Den gångna helgen arrangerades stafett-SM i Malmö. ÖIS ställde upp med 24 aktiva i olika lagkonstellationer med allt från deltagare i 15-årsklassen till 19-årsklassen. Tyvärr fick både vårt M22-lag och seniorlag lämna återbud nära inpå mästerskapet.

Vädret i Malmö var strålande. 25 grader, klarblå himmel och lätta vindar. Perfekta förhållanden för ett stafett-SM. Arrangemanget i sig började dock lite trassligt. Tekniken fungerade inte och det blev förseningar redan till första start. 25 minuters förseningar direkt växte sedan till 90 minuter i slutet av dagen. Det gällde dock att göra det bästa av situationen och inte hänga upp sig på det.

Helgen resulterade i en mängd fina resultat för oss rödblåa. Nya klubbrekord och ett osannolikt svenskt juniorrekord på 4x100m i P19-klassen. Samtliga ÖIS-lag höjde sig när det gällde och det märktes att all stafettträning har gett goda resultat för växlingarna var det inget större fel på, med något enstaka undantag!

Vi går igenom lag för lag och börjar med P15-laget som bestod av fyra debutanter på stafett-SM. Kvartetten Wallmark – Frisk – Edqvist – Bertilsson tävlade i 4x80m och gjorde lysande ifrån sig genom att ta sig till final med tiden 38.97s. I finalen sänktes tiden ytterligare några hundradelar ner till 38.90s vilket räckte till en fin sjundeplats. En som uttryckte sig lite extra och som verkligen visade god sprintform var Gabriell Wallmark som for i väg som en raket på sin förstasträcka! Gabbe är mest känd som hoppare men visade att det kan gå undan även utanför gropen och höjdmattan!

 

I F17-klassen sprang Schill – Mattsson – Tellow och Jonsson både svensk stafett (1000m) och 4x100m. I den förstnämnda stafetten blev det tyvärr ingen final även om tjejerna kämpade väl och noterade tolfte bästa tid med tiden 2:24.34. Här gjorde Sandra Jonsson en heroisk 400-sträcka och handklockades för fantastiska 58,5s vilket förde laget upp ett antal placeringar.
På 4x100m gick det betydligt bättre för tjejerna. De gick vidare till final som femte bästa lag på den fantastiska tiden 49.80 vilket innebär nytt klubbrekord i klassen och den snabbaste tiden för något damlag i ÖIS på väldigt många år. Notera att vårt damlag hade 50.20 på den senaste seriematchen i Kalmar. I finalen gick det ännu lite snabbare då tjejerna korsade mållinjen på 49.77s vilket räckte till en sjundeplats!

 

P17-grabbarna medverkade också på både svensk stafett och 4x100m. Störst förhoppningar hade vi på svensk stafett där vi bland annat hade den outtröttlige USM-trean på 400m, Felix Larsen Nilsson. Felix fick god hjälp av hoppartrion Oliver Edman, Tobias Carlryd och Lillebror Hejdenberg med Isak i förnamn. Killarna tog sig relativt enkelt till final efter en rejäl upphämtning av ovan nämnda Larsen Nilsson. Killarna noterade 2:06.59 och i finalen sprang de ännu fortare när de sprang in på 2:05.86 vilket räckte till en fin sjätteplats! Till pallen var det dock lite för långt upp den här gången. På 4x100m dagen därpå noterade killarna 46.29s vilket bara var en placering från final!

 

Det lag som imponerade mest under helgen var tveklöst vårt F19-lag och då ska vi komma ihåg att P19-grabbarna slog svenskt rekord. Våra F19-tjejer som bestod av Strand – Wagersten – Månsson och Murtoniemi Gräbel är absolut inget oävet lag men att vi skulle vara med och fightas om en medalj vågade vi knappast drömma om. Målet var att ta sig till final, sätta växlingarna och möjligen springa under 50 sekunder. Tjejerna uppfyllde målen med hästlängder. Rebecca Strand sprang åt sig en ledning redan på sin förstasträcka och med grymma växlingar genom hela loppet var vi med och fightades om medaljerna ända in över mållinjen. Det var faktiskt helt omöjligt att avgöra om vi var 3a eller 4a över mållinjen och inte skiljde det mycket till silver heller! Tyvärr fick vi tillslut den retliga fjärdeplatsen, endast 0,01s efter IFK Växjö. Dock noterade tjejerna ett prydligt nytt klubbrekord med tiden 49.20s och gjorde som sagt, en högst imponerande stafett rakt igenom!

