framtid och tävlingsarena är lite oviss.

Medaljen är inte längre fyrkantig utan är tävlingsloggan utskuren. Det är en stor (65 x 65 mm), tung och pampig medalj väl värdig tävlingen. Givetvis med traditionellt Rödblått band.

Regler för tävlingsanmälan

Tävlingssäsongen 2023 har redan dragit igång och i samband med detta kommer information om vad som gäller i samband med tävlingsanmälningar.

För varje tävling finns en anmälningsavgift som betalas till tävlingsarrangören. Denna avgift är en utgift som klubben normalt sett står för, vilket betyder att våra aktiva kan tävla fritt utan att behöva betala för det. Detta är något ÖIS gärna bekostar, såvida våra atleter ställer upp i tävlingarna och gör sitt bästa.

Däremot blir det en onödig utgift om man anmäler sig till tävlingar och inte deltar. Det är viktigt att känna till att en utebliven tävlingsstart kostar vår förening onödiga pengar. Likaså innebär en efteranmälan extra utgifter som egentligen kan undvikas.

För att förebygga dessa onödiga utgifter har vi tagit fram följande direktiv gällande tävlingsanmälan i Örgryte IS Friidrott:

  • Tränarna i klubben ansvarar för tävlingsanmälan. Aktiva ska inte själva anmäla sig utan tränarens godkännande.
  • Anmäl er endast i tävlingar där ni verkligen avser att ställa upp.
  • Örgryte IS står för anmälningsavgiften för upp till två tävlingsstarter per tävling. Vid ytterligare grenstarter står den aktive själv för anmälningsavgiften.
  • Vid efteranmälan står den aktive själv för den extra avgift som tillkommer utöver den ursprungliga anmälningsavgiften.

Vid anmälan ska den extra avgiften swishas till 1230915520 (ange namn och vilken tävling det avser).

 

 

Däremot kan Ni notera att ÖIS och Ullevi gemensamt arrangerar STARTSKOTTET den 13-15 januari i Friidrottens Hus. Här betalar vi ingen avgift varför Ni kan anmäla Er i hur många grenar Ni vill. Ta tillfället i akt att tävla flitigt denna helg.

Här anmäler Ni er till STARTSKOTTET

Pandemin innebär att vår ekonomi fortsatt är mycket ansträngd. Vi måste alla hjälpas åt att hantera detta. Varje insparad krona är värdefull!

 

Bengtström 1.16.80 på 600 meter

600 meter är ingen officiell tävlingsdistans. I USA däremot tävlar man en hel del på sträckan, främst i universitetstävlingar. I Sverige springer man det främst i träningssammanhang och som testdistans.

Olssons gäng brukar kör ett testlopp på sträckan vid den här årstiden. I år hade man dock ”uppgraderat” till ett tävlingslopp inom ramen för Kvilles ungdomstävling Julruschen.

Inte oväntat var Carl Bengtström starkast och avverkade de tre varven på fina 1.16.80. Även Kalle Wållgren och Felix Francois imponerade med 1.18.50 respektive 1.18.89. Tiden är ett högst inofficiellt svenskt rekord på sträckan inomhus. Oscar Edlunds 1.17.55 från ifjol fick en knuff nedåt. Tio ÖIS-are till start varav en tjej. Det var Elwira Ripsweden som debuterade i ÖIS-klädsel med 1.39.40.

Ove Hagström (född 07) presterade sitt livs högsta stavhopp genom att svinga sig över hela 4.11m. Jämngamle Daniel Otterdahl strulade till det på häcken men tog revansch i längdhopp där han vann på goda 6.28m.

Kvicksilvret Claudio Joao Kåmark (född 09) mosade sina tidigare personrekord och sprang 60m på 7.78 sek och 200m på 25.66 sek. Imponerande tider för en grabb som inte fyller 14 på ett tag än.

Unge Kåmark där han hör hemma – Längst upp på prispallen efter 7.78 på 60 meter.

Ylva Magnusson Debray (-08) valde häcklöpning denna gång och vann på utmärkta 9.90 sek. Hon kompletterade med 8.51 på 60m slätt och 1.50m i höjd. Personbästa i häcklöpning noterade vi även på Sarah Svartborn (-10) som kom trea i sin åldersklass på 10.84 sek.

Elliot Olsson fick kliva högst upp på prispallen för första gången när han vann höjd P13 på 1.42m.

Detta var endast ett axplock av det bästa. Den kompletta resultatlistan finner du här.

I lördags var det också final av Terrängserien på ett snöigt Skatås. Detta i form av en jaktstart över Brudaremossen.

En frusen sextett ÖIS-are laddar inför finalen av terrängserien. Från vänster till höger: Daan Gehlen, Viktor Lundmark, Lemi Wutz, Clarisse Laurens, Helga Guony Eliasdottir, Max Dumbrell. 

Resultat Terrängserien

I Houston Texas gjorde Ben Blomqvist en första inomhustävling med 8.75 på 60m häck (P19) och 52.32 på 400 meter.

Kville arrangerar Julruschen

Även kommande helg tävlas det för fullt i Friidrottens Hus. Nu är det Kville som arrangerar Julruschen under dagarna två.

Allt ifrån seniorer till åttaåringar kommer att vara i farten med totalt snudd på 2.000 starter.

På tävlingens hemsida finner du all tänkbar information.

 

En intressant gren är 600 meter för seniorer. Erik Olsson brukar köra ett testlopp på sträckan vid den här tiden. Nu gör man det i form av en officiell tävling (kl 14.35 lördag). I startlistan finner vi bland andra Carl Bengtström, Felix Francois och Kalle Wållgren. Hur fort springer man 600meter kanske någon frågor. Det finns inga officiella rekord på sträckan men Donovan Brazier, USA har sprungit sträckan på 1.13.77 inomhus. Oskar Edlund sprang sträckan på 1.17.55 ifjol och det är den snabbaste tid jag hittar på en svensk löpare inomhus.

Förutom 600-löparna har vi hela 28 stycken ungdomar födda 2006-14 i farten.

Daniel Otterdahl gör en spännande säsongsdebut på häcken efter bra höstträning. Nu är det dags för 91cm-häckar!

Carl Bengtström gör ett formtest på 600 meter på lördag.

På söndag avgörs dessutom EM i terränglöpning i Italien. Här deltar Wilma Nielsen i den kvinnliga juniorklassen. Nu är det klart att tävlingen sänds i SVT Play.
Klicka på den här länken för att komma direkt till sändningen.

Bröderna Blomqvist tävlar i Houston, Texas till helgen. En av relativt få inomhustävlingar för deras del. Klimatet i Texas innebär inget större behov till inomhusidrott.

Wilma ikläder sig landslagsdressen igen till helgen.

Oskar Jönsson 2.35 på maran i Valencia!

Jag trodde nog att vi stängt igen utestatistiken 2022 för gott! Men icke så!

Oskar Jönsson begav sig nämligen till Valencia, Spanien och sprang deras snabba maratonbana den gångna helgen. Deras resulterade i en sluttid av fina 2.35.31 i ett av världens mest prestigefyllda maratonlopp. Det var inte personbästa, han har en tid på 2.29.10 från ifjol. Då representerade han dock inte ÖIS.
Nu går han in på en 11:e plats på vår alla tiders bästalista enligt nedan:

Maraton – ÖISbästa genom tiderna
Erik Östbye-21                                   2.18.32       61
Evert Nyberg-25                                2.18.44       61
Bo Johansson-40                               2.20.00       68
Bo Nordqvist-28                                2.25.17       68
Hans Alminger-64                             2.26.27       91
Ralf Westerberg-49                           2.29.03       86
Leif Dietz-55                                      2.32.27       89
Jan Hilmersson-65                            2.33.41       93
Lubomir Kabick-52                          2.34.40       82
Shoore Järnmyr                                 2.35.06       30
Oskar Jönsson-86                              2.35.31       22
Vojtec Hec                                          2.35.40       67
Marcus Johansson-92                      2.37.13        22
Gunnar Denfors-52                           2.38.24       85
Johan Carlsson-87                            2.39.03        15

Oskar Jönsson till vänster (Fredrik Skoglund t.h.) efter generalrepet vid Finalloppet.