 

Sist men inte minst ska vi nämna succélagen i P19 där vi hade två ÖIS-lag till start i både svensk stafett och 4x100m. Nog visste vi att båda lagen hade rimliga medaljchanser, men att vi skulle ta en dubbelseger i svensk stafett var över förväntan! Att någon skulle ro på ÖIS förstalag med den urstarka kvartetten Koch-Andreasson-Wiik-Bengtström var nog ingen som trodde och de vann mycket riktigt i solklar stil. Segertiden 1:56.45 är förvisso riktigt skaplig men här finns en del till att plocka ut med bättre växlingar. ÖIS lag 2 tog alltså silver med tiden 2:00.81. I andralaget sprang Hammarström – Hahnsson – Hejdenberg – Wester som säkerligen hade platsat i vilket förstalag som helst! Det var en uppvisning som hette duga av de åtta herrarna och dagen efter var det dags på nytt, men denna gång på 4x100m

 

Vi ställde upp med samma två lag men den här gången var vi inte lika ”säkra” (man kan aldrig vara säker i stafett!) på segern. 4x100m handlar givetvis om att ha riktigt snabba löpare men också om att få till bra växlingar vilket inte alltid är det lättaste under pressade och stressade situationer. Killarna höll dock nerverna i styr och ÖIS förstalag vann även den här distansen efter att ha varit rejält pressade av Helsingborg i 300m, men med Samuel Wiik i högform på sistasträckan blev tillslut segermarginalen ganska stor. Det var ingen dålig segertid heller, nej det var faktiskt den snabbaste tiden genom tiderna av ett svenskt juniorlag i 19-årsklassen. 41.65s innebar att vi raderade ut Huddinges svenska rekord från 2014 som låg på 41.70. ÖIS andralag sprang åter igen fantastiskt bra men fick den här gången nöja sig med fjärdeplatsen. 43.13s blev tiden vilket är en tid som hade räckt till silver i samma klass förra året!

På det hela taget en fantastisk helg för ÖIS del. Samtliga lag levererade utifrån sina förutsättningar. Växlingarna satt oerhört bra rakt igenom för alla våra lag. Det lönar sig helt klart att lägga lite tid på att träna växlingar och att trimma ihop lagen.

 

Text: Erik Olsson / Foto: Yannick Tregaro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ifjol gjorde vårt damlag comeback i seriesystemet och sopade banan med allt motstånd i division 3. I år handlar det om att passera genom division 2 Götaland, förhoppningsvis utan större problem. Sedan blir det division 1 2018 och slutmålet är givetvis både herr- och damlag i Lag-SM 2019! Dit är det dock fortfarande en rejäl bit att vandra och likt varje seriös trestegshoppare är det smartast att ta ett steg i taget.

Den första av årets två matcher går i Kalmar nu på torsdag. Avresa sker på onsdag kväll kl 18.00 från Friidrottens Hus. Transportmedlen består av två stycken minibussar.

Övernattning sker sedan på Elite Stadshotell i Växjö efter en färd på ca 3 timmar. Där vidtar middag och lagsamling med vilda skrik och kraftiga smädelser av våra motståndare!
Torsdag morgon reser vi resterande bit till Kalmar, ca 1 timme och 15 minuter. Första grenstart kl 12.30 (slägga). Sista gren ca 17.00. Räkna med att vi är tillbaks i Göteborg ca 22.30.

Vår fyra motståndarlag är Kalmar SK – Trollhättan FIK – Ljungby FIK och IK Hakarpspojkarna.

Vi ställer följande stjärnspäckade lag på benen:

Samtidigt som tränarduon Hamrin/Senorski firade födelsedag i Playitas så gjorde deras aktiva en förstklassig insats vid Målillas Vårstafett. Vi vann både dam och herrklass, för damernas del handlade det till och med om nytt banrekord. På andra plats kom i bägge fallen löparklubben Högby IF.

Vårstafetten består av 8 sträckor varierande i längd emellan 1,2 och 9,9km för män, och 1,2 till 7,5 för kvinnor.

Lagen kom i mål i stort samtidigt. Herrarna hade 2.18.48 (sträckan ett drygt maratonlopp) och damerna 2.18.57 (sträckan drygt 35 km). En rolig tävlingsform och en alldeles utmärkt förberedelse för kommande stordåd.

En annan långlöpande ÖIS-are som visade form den gångna helgen var Camilla Frejd. Nykomling i föreningen vann hon Kungsbackaloppet över en halv maraton på goda 1.23.58. Nästa framträdande blir GöteborgsVarvet som även gäller SM på halvmaraton.

I USA tävlade Emma Dahl i Norman Oklahoma. Lördagens 5000m-lopp tvingades hon bryta, men på söndag kom hon igen och sprang 1500m på 4.39.50.

 

Låt oss även presentera en nykomling i föreningen, nämligen Charles Mårelid född 1999.

Vem i all världen är det frågar du kanske så det är på plats med en liten presentation. Pappa Stefan kommer från Stockholm och mamma Agnes från Filippinerna. Familjen bor numer i Dubai där fadern också har sitt arbete. Charles bodde i Sverige till 9 års ålder och pratar flytande svenska.
Sedan i vintras studerar dock Charles vid IMG Sports Academy i Florida.

Somrarna tillbringar familjen Mårelid i Sverige och eftersom Charles gärna vill tävla vid Junior-SM så måste han också tävla för en svensk förening. Och då har alltså valet fallit på just vår kära förening! Han gör tävlingsdebut för oss vid Världsungdomsspelen. Sedan följer ju Lag-SM i Borås 7 juli där han kan bli en stark kugge i vårt stafettlag. JSM i Gävle i augusti står också på programmet.

Hans personrekord lyder på:
100m    10.81     Ultimate Athletics Racenight, Dubai     27/10 2016
200m    22.04    Ultimate Athletics Racenight, Dubai   27/10 2016
400m    50.85    IMG Academy Invitational, Florida     18/3 2017

Han finns på Facebook så de av Er som behärskar tekniken kan väl alltid hälsa på Er nya klubbkamrat.

 

 

 

 

Det kändes alldeles utmärkt att byta ut ett förhoppningsvis uselt Göteborgsväder emot en vecka i solen på Fuertoventura! 2o stycken spänstiga ungdomar och två stycken fysiskt nästan likvärda tränare är med på träningslägret.

Las Playitas är en förnämlig anläggning med fysiska aktiviteter av allehanda slag på programmet. Vi bor bra, äter högklassigt och tränar med avsevärd frenesi! På programmet denna vecka står totalt 10 stycken träningspass. Av dessa genomförs fyra stycken på den närliggande friidrottsarenan dit vi åker med buss. Underlaget är som vanligt i Spanien Mondo som blir ganska hårt i den starka solen. Därför begränsar vi träningsmängden i spikskor på detta underlag.

 

Många andra godsaker står dock på programmet: tuff backlöpning i de höga bergen runt anläggningen, styrka på ett sällsynt välutrustat gym, strandpass med sprint och hopp. Som avlutning också den klassiska långintervallen 3-2-1-3-2-1-3-2-1 min löpning med en minuts gång emellan. Den har vi kört som avslutning på varje läger i bra många år nu.

 

Givetvis kommer vi att peta in en bergsvandring på 3-4 timmar också framåt helgen, som en liten lagom återhämtning då naturligtvis….

Utan att säga alltför mycket kan konstateras att många av de aktiva ligger väldigt bra till med träningen. Vi körde en vass sprintserie på 60 – 100 – 120 – 150 – 200m där en del uppseendeväckande bra resultat klockades. Snabba banor och vind i ryggen visserligen, men undan gick det…

 

Idag var det ett mer teknikinriktat pass där tre grupper körde inriktning emot sprint, hopp och långhäck. Långhäckarna gjorde sitt första pass ute med spikskor och körde lekande lätt på fjolårets stegrytm. Ja det var ganska uppenbart att såväl Samuel Wiik som Carl Bengtström kommer att få gå ner på 14 stegsrytm på ett antal häckar innan sommaren är över. Samuel körde 5 häckar med 14 steg med något lite förkortat (3 fot/häck) avstånd och det gick som en dans.

En som imponerat stort med tuff attityd och energi på varje pass är Judith Wagersten, vår Falkenbergsimport. Hennes tresteg med kort ansats idag imponerade liksom hennes tider på sprintpasset i måndags. Hon radade upp personbästan och avslutade med helgrymma 25.85 på 200 meter!

Vi tränare har som uppgift inte bara lära de aktiva träningsdisciplin och teknik, utan även att passa tider… Här har vi dock misslyckats kapitalt, det måste konstateras! Vid kvällens middag sattes ett svårslaget rekord. Våra bord stod reserverade till kl 19.00. När Tobias Larsson gled in som siste man var klockan 20.17! 77 minuters försening är minst sagt imponerande.

Apropå rekord så har Alexandra Schill varit fullständigt ohotad i vattenrutschkanan. Många har satsat hårt och Erik Olsson har stått med tidtagaruret i högsta hugg. När tidigare omnämnde Tobias Larsson slog till med 15.15 sekunder så upplevdes detta som en verklig toppnotering. Icke så – Alexandra for som en torped nerför banan, studsande mot väggarna och stannade uret efter osannolik 13.80 sekunder! En rad misslynta herrar diskuterade om hon genat någonstans eller fuskat på annat sätt. Inför morgondagens åk hotar vissa med att åka i minimala speedos (eller rent av nakna…). Tveklöst är detta veckans viktigaste tävling!

Vid matbordet står dock Samuel Wiik i särklass! När andra slafsar och slabbar vid buffén så kommer Samuel med små elegant upplagda och högst oväntade maträtter. Han inleder gärna måltiden med en liten soppa och bjuder ständigt på kulinariska överraskningar. Han leder ”Conesseaur-ligan” (finsmakare) med många poäng.  Sist i densamma ligger Victor Koch efter ett totalt fiasko med en jätteportion lasagne. En besviken och modstulen servitör fick bära ut en halväten portion som såg ut som något som hunden lämnat efter sig…

Som vanligt vandrar det omkring ett antal mer eller mindre allvarligt brännskadade individer som inte fatta vikten av att smörja in sig. Linus Bertilsson har antagit en högröd färg och även Alexander Andreasson är illa däran. Tjejerna är som vanligt lite smartare vad det gäller det här.

En riktigt Glad Påsk från alla oss ÖIS-are på Fuertoventura!

 

Finnkampen är något helt unikt i friidrottsvärlden! Internationellt sett är det den enda landskampen som överlevt, alla andra har försvunnit en efter en. Andra nationer talar med avundsjuka i rösten om hur de önskade att de hade något liknande.

Det allra, allra bästa med Finnkampen är att den erbjuder så många svenska friidrottare ett stort, fantastiskt och framför allt uppnåeligt mål att satsa mot! Drömmen att kvala in till ett OS, VM eller EM är inte lätt att finna näring till, när kvalgränserna är så stentuffa som de är. Men att kvala in till Finnkampslaget kan åtminstone 10 personer per gren se som en oerhört stimulerande målsättning. För exempelvis undertecknad var detta drivkraften att träna två (och ibland tre) träningspass per dag under många år. Den stolthet och glädje jag kände över att få knalla in på ett fullsatt Olympiastadion i den svenska landslagsoverallen kan jag över huvud taget inte uttrycka i ord.

Finnkampen skapar den toppbredd ur vilken vi kan vaska fram kommande internationella storstjärnor.

I år går matchen i Stockholm den 2-3 september. Det kommer att ingå många ÖIS-are i det svenska laget, lita på det. Minst ett tiotal.
Parallellt med Finnkampen avgörs också finalen i Kraftmätningen för landets 16 främsta klubbar i ålder 14-15 år. Givetvis skall ÖIS vara med här. För två år sedan kämpade vi om segern med Hammarby. De individuella grenarna går i Täby på lördag och söndag. Den avslutande stafetten går dock inne på Stadion mitt under Finnkampen! Vilken grej för våra tjejer och killar att få komma in här!

Om du inte har upplevt Finnkampen på plats så är det hög tid! TV är en ytterst blek kopia av verkligheten….

Det som är nytt för i år är att det går ett speciellt FINNKAMPSTÅG från Göteborg.

Avresa från Göteborg Centralstation 2 september kl 09.20 med ankomst till Stockholm kl 12.46. Tävlingarna startar 16.30. Övernattning sker på ett Scandic Hotel. Hemresa sker efter tävlingarna den 3 september från Stockholm kl 18.10 med ankomst Göteborg 21.35.

I Finnkampstågets paketerbjudandet ingår tågresa tur och retur mellan Göteborg – Stockholm. Övernattning i dubbelrum på ett Scandic Hotell (Ariadne, Alvik eller Talk) och tvådagarsbiljett till Finnkampen. Kostnaden är 1995:-.

Det kommer att resa ett gäng ÖIS-are med det här tåget. Vill du haka på så hör av dig till Per Crona. Har du något speciellt önskemål (eget boende, bara biljetter etc) så kan vi nog sy ihop det också. Hör av dig bara.

Läs mer om Finnkampen här

 

 

 En krönika om Finnkampen. Några år på nacken har den, men inget har förändrats